Hur rättar man en kontrolluppgift?

Beskattningsåret 2018 är sista året som kontrolluppgifter sammanställs för ett helt beskattningsår. Från och med 1 januari 2019 gäller arbetsgivardeklaration på individnivå och uppgifter som har redovisats i den ska inte redovisas i kontrolluppgift. Från och med inkomståret 2015 är det möjligt att när som helst rätta kontrolluppgifter i Skatteverkets e-tjänst och filöverföringstjänst.

Om du inte har möjlighet att lämna kontrolluppgifter i e-tjänsten går det fortfarande att använda blankett.

Vad är en kontrolluppgift?

Redovisning av arbetsgivardeklaration på individnivå gäller alla 400 000 arbetsgivare i Sverige från och med 1 januari 2019. Det innebär att information om varje medarbetares arbete och skatteavdrag ska lämnas löpande varje månad, istället för en gång om året.

När det gäller decemberlönen 2018 är den 17 januari 2019 sista dagen att lämna arbetsgivardeklaration. (Företag med högst 40 miljoner kronor i omsättning).
Allt som betalas ut efter 1 januari omfattas av den nya arbetsgivardeklarationen.

Hur får man ut kontrolluppgift från Skatteverket?

I e-tjänsten Lämna kontrolluppgifter kan du läsa in uppgifter genom att antingen ladda upp en fil eller registrera uppgifterna direkt i e-tjänsten.

E-tjänsten öppnar i april för aktuellt inkomstår så du kan lämna uppgifterna löpande under året.

Hur kan jag se mina kontrolluppgifter?

Afa Försäkring använder kakor för att hjälpa oss att förstå användningen av vår webbplats och förbättra vår webbplatsprestanda. Du har möjlighet att göra egna inställningar för kakor nedan.

Dessa kakor behövs för att webbplatsen ska fungera tekniskt och funktionellt och måste därför accepteras för att kunna besöka sidan.

När upphörde kontrolluppgifter?

Från 1 januari 2019 ersätts systemet med årliga kontrolluppgifter av ett nytt system med redovisning av lön och skatteavdrag på individnivå varje månad via arbetsgivardeklarationen (AGI). För ett fåtal företag (företag med personalliggare och fler än 15 anställda) infördes reglerna redan 1 juli 2018.

Uppgifterna som ska lämnas på individnivå i arbetsgivardeklarationen är ungefär de samma som tidigare lämnats i den årliga kontrolluppgiften. Vissa uppgifter behöver man dock inte lämna i arbetsgivardeklarationen, t ex uppgifter om förmån av fri parkering och bilmodell vid bilförmån, mm.

Vad händer om man ljuger i deklarationen?

Skatteverket meddelar ett stort antal beslut där enskildas uppgifter i deklarationer inte följs. Sådana beslut kan meddelas inom de tidsfrister som gäller för ordinarie omprövning i 66 kap. 21 och 22 §§ SFL, om t.ex. en enskild inte kan göra sannolikt att hen har haft en kostnad eller om Skatteverket har gjort sannolikt att en inkomst inte har redovisats.

För att Skatteverket vid dessa beslut dessutom ska kunna ta ut skattetillägg på grund av oriktig uppgift ställs andra krav på bevisningen än de som gäller vid den ordinarie beskattningen. Övriga uppgifter i en deklaration kan också innebära att en i och för sig felaktig uppgift inte är att bedöma som en oriktig uppgift. Man måste alltså alltid göra en kontroll av deklarationens innehåll för att kunna avgöra om en oriktig uppgift har lämnats.

Skattetillägg ska tas ut av den som på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning (49 kap. 4 § första stycket 1 SFL).

Det ska vidare tas ut skattetillägg av den som på något annat sätt än muntligen har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om beskattning och uppgiften inte har godtagits i sak (49 kap. 4 § första stycket 2 och andra stycket SFL). I dessa fall måste alltså domstolen ha prövat den materiella beskattningsfrågan för att skattetillägg ska kunna tas ut.

Oriktig uppgift är det centrala rekvisitet i 49 kap. 4 § SFL. Läs översiktligt om oriktig uppgift nedan.

Vad händer om man inte lämnar kontrolluppgifter?

Allmän åklagare väckte vid Norrköpings tingsrätt åtal mot T.M. enligt följande gärningsbeskrivning.

Skattebrott. T.M. har som företrädare för ProCorol AB (556526-0030) med säte i Norrköping uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåtit att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket för i bolaget anställd personal avseende 2002. Uppgifterna rör förhållanden som har betydelse för skyldigheten för annan att betala skatt. De löner som utbetalats till anställda under aktuell period uppgår till åtminstone 1,4 miljoner kr. T.M. har härigenom gett upphov till fara för att skatt skulle undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas honom eller annan med åtminstone 400 000 kr. Lagrum: 2 § skattebrottslagen (1971:69).

Måste man lämna kontrolluppgift?

Du som arbetsgivare ska lämna in arbetsgivardeklaration varje månad, men det finns några undantag då du inte behöver göra det. Om du betalar ut lön eller ersättningar, men inte är skyldig att betala arbetsgivaravgifter eller göra skatteavdrag kan du istället välja att lämna kontrolluppgifter en gång per år.

Du behöver inte betala arbetsgivaravgift eller göra skatteavdrag om du:

Varför får jag ingen kontrolluppgift?

Eftersom arbetsgivare från och med januari 2019 blev skyldiga att redovisa AGI, Arbetsgivardeklaration på Individnivå, så kommer inte längre den årliga kontrolluppgiften att skickas ut. I AGI så redovisar arbetsgivaren vad de har betalat i skatt, lön och andra förmåner för sina anställda varje månad. Förändringen för dig som betalningsmottagare beror på nya redovisningsregler för arbetsgivare och andra utbetalare.

Genom att logga in på Mina sidor på Skatteverkets hemsida kan du se vilka uppgifter som utbetalare har redovisat månad för månad. En stor fördel för dig som betalningsmottagare är att du i god tid kan upptäcka om det betalas för lite skatt (avdragen skatt). Det ger dig bättre koll på din privatekonomi och du kan kontakta utbetalaren direkt om någon uppgift är felaktig och behöver ändras. Utbetalare kan till exempel vara din arbetsgivare, ditt pensionsbolag, Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan. Den som får pension via en pensionsförsäkring berörs dock inte av de nya reglerna. Källa, Skatteverket.

Är kontrolluppgifter offentliga?

Propositionen innehåller ett förslag till en ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Den nya lagen ersätter lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Lagen innehåller bestämmelser om vem som skall lämna självdeklaration, vad den skall innehålla och hur den skall lämnas. Vidare innehåller den bestämmelser om vad en kontrolluppgift skall lämnas om, för vem den skall lämnas och vem som skall lämna den. Syftet med den nya lagen är att bestämmelserna skall bli överskådliga samt språkligt moderniserade och anpassade till inkomstskattelagen (1999:1229).

Förslaget innehåller också en del materiella ändringar. Det föreslås en gemensam deklaration för alla fysiska personer och dödsbon med förtryckta kontrolluppgifter. Deklarationstidpunkten föreslås bli gemensam för alla självdeklarationer, den 2 maj.

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

Efter bemyndigande av regeringen tillkallade chefen för Finansdepartementet en särskild utredare den 3 april 1995 med uppdrag att bl.a. göra en systematisk översyn av reglerna om uppgiftsskyldighet och utarbeta så enkla och enhetliga regler som möjligt (dir. 1995:12). Utredningen, som antog namnet Skattekontrollutredningen, lämnade sitt slutbetänkande Självdeklaration och kontrolluppgifter – förenklade förfaranden (SOU 1998:12) i februari 1998. Utredningen har i betänkandet lämnat ett förslag till en ny lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. Betänkandet remissbehandlades och remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi98/791).

Skattekontrollutredningens förslag till en ny lag behandlades i departementspromemorian En ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter (Ds 2000:70). Promemorian innehöll en omarbetad version av den av Skattekontrollutredningen föreslagna lagtexten till ny lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. Den föreslagna lagtexten anpassades till inkomstskattelagen (1999:1229) och en ytterligare språklig och redaktionell genomarbetning gjordes av lagtexten. I promemorian behandlas dessutom skrivelser om kontrolluppgiftsskyldighet och medgivandesystemet från Riksskatteverket samt olika organisationer och företag. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2000/4701). Regeringen tar i detta ärende upp flertalet av de frågor som har behandlats i promemorian.

Förenklad självdeklaration får lämnas av fysiska personer och dödsbon, om det inte är särskilt föreskrivet att de skall lämna särskild självdeklaration. Särskild självdeklaration skall lämnas av fysiska personer och dödsbon i följande fall.

N När den skattskyldige skall lämna uppgift om inkomst i

Förenklad självdeklaration skall lämnas senast den 2 maj under taxeringsåret medan särskild självdeklaration skall lämnas senast den 31 mars under taxeringsåret. Undantag gäller dock för de fall då särskild självdeklaration skall lämnas endast på grund av att den deklarationsskyldige inte har varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret eller inte har fått en förtryckt blankett för förenklad självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret. I dessa fall skall särskild självdeklaration lämnas senast den 2 maj under taxeringsåret.

Den 31 mars som senaste deklarationsdag för den särskilda självdeklarationen infördes att gälla fr.o.m. 1995 års taxering enligt förslag i prop. 1993/94:152. Regeländringen skedde i samband med att den gamla deklarationstidpunkten den 15 februari ändrades till den 2 maj för flertalet deklaranter. För att göra reglerna enklare och mer enhetliga blev den 31 mars gemensam deklarationsdag för alla som har inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet eller av annan anledning skall lämna särskild självdeklaration.

Regeringens bedömning: Deklarationsskyldigheten bör även fortsättningsvis omfatta fysiska personer och svenska dödsbon som endast skall redovisa sådana inkomster i inkomstslagen tjänst eller kapital eller underlag för fastighetsskatt som har förtryckts på blanketten för allmän självdeklaration.

Hur vet man om man blir granskad av Skatteverket?

Var förberedd, ha ordning på tillstånd och andra handlingar och var inte rädd för att ta hjälp. Det gäller för övrigt inte bara inför kontakter från Skatteverket, utan som företagare är det A och O även när andra myndigheter hör av sig.

Börja med att kontrollera identiteten. Det förekommer att personer felaktigt utger sig för att vara myndighetsföreträdare, så att be om legitimation vid ett fysiskt besök eller att motringa när man blivit uppringd upplevs inte som konstigt.

Vill du bli uppdaterad om det senaste inom skatt? Med Servicepaket Skatt har du tillgång till vår stora faktabank, smarta räknesnurror, aktuella webinar och expertsupport. Få tillgång till paketet

Hur ofta gör Skatteverket kontroller?

Normalt ställs frågorna skriftligt till företaget i en förfrågan. Ett beslut om revision och begäran att lämna in handlingar meddelas också skriftligen. Efter att Skatteverket har fått svar på sina frågor eller genomfört sin revision, meddelas ett förslag till beslut (även kallat övervägande). Företaget har möjlighet att svara på detta övervägande innan ett beslut fattas.

Det är viktigt att svara rätt från början då det kan vara avgörande för utfallet.

Det är viktigt att svara rätt från början då det kan vara avgörande för utfallet. Ett otydligt svar som ger Skatteverket en felaktig bild kan komma att läggas till grund för ett beslut till nackdel för företaget. Redan från första skriftväxlingen kan det vara bra att inte bara svara på Skatteverkets frågor utan även argumentera för att företagets skattemässiga hantering är korrekt.

Hur långt bak i tiden kan Skatteverket granska?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tror det är Skatteförfarandelagen (2011:1244) 66 kap. 27§ som du eftersöker. I den står att Skatteverket får ompröva ett tidigare beslut om skatt till nackdel för den som beslutet gäller (efterbeskattning), om

När försvann kontrolluppgifter?

Sedan drygt ett år så skickar alla arbetsgivare i Sverige in inkomstuppgifter för de anställda varje månad, istället som det var förr, att det sammanställdes kontrolluppgifter på årsbasis. I vissa fall måste kontrolluppgifter rapporteras, om till exempel den anställde har fått en ränteförmån, utbetald utdelning eller schablonintäkt på ett investeringssparkonto. Det finns även situationer när det går att välja mellan AGI och KU. Detta trots att det inte ska betalas arbetsgivaravgifter på utbetalningarna:

Den tidigare gränsen för ersättning under 100 kronor till en person under ett inkomstår finns kvar, då behövs varken kontrolluppgift eller arbetsgivardeklaration rapporteras. Viktigt är att om man väljer att rapportera arbetsgivardeklaration på individnivå så ersätter den kontrolluppgifterna helt, det blir inte korrekt om uppgifterna rapporteras två gånger.

Hur många år bakåt kan Skatteverket granska?

Reglerna om efterbeskattning när en oriktig uppgift har lämnats innebär att Skatteverket även efter de ordinarie omprövningsfristerna (66 kap. 21 SFL och 66 kap. 22 §§ SFL) får ompröva ett beslut om skatt eller sådan avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL och meddela ett beslut som är till nackel för den som beslutet gäller.

En förutsättning för ett sådant efterbeskattningsbeslut är att den uppgiftsskyldiga har lämnat en oriktig uppgift till ledning för den egna beskattningen och att ett tidigare beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av den oriktiga uppgiften (orsakssamband).

Skatteverket får även meddela ett efterbeskattningsbeslut om den uppgiftsskyldiga har lämnat en oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning.

Ett efterbeskattningsbeslut ska avse ett beslut om skatt eller sådan avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL (66 kap. 27 § SFL).

Det innebär att beslut om t.ex. inkomstskatt, mervärdesskatt och punktskatt kan omprövas genom efterbeskattning.

Vad gäller avgifter så görs det i lagtexten en direkt hänvisning till 2 kap. 2 § SFL, vilket innebär att det endast är avgifter enligt denna paragraf som kan efterbeskattas. Efterbeskattning kan därmed beslutas för avgifter som arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980), avgift enligt 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och sådana avgifter vars storlek bestäms i ett beslut om slutlig skatt, enligt 56 kap. 6 § SFL (prop. 2010/11:165 s. 1108).