:

Hur mycket får man sätta av till periodiseringsfond AB?

Innehållsförteckning:

  1. Hur mycket får man sätta av till periodiseringsfond AB?
  2. Är det bra med periodiseringsfond?
  3. Hur påverkar periodiseringsfond resultatet?
  4. Hur redovisa periodiseringsfond?
  5. Hur mycket skatt betalar man på periodiseringsfond?
  6. Varför avsätta till periodiseringsfond?
  7. Hur mycket skatt på periodiseringsfond?
  8. När ska man lösa upp periodiseringsfond?
  9. Hur räknar jag ut periodiseringsfond?
  10. Kan man lösa upp del av periodiseringsfond?
  11. Vilka betalar 50% skatt?
  12. Hur länge får man ha en periodiseringsfond?
  13. Vad är bäst periodiseringsfond eller Expansionsfond?
  14. Hur beskattas periodiseringsfonder?
  15. Hur många i Sverige tjänar över 100 000?

Hur mycket får man sätta av till periodiseringsfond AB?

Att sätta av vinster till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på skatten och kunna använda pengarna till annat. Hur mycket ska man då sätta av?

Jag skrev ett inlägg om hur man kan sänka sin skatt i bokslutet för några månader sedan, som blev populärt. Periodiseringsfonden är en s.k. obeskattad reserv och ofta en av de sista transaktionerna man gör i bokslutet för att påverka årets beskattning.

Är det bra med periodiseringsfond?

Periodiseringsfonder kan användas av de flesta aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor. De som inte får använda periodiseringsfonder är privatbostadsföretag och investmentföretag. Reglerna är delvis annorlunda beroende av företagsform, till exempel med hänsyn till vilket belopp som får avsättas.

Detta blogginlägg kommer fortsättningsvis att fokusera på periodiseringsfonder i aktiebolag. Många av frågorna är dock generella och kan appliceras på flera företagsformer.

En periodiseringsfond är en obeskattad reserv och kan användas för att skjuta upp beskattningen av delar av det skattemässiga resultatet. Detta förklaras tydligare genom exempel längre ned i detta blogginlägg.

Det kan finnas flera anledningar till att ett företag gör en avsättning till periodiseringsfond. En anledning kan vara att det ger möjligheten att jämna ut resultat och skatt mellan olika räkenskapsår. En annan anledning är att det kan förbättra likviditeten, eftersom skatt behöver betalas först vid en senare tidpunkt. Om ett företag gör vinst under ett år och en förlust under ett senare år kan en periodiseringsfond även innebära en lägre beskattning totalt sett. Detta förklaras närmare i ett exempel längre ned i detta blogginlägg.

I ett aktiebolag får maximalt 25% av det skattemässiga resultatet sättas av till periodiseringsfond.

Hur påverkar periodiseringsfond resultatet?

En juridisk person får sätta av upp till 25% av årets vinst i en periodiseringsfond. Avsättningen gör att bolagets resultat sänks med det avsatta beloppet, och därmed sänks den skatt som bolaget ska betala. Avsättningen måste återföras senast det 6:e året efter att avsättningen gjordes, men man får göra en frivillig återföring tidigare, på del av eller hela beloppet. Återföringen betyder att bolagets resultat ökas med det belopp som återförs, och skatten därmed ökar. Periodiseringsfonderna fungerar alltså som en sorts buffert som kan jämna ut resultatet mellan år med olika bra rörelseresultat.

Det är värt att notera att avsättning till en periodiseringsfond inte minskar den totala skatten som ett företag betalar. Däremot kan det förbättra företagets likviditet (genom att man slipper ligga ute med skatt) och därför kan avsättningar ändå vara lämpliga. Aktiebolag betalar också skatt på en schablonintäkt som baseras på hur stor den totala avsättningen var vid beskattningsårets ingång. Det finns alltså även en kostnad förknippad med att använda sig av periodiseringsfonder.

Hur redovisa periodiseringsfond?

Du får dra av det belopp som du sätter av till periodiseringsfond från din inkomst av näringsverksamhet. Det belopp du satt av ett år blir en egen fond. Du får sätta av med ett belopp som är högst 30 % av inkomsten i närings­verksam­heten före avsättning till periodiseringsfond. I NE-bilagan motsvarar detta summan i ruta R33.

Hur mycket skatt betalar man på periodiseringsfond?

Om du har aktiebolag behöver du tänka på lite andra saker, läs om periodiseringsfond i aktiebolag här!

Systemet med periodiseringsfonder ger möjlighet att utjämna resultatet mellan åren. Vid vinstår kan du göra en avsättning (avdrag) till periodiseringsfond. Vid förlustår kan du göra en återföring (intäkt) av periodiseringsfond för att jämna ut resultatet. När du gör en avsättning till periodiseringsfond minskar skatten, men eftersom avsättningarna måste återföras så handlar det egentligen om att skjuta upp skatten. Planerar du rätt kan du dock njuta av mindre skatt!

Varför avsätta till periodiseringsfond?

Periodiseringsfonder kan användas av de flesta aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor. De som inte får använda periodiseringsfonder är privatbostadsföretag och investmentföretag. Reglerna är delvis annorlunda beroende av företagsform, till exempel med hänsyn till vilket belopp som får avsättas.

Detta blogginlägg kommer fortsättningsvis att fokusera på periodiseringsfonder i aktiebolag. Många av frågorna är dock generella och kan appliceras på flera företagsformer.

En periodiseringsfond är en obeskattad reserv och kan användas för att skjuta upp beskattningen av delar av det skattemässiga resultatet. Detta förklaras tydligare genom exempel längre ned i detta blogginlägg.

Det kan finnas flera anledningar till att ett företag gör en avsättning till periodiseringsfond. En anledning kan vara att det ger möjligheten att jämna ut resultat och skatt mellan olika räkenskapsår. En annan anledning är att det kan förbättra likviditeten, eftersom skatt behöver betalas först vid en senare tidpunkt. Om ett företag gör vinst under ett år och en förlust under ett senare år kan en periodiseringsfond även innebära en lägre beskattning totalt sett. Detta förklaras närmare i ett exempel längre ned i detta blogginlägg.

I ett aktiebolag får maximalt 25% av det skattemässiga resultatet sättas av till periodiseringsfond.

Hur mycket skatt på periodiseringsfond?

Har du enskild firma kan du läsa om periodiseringsfond här

Eftersom juridiska personer beskattas för en schablonränta på avsättning till periodiseringsfond är det viktigt att beräkna och planera för eventuella avsättningar, det är nämligen inte alltid lönsamt med avsättning till periodiseringsfond. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som bolaget har vid ingången av räkenskapsåret, multipliceras med statslåneräntan 30 november året före beskattningsåret. Statslåneräntan anses vara lägst 0,5% från och med beskattningsår som börjar 1 januari 2017 och senare.

När ska man lösa upp periodiseringsfond?

En periodiseringsfond är en obeskattad reserv, en bokslutsdisposition, som låter dig skjuta upp en del av vinstskatten till senare. En periodiseringsfond är en möjlighet att periodmässigt föra över företagets pengar till en särskild fond. Man kan säga att du tar undan en del av årets vinst från det slutliga resultatet. Eftersom du gör det innan du beräknar årets vinstskatt sänker du skatten som ska betalas för året.

Enligt gällande svenska skatteregler så får man helt enkelt göra avdrag för de belopp man väljer att sätta in i en sådan fond. I praktiken innebär det att man i upp till sex år kan skjuta upp beskattningen av en del av resultatet. Detta bjuder på en helt och hållet laglig, och ibland även riktigt fördelaktig, chans till skatteplanering.

  • Juridiska personer, det vill säga aktiebolag, ekonomiska föreningar och så vidare, kan som högst göra en avsättning motsvarande 25% av näringsverksamhetens överskott.
  • I enskild näringsverksamhet, och som delägare i ett svenskt handelsbolag, får man som högst göra en avsättning motsvarande 30% av överskottet efter justering för egenavgifter och sociala avgifter.

Periodiseringsfond är ett sätt att planera vinst och skatt över tid. I och med att du sätter av en del av vinsten blir årets resultat lägre och minskar skatten du måste betala för året. På så sätt kan du jämna ut vinsten över flera år, vilket kan vara bra om du ser att resultatet kommer variera mycket. Reserven i periodiseringsfonden kan bli din räddning som låter dig ta ut lön under ett år när verksamheten haltar.

Periodiseringsfonder används också för att behålla likvida medel i verksamheten som annars skulle försvunnit i skatt. Det är till exempel bra om du behöver pengar för att göra investeringar just nu. 

När det gäller aktiebolag så ska en eventuell avsättning till en periodiseringsfond vid skatteberäkningen tas upp som en årligt återkommande schablonintäkt. Detta innebär att en sorts fiktiv intäkt, ibland kallad för ränta, beräknas utifrån gällande statslåneräntan året före beskattningsåret multiplicerad med summan av de avdrag som gjorts för avsättningen till periodiseringsfonder.

Hur räknar jag ut periodiseringsfond?

Har du enskild firma kan du läsa om periodiseringsfond här

Eftersom juridiska personer beskattas för en schablonränta på avsättning till periodiseringsfond är det viktigt att beräkna och planera för eventuella avsättningar, det är nämligen inte alltid lönsamt med avsättning till periodiseringsfond. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som bolaget har vid ingången av räkenskapsåret, multipliceras med statslåneräntan 30 november året före beskattningsåret. Statslåneräntan anses vara lägst 0,5% från och med beskattningsår som börjar 1 januari 2017 och senare.

Kan man lösa upp del av periodiseringsfond?

Du får dra av det belopp som du sätter av till periodiseringsfond från din inkomst av näringsverksamhet. Det belopp du satt av ett år blir en egen periodiseringsfond med ett eget kontonummer. Du får sätta av med ett belopp som är högst 30 % av inkomsten i närings­verksam­heten. För enskild firma sätter du av till periodiseringsfond i deklarationen och inte i bokföringen. I NE-bilagan motsvarar detta summan i ruta R33.

Om du gjort en avsättning till periodiseringsfond kan du bestämma när och hur stor del av fonden du vill återföra till beskattning. När du återför ett belopp innebär det att inkomst av näringsverksamhet ökar med samma belopp. För att motverka en höjning av inkomsten kan du sätta av till en ny fond det år du återför ett tidigare belopp. Avsättning som du gjort till periodiseringsfond måste du återföra till beskattning senast sjätte året efter det år du gjorde avsättningen. Det här betyder att du kan ha maximalt sex fonder samtidigt. Du måste däremot återföra alla dina fonder på en gång om du slutar att bedriva näringsverksamhet (till exempel lägger ner eller säljer den) eller går i konkurs. På samma sätt ska periodiseringsfonderna återföras om du för över din näringsverksamhet till ett handelsbolag som du är eller blir delägare i. I vissa fall kan du ansöka om särskild skatteberäkning och på så sätt få betala en lägre skatt när du slutar med verksamheten.

Vilka betalar 50% skatt?

I Sverige används skatteklasser för att bestämma hur mycket skatt en individ ska betala. Skatteklasserna avgör vilken skattesats som ska tillämpas på en persons inkomst. Det finns sex olika skatteklasser i Sverige:

  • Skatteklass 1: Används för ogifta personer utan barn eller personer som är gifta men har avstått från att ha gemensam ekonomi med sin partner. Skatten baseras på individens inkomst.
  • Skatteklass 1E: Används för personer som är gifta eller registrerade partnerskap och som delar lika på inkomsten. 50% av den totala gemensamma inkomsten delas lika och beskattas, medan resterande 50% beskattas individuellt.
  • Skatteklass 2: Används för ogifta personer med barn. En person i skatteklass 2 får ett skatteavdrag för varje barn, vilket minskar den totala skatten.
  • Skatteklass 2E: Används för personer som är gifta eller registrerade partnerskap och som delar lika på inkomsten, och har barn. 50% av den totala gemensamma inkomsten delas lika och beskattas, medan resterande 50% beskattas individuellt. Dessutom får de ett skatteavdrag för varje barn.
  • Skatteklass F: Används för personer som är gifta eller registrerade partnerskap och som har valt att ha särskilt låg beskattning. Skatten baseras på individens inkomst.
  • Skatteklass SINK: Används för personer som inte är svenska medborgare och som är skattskyldiga i Sverige. Skatten baseras på individens inkomst.

Genom att använda rätt skatteklass kan man optimera sin skattebetalning och eventuellt få lägre skatt. Det är viktigt att förstå vilken skatteklass man tillhör och hur det påverkar skattebetalningen.

Skatten i Sverige beräknas baserat på en progressiv skatteskala. Det innebär att ju högre inkomst man har, desto högre skattesats betalar man. Skattesatsen ökar alltså stegvis med inkomsten.

För att beräkna skatten används det skattepliktiga beloppet, vilket är den inkomst man har efter avdrag för olika skattemässiga avdrag och schablonavdrag.

För att få fram den slutliga skatten används ett antal trappsteg i skatteskalan. Varje trappsteg har en specifik skattesats och en gräns för inkomstnivån.

Hur länge får man ha en periodiseringsfond?

Du får dra av det belopp som du sätter av till periodiseringsfond från din inkomst av näringsverksamhet. Det belopp du satt av ett år blir en egen fond. Du får sätta av med ett belopp som är högst 30 % av inkomsten i närings­verksam­heten före avsättning till periodiseringsfond. I NE-bilagan motsvarar detta summan i ruta R33.

Vad är bäst periodiseringsfond eller Expansionsfond?

Genom den tillfälliga lagändringen får näringsidkare en möjlighet att begära tillbaka hela eller kanske en del av inbetald preliminärskatt för 2019. Det är dock tveksamt om det är en bra lösning att göra en maximal avsättning till periodiseringsfond för 2019. Det finns all anledning att först fundera på vad konsekvenserna kan bli.

Skattemässig resultatutjämning över flera år

Hur beskattas periodiseringsfonder?

Du får dra av det belopp som du sätter av till periodiseringsfond från din inkomst av näringsverksamhet. Det belopp du satt av ett år blir en egen fond. Du får sätta av med ett belopp som är högst 30 % av inkomsten i närings­verksam­heten före avsättning till periodiseringsfond. I NE-bilagan motsvarar detta summan i ruta R33.

Hur många i Sverige tjänar över 100 000?

Nedan bedömer jag som de viktigaste punkterna som är väl värda att komma ihåg.

Denna artikel berör eller kan beröra information om att placera pengar i finansiella instrument. Historiskt har ett långsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sätt att få sina pengar att växa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara så även i framtiden, men ingen kan förutsäga framtiden och det finns tyvärr inga garantier.

Allt sparande innebär en risk och du kan både tjäna och förlora pengar. I värsta fall är det inte ens säkert att du får tillbaka pengarna du satt in. Därför vill vi, för undvikande av missförstånd, påminna om att:

  • investeringar kan och kommer i perioder att både öka och minska i värde,
  • i värsta fall kan du förlora det hela placerade kapitalet,
  • investera därför aldrig mer än du har råd att förlora,
  • historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning,
  • det är viktigt att själv sätter dig in i det som du investerar i och inte investerar i något du inte förstår, och
  • ta kontakt med en oberoende finansiell rådgivare (lista här) om du är osäker och vill ha tips kring din egen personliga situation.

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Där kan du läsa andras kommentarer och funderingar till avsnittet samt naturligtvis dela med dig av dina egna.

I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.