Vad innebär offentlighet och sekretesslagen?

Den första avdelningen innehåller en innehållsförteckning i syfte att göra lagen mer användarvänlig. Varje kapitel innehåller underrubriker som gör att det snabbt går att få en överblick över dess innehåll. Den första avdelningen innehåller även bestämmelser om

lagens innehåll (1 kap.)[4]
lagens tillämpningsområde (2 kap.)[5] och
definitioner (3 kap.)[6]

Bestämmelserna om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. har gjorts teknikneutrala och samlats i lagens andra avdelning. De har placerats före bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag. Den andra avdelningen innehåller bestämmelser om

hur sökande efter allmänna handlingar ska underlättas, m.m. (4 kap.)[7]
registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering (5 kap.)[8] och
utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, överklagande, m.m. (6 kap.)[9]

Vilka omfattas av Offentlighets- och sekretesslagen?

Sekretessreglerna i offentlighets- och sekretesslagen, OSL, har utformats med utgångspunkt i att handlingsoffentligheten får inskränkas endast i den mån det motiveras av hänsyn till vissa i TF närmare angivna intressen. Dessa inskränkningar måste anges i en särskild lag, denna lag är OSL (2 kap. 2 § TF). Dessa särskilt skyddsvärda intressen är

rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation
rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
intresset att förebygga eller beivra brott
det allmännas ekonomiska intresse
enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
intresset av att bevara en djur- eller växtart.

Regeringen har bemyndigats att utfärda föreskrifter för tillämpligheten av vissa sekretessbestämmelser i OSL. Sådana föreskrifter har meddelats i OSF.

Vilka tre olika delar består offentlighetsprincipen av?

Handlingar är allt som innehåller information av något slag: texter, bilder eller information lagrad på annat sätt, till exempel i en dator eller på ett USB-minne. En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Säkerhetskopior anses inte vara allmänna handlingar, liksom exempelvis minnesanteckningar och utkast till beslut. Bestämmelser om rätten att få ta del av allmänna handlingar finns i tryckfrihetförordningen.

Vad är syftet med offentlighetsprincipen?

Syftet med offentlighetsprincipen är att ge dig insyn och möjlighet att kontrollera hur bland annat tjänstemän arbetar. Denna rättighet är ett av de viktigaste inslagen i vårt demokratiska samhälle. Alla har rätt att ta del av allmänna handlingar, som exempelvis beslut och rapporter som upprättats vid myndigheten och handlingar som kommit in till myndigheten inom ramen för ärendehanteringen. Vissa uppgifter i handlingarna kan dock vara skyddade av sekretess. Det görs därför en sekretessprövning innan en handling lämnas ut i varje enskilt fall.

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen dit eller upprättad där. Handlingen kan vara ett brev, protokoll, beslut med mera. Men det kan också handla om e-post, video- eller bandupptagningar.

Vad är huvudregeln med sekretesslagen?

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.

Lagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Bestämmelserna innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsformen, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen samt, i vissa särskilt angivna fall, även begränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Vilka uppgifter omfattas av sekretesslagen?

Huvudregeln i Sverige är att handlingar som förvaras hos stat eller kommun är offentliga. Det kallas offentlighetsprincipen. Den kommer till uttryck i 2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen, där det anges att varje svensk medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar. [1] Offentlighetsprincipen utsträcks till att omfatta kommunala bolag, men de flesta statliga bolag omfattas inte.

Den äldre sekretesslagen (1980:100) upphävdes den 30 juni 2009 och ersattes av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL).[2] De båda lagarna utgör undantag till offentlighetsprincipen. Den nya lagen innehåller i allt väsentligt liknande bestämmelser som den gamla lagen och innebar varken en utvidgning eller minskning av sekretessens omfattning. På senare år har dock sekretessens omfattning utvidgats något, som en följd av Sveriges förpliktelser i EU-samarbetet när det gäller rättsligt samarbete.

Begäran att få ta del av allmän handling görs hos den myndighet som förvarar handlingen. Begäran prövas av samma myndighet. Myndighet får inte efterforska vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.[3]

Vad är skillnaden på tystnadsplikt och sekretesslagen?

När man som patient vänder sig till vården är det viktigt att man känner förtroende för den personal man möter. Förtroendet är viktigt för att man ska känna sig trygg och våga prata öppet om de besvär eller symtom man har och på så sätt få den vård man behöver. Därför omfattas alla som arbetar inom hälso- och sjukvården av tystnadsplikt. Grundprincipen är att ingen inom vården får lämna ut uppgifter utan att man själv har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom man har, den behandling man får eller om ens privata situation.

Inom sjukvården gäller samma sekretesskydd för alla patienter och oberoende av om man har rätt att vistas i Sverige eller inte.

Tystnadsplikten gäller all personal som man möter i vården. Oavsett om det är inom offentlig eller privat vård och oavsett om det är läkare, sjuksköterskor eller administrativ personal. Tolkar och översättare som arbetar på uppdrag inom hälso- och sjukvården har också tystnadsplikt. Tystnadsplikten gäller även dem som arbetar på apotek.

Lagarna innebär att inte ens närstående har rätt att få veta vad som sägs och sker på sjukhuset om man som patient inte vill att de ska veta. Man brukar bli tillfrågad av personalen om vem de får lämna ut uppgifter till. Då väljer man själv vilka de får informera. Till exempel kan man inför en operation tala om för personalen att de får berätta hur operationen har gått för exempelvis en närstående innan man själv har vaknat upp.

För barn gäller att vårdnadshavaren i regel har rätt att ta del av sitt barns vård och veta vad som står i journalen. Men en prövning måste alltid göras innan uppgifterna lämnas ut. Det kan finnas situationer då barnet kan komma att lida skada av att vårdnadshavaren får vissa uppgifter. Det gäller oavsett barnets ålder. Om så är fallet kan de känsliga uppgifterna sekretessbeläggas gentemot barnets vårdgivare.

Men när barnet blir äldre, i tonåren, kan det krävas att barnet ger sitt samtycke till det.

Vilka handlingar är inte offentliga?

Vilka uppgifter omfattas av sekretess?

Myndigheter hanterar stora mängder uppgifter. En vanligt förekommande fråga är huruvida en eller flera uppgifter som hanteras av en myndighet omfattas av sekretess och, i förekommande fall, vilken innebörd sekretessen har. Denna fråga aktualiseras regelbundet i samband med att en myndighet planerar att utkontraktera delar av sin verksamhet, exempelvis genom att upphandla molnbaserat kontorsstöd.

Vilka av uppgifterna som hanteras av en myndighet som omfattas av sekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (”OSL”). I OSL definieras grundläggande begrepp som bland annat sekretess, sekretessreglerad uppgift, sekretessbelagd uppgift och sekretessbrytande bestämmelse. Sekretess definieras som ett förbud mot att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Med sekretessreglerad uppgift avses en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess. Med sekretessbelagd uppgift förstås en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall. En sekretessbrytande bestämmelse är en bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar (samtliga definitioner återfinns i 3 kap. 1 § OSL).

Varför behövs Offentlighets- och sekretesslagen?

Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för Sveriges statsskick. I en av grundlagarna, tryckfrihetsförordningen, finns det bestämmelser om bland annat rätten att ta del av allmänna handlingar. Denna rätt är ett uttryck för offentlighetsprincipen, som kallas för handlingsoffentligheten.

Det finns dock bestämmelser om sekretess som begränsar rätten att ta del av allmänna handlingar. Dessa bestämmelser hittar man i offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess innebär begränsningar både i allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen och i offentliga funktionärers rätt till yttrandefrihet enligt grundlagen regeringsformen samt Europakonventionen, som gäller som lag. Sekretess innebär också begränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

När gäller inte sekretesslagen?

Sekretessen är till för att skydda patienten. Alla patienter ska kunna tala fritt med personalen om hälsotillstånd och personliga förhållanden. Samtidigt ska de kunna känna sig säkra på att det som sägs stannar hos den de pratat med. Den enskilde har dock rätt att själv bestämma över sekretessen. Om patienten så önskar kan hen ge sitt samtycke till att uppgifter lämnas vidare.

När det gäller personer som utsatts för våld är ofta även socialtjänst, polis och övriga rättsväsendet inblandade. Det kan då finnas ett behov av att dela viss information och få återkoppling från varandra.

Vad är skillnaden mellan sekretess och allmän handling?

Sammanfattning: En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till myndigheten eller upprättad hos myndigheten. Alla allmänna handlingar som inte är hemliga är offentliga handlingar.

Definition

Var går gränsen för sekretess?

Anonym (Ssk) skrev 2011-03-24 08:13:49 följande:

Jag är sjuksköterska på akuten. Jag kan ibland berätta saker som hänt under dagen för min man, men då så avidentifierat som det går. Jag är medveten om att det ändå är att bryta mot sekretessen, men jag har ibland ett behov av att få ur mig jobbiga saker som då och då händer på jobbet. Jag skulle aldrig någonsin få för mig att prata med någon annan än honom och skulle aldrig berätta detaljer. Det kan tex vara "Det kom in en trafikolycka idag och en ung mamma dog på akutrummet. Jag kände mig otillräcklig och maktlös. Jag fick trösta barnet tills mostern kom. Det var as-jävla-skit-jättejobbigt, men jag kunde ju inte visa det för barnet!"

Vilken är skillnaden mellan offentlig och allmän handling?

En handling som förvaras hos en myndighet och är inkommen dit eller upprättad på myndigheten är en allmän handling.

Handlingen kan vara en bild, skrift eller i någon digital form. Det senare kallas upptagning i lagtexten.

När gäller inte sekretess?

Alla patienter har samma sekretesskydd inom hälso- och sjukvården. Det gäller oavsett om du har rätt att vistas i Sverige eller inte.

Tystnadsplikt gäller all personal som du möter i vården oavsett om det är inom offentlig eller privat vård. Det betyder att alla läkare, sjuksköterskor och administrativ personal har tystnadsplikt. Det har också tolkar och översättare som arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvården.

Alla patienter har samma sekretesskydd inom hälso- och sjukvården. Det gäller oavsett om du har rätt att vistas i Sverige eller inte.

I den här filmen får du träffa Eli som besöker en ungdomsmottagning. Hon är orolig för att någon ska få veta att hon har varit där.