Vilka Efterarvingar ska kallas till bouppteckning?

Innehållsförteckning:

1. Vilka Efterarvingar ska kallas till bouppteckning?
2. Är syskonbarn Efterarvinge?
3. Vad är Testamentarisk Efterarvinge?
4. Hur mycket är ett Efterarv?
5. Är ett barnbarn Efterarvinge?
6. Kan man testamentera bort en Efterarvinge?
7. Vilka räknas som efterlevande?
8. Vad ska Efterarvingar göra för att få ut sitt arv?
9. Vad är skillnad på Dödsbodelägare och Efterarvinge?
10. Är syskon Efterarvinge?
11. Är särkullbarn Efterarvinge?
12. I vilken ordning ärver man?
13. Får man ta saker ur dödsbo innan bouppteckning?
14. I vilken ordning går arv?
15. När ska Efterarvingar kallas till bouppteckning?

Vilka Efterarvingar ska kallas till bouppteckning?

En förrättning är ett sammanträde (möte) där man bl.a. går igenom den avlidnas tillgångar och skulder, och i förekommande fall den efterlevande makens eller makans tillgångar och skulder. Alla berörda ska vara kallade till eller närvarande vid förrättningen. Ibland är ett dödsbo så omfattande att det behövs flera förrättningar.

Om man har antecknat flera förrättningar men inte har kallat alla till samtliga datum anser Skatteverket att det är den sista och avslutande förrättningsdagen som ska antecknas som förrättningsdag i bouppteckningen. Det är den förrättningen som alla ska ha kallats till eller varit närvarande vid (Skatteverkets ställningstagande Kallelser till och godkännande av bouppteckning). Det betyder att om det förekommit flera förrättningsdagar i ett ärende ska samtliga som ska vara kallade till dessa förrättningar ha varit kallade till eller ha varit närvarande vid den sista och avslutande förrättningsdagen.

Är syskonbarn Efterarvinge?

En förrättning är ett sammanträde (möte) där man bl.a. går igenom den avlidnas tillgångar och skulder, och i förekommande fall den efterlevande makens eller makans tillgångar och skulder. Alla berörda ska vara kallade till eller närvarande vid förrättningen. Ibland är ett dödsbo så omfattande att det behövs flera förrättningar.

Om man har antecknat flera förrättningar men inte har kallat alla till samtliga datum anser Skatteverket att det är den sista och avslutande förrättningsdagen som ska antecknas som förrättningsdag i bouppteckningen. Det är den förrättningen som alla ska ha kallats till eller varit närvarande vid (Skatteverkets ställningstagande Kallelser till och godkännande av bouppteckning). Det betyder att om det förekommit flera förrättningsdagar i ett ärende ska samtliga som ska vara kallade till dessa förrättningar ha varit kallade till eller ha varit närvarande vid den sista och avslutande förrättningsdagen.

Vad är Testamentarisk Efterarvinge?

Dödsbodelägares arv kan enligt lag, ärvdabalken, eller enligt testamente omfattas av en rätt till efterarv. Det är viktigt att skilja mellan att vara dödsbodelägare och efterarvinge, eftersom begreppen inte har samma definition. Skillnaden är tidpunkten för arvet.

Dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv och efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren avlidit. Det innebär att dödsbodelägaren har primär arvsrätt och efterarvingen har sekundär arvsrätt.  

Hur mycket är ett Efterarv?

Rätten till efterarv enligt lag förutsätter att den efterlevande maken eller makan med fri förfoganderätt verkligen har ärvt egendom efter den först avlidna maken eller makan.

Om det vid den först avlidna makens eller makans död inte finns några efterarvingar till den avlidna, ärver den efterlevande maken eller makan hela kvarlåtenskapen med full äganderätt.

Är ett barnbarn Efterarvinge?

Om den avlidne inte var gift avgör arvsordningen vem som har rätt till arv. Detta gäller också om den avlidne var sambo.

Kan man testamentera bort en Efterarvinge?

Dödsbodelägares arv kan enligt lag, ärvdabalken, eller enligt testamente omfattas av en rätt till efterarv. Det är viktigt att skilja mellan att vara dödsbodelägare och efterarvinge, eftersom begreppen inte har samma definition. Skillnaden är tidpunkten för arvet.

Dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv och efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren avlidit. Det innebär att dödsbodelägaren har primär arvsrätt och efterarvingen har sekundär arvsrätt.  

Vilka räknas som efterlevande?

Efterlevande är de personer som är närmast anhöriga till en avliden. Som regel avses de med närmast släktskap, men beroende på familjestruktur kan även andra personer inräknas i begreppet. Vid oenighet om hur den avlidne skall begravas försöker de efterlevande enas, men när tvisterna inte kan lösas reglerar juridiken vilka personer som har beslutsrätt. Vid begravningsgudstjänst i Svenska kyrkan är det brukligt att de efterlevande och släkten sitter på en särskild sida i kyrkan, men det varierar i olika kyrkor om det är höger eller vänster.

När en person avlider framgår det i ett dödsfallsintyg med släktutredning vilka som i juridisk mening är efterlevande till den som har dött. De ansvarar för dödsboet tills arvet är skiftat. Efterlevandeguiden innehåller information om vad efterlevande behöver göra i samband med dödsfall. Efterlevandeguiden är ett samarbete med Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket.[1]

Vad ska Efterarvingar göra för att få ut sitt arv?

Om den avlidna var gift kan den efterlevande maken eller makans arv omfattas av en efterarvsrätt. Det innebär att den efterlevande maken eller makan ärver vid dödsfallet och att den avlidnas andra arvingar får vänta på sitt arv till dess att den efterlevande maken eller makan också avlidit (3 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket ÄB).

Om någon har rätt till efterarv enligt lag kan det påverka bouppteckningen.

Vad är skillnad på Dödsbodelägare och Efterarvinge?

Nödvändiga cookies låter dig använda gillisedman.se genom att aktivera grundläggande funktioner, såsom sidnavigering och åtkomst till säkra områden på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa cookies.

Cookies för inställningar låter din webbläsare komma ihåg information som styr hur gillisedman.se fungerar eller visas. T. ex. kontoret du valt eller val gjorda i vår begravningsplanerare.

Är syskon Efterarvinge?

• Dödsbodelägare
  • Förändringar i dödsbodelägarkretsen
• Efterarvinge
• Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

Är särkullbarn Efterarvinge?

Dödsbodelägares arv kan enligt lag, ärvdabalken, eller enligt testamente omfattas av en rätt till efterarv. Det är viktigt att skilja mellan att vara dödsbodelägare och efterarvinge, eftersom begreppen inte har samma definition. Skillnaden är tidpunkten för arvet.

Dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv och efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren avlidit. Det innebär att dödsbodelägaren har primär arvsrätt och efterarvingen har sekundär arvsrätt.  

I vilken ordning ärver man?

Den lagstadgade turordningen i vilken arvingar ärver en avlidens egendom framgår av ärvdabalken och kallas arvsordning. Arvingar delas in i tre olika klasser. Bröstarvingar, den avlidnes barn och barnbarn, ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Dessa ska i första hand få sin arvslott, och minst sin laglott. Finns det inga bröstarvingar går man vidare till nästa arvsklass.

Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne. Om den ena föräldern är avliden ärver eventuella syskon hans eller hennes del. Finns det arvingar i den första arvsklassen ska dessa ärva allt, trots att det t.ex. bara finns ett barnbarn i livet men flera syskon till den avlidne. Tredje arvsklassen är den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn (mostrar, morbröder o.s.v.). Gränsen går vid kusiner som inte har någon arvsrätt. Finns ingen arvsberättigad eller ett testamente som säger annat går arvet till Allmänna arvsfonden vars pengar går till välgörenhet.

Får man ta saker ur dödsbo innan bouppteckning?

Hej, tack för att du valde att vända dig till oss på Lawline med din fråga!

För att kunna besvara din fråga kommer vi behöva använda oss av ärvdabalken (ÄB). Där framgår det att en bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB). Det är vidare dödsbodelägare som förvaltar och företräder dödsboet (18 kap. 1 § ÄB). Dödsbodelägare är exempelvis efterlevande make, legala arvingar och universella testamentstagare.

I vilken ordning går arv?

Vem som ärver dig och i vilken ord­ning beror på vem som lever när du går bort. Nedan kan du se de tre olika arvs­klas­ser­na som styr arvs­ord­ning och sedan läsa mera om varje klass.

Till en stor del kan du själv på­ver­ka vem som ärver dig genom att skriva ett tes­ta­men­te. Om du inte har barn kan du till 100 % välja vem som ärver din egen­dom.

Barn har rätt till lag­lott och de kan inte bli arvs­lö­sa. Barn har alltid rätt till 50 % av din egen­dom. Om du har barn kan du tes­ta­men­te­ra bort 50 % och resten delar barnen lika på.

Det finns tre olika arvs­klas­ser enligt ärv­da­bal­ken. Arvet kan inte delas mellan klas­ser­na.

Om det finns en ar­vinge som hör till den första grup­pen och flera i den andra grup­pen faller hela arvet till den ar­vinge som finns i den första grup­pen.

Om det endast finns ar­ving­ar i den andra och tredje grup­pen delar de i den andra grup­pen på arvet och per­so­ner i tredje grup­pen ärver inte.

När ska Efterarvingar kallas till bouppteckning?

När du har gått igenom den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der i döds­bo­et ska du bjuda in till ett boupp­teck­nings­mö­te. Det kallas också för för­rätt­nings­mö­te eller boupp­teck­nings­för­rätt­ning. 

Ett boupp­teck­nings­mö­te är ett möte där man går igenom själva boupp­teck­ning­en. Syftet är att alla be­rör­da ska vara över­ens om att vad som står däri fak­tiskt stäm­mer.

Är alla över­ens skri­ver bo­upp­gi­va­re och två för­rätt­nings­män under boupp­teck­ning­en. Döds­bo­de­lä­ga­re kan också skriva under, men detta är inte ett krav. 

Till mötet ska tre grup­per av per­so­ner kallas. Du ska skicka kal­lel­se till boupp­teck­ning till: