Vilka är Dödsboägare?

Innehållsförteckning:

1. Vilka är Dödsboägare?
2. Vad är ett dödsbo och vilka är Dödsbodelägare?
3. Vilka är Dödsbodelägare Skatteverket?
4. När blir man Dödsbodelägare?
5. Vad är det för skillnad på Dödsbodelägare och Efterarvinge?
6. Kan man se vem som är dödsbodelägare?
7. Är föräldrar Dödsbodelägare?
8. Måste alla Dödsbodelägare skriva på bouppteckning?
9. Vem är Dödsbodelägare om det finns testamente?
10. Kan man avsäga sig Dödsbodelägare?
11. Vad får Dödsbodelägare göra?
12. Får man gå in i ett dödsbo innan bouppteckning?
13. Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?
14. Får man röra dödsbo innan bouppteckning?
15. Vem ärver Dödsbodelägare?

Vilka är Dödsboägare?

En uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re är någon som skri­vits in i ett tes­ta­men­te och ärver allt, en viss del eller det som blir kvar av det den av­lid­ne ägde. Detta till skill­nad mot en le­ga­ta­rie som i ett tes­ta­men­te får en de­fi­ni­e­rad ägodel eller en spe­ci­fik summa pengar och inte är döds­boä­ga­re.

Ef­terar­vinge kallas den som har rätt till arv efter döds­fall, men som måste eller själv väljer att vänta på arv till att en annan ar­vinge före i tur har gått bort. Arvet kallas för ef­terarv.

En ef­terar­vinge är ofta ett ge­men­samt barn som ärver sina för­äld­rar först när båda för­äld­rar­na har gått ur tiden. En ef­terar­vinge kan också vara ett sär­kull­barn, vilket be­ty­der ett barn som inte är ge­men­samt och från ett ti­di­ga­re för­hål­lan­de. Ett sär­kull­barn blir ef­terar­vinge om det väntar med att ta ut sin för­äl­ders arv till att för­äl­derns nya part­ner också har gått bort.

En ef­terar­vinge kan dess­utom vara någon som enligt tes­ta­men­te ska ärva efter att en första arv­ta­ga­re har av­li­dit utan att vara släkt. En ef­terar­vinge är bara döds­bo­de­lä­ga­re om per­so­nen står i tur att ärva, men inte om den be­hö­ver vänta till att en annan ar­vinge ärver först.

Bröstar­vinge är barn, barn­barn eller barn­barns­barn. Det är de när­mas­te släk­ting­ar­na i rakt ned­sti­gan­de led. En bröstar­vinge kan aldrig bli utan arv, men andra parter och tes­ta­men­te kan på­ver­ka när och hur mycket bröstar­vinge ärver.

Vad är ett dödsbo och vilka är Dödsbodelägare?

En uni­ver­sell tes­ta­ment­s­ta­ga­re är någon som skri­vits in i ett tes­ta­men­te och ärver allt, en viss del eller det som blir kvar av det den av­lid­ne ägde. Detta till skill­nad mot en le­ga­ta­rie som i ett tes­ta­men­te får en de­fi­ni­e­rad ägodel eller en spe­ci­fik summa pengar och inte är döds­boä­ga­re.

Ef­terar­vinge kallas den som har rätt till arv efter döds­fall, men som måste eller själv väljer att vänta på arv till att en annan ar­vinge före i tur har gått bort. Arvet kallas för ef­terarv.

En ef­terar­vinge är ofta ett ge­men­samt barn som ärver sina för­äld­rar först när båda för­äld­rar­na har gått ur tiden. En ef­terar­vinge kan också vara ett sär­kull­barn, vilket be­ty­der ett barn som inte är ge­men­samt och från ett ti­di­ga­re för­hål­lan­de. Ett sär­kull­barn blir ef­terar­vinge om det väntar med att ta ut sin för­äl­ders arv till att för­äl­derns nya part­ner också har gått bort.

En ef­terar­vinge kan dess­utom vara någon som enligt tes­ta­men­te ska ärva efter att en första arv­ta­ga­re har av­li­dit utan att vara släkt. En ef­terar­vinge är bara döds­bo­de­lä­ga­re om per­so­nen står i tur att ärva, men inte om den be­hö­ver vänta till att en annan ar­vinge ärver först.

Bröstar­vinge är barn, barn­barn eller barn­barns­barn. Det är de när­mas­te släk­ting­ar­na i rakt ned­sti­gan­de led. En bröstar­vinge kan aldrig bli utan arv, men andra parter och tes­ta­men­te kan på­ver­ka när och hur mycket bröstar­vinge ärver.

Vilka är Dödsbodelägare Skatteverket?

Det är personen som har ansvaret för att se till att en bouppteckning förrättas som kan ta initiativ till att en dödsboanmälan upprättas.

Det finns ingen skyldighet att utnyttja möjligheten. Man kan alltid välja att förrätta en bouppteckning i stället för att göra en dödsboanmälan.

När blir man Dödsbodelägare?

• Dödsbodelägare
  • Förändringar i dödsbodelägarkretsen
• Efterarvinge
• Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

Ett arv som tillfaller en arvinge enligt lag eller genom testamente kan under vissa förutsättningar omfattas av en rätt till efterarv.

Om någon ska ärva först efter en efterlevande makes eller makas död är hen efterarvinge i den först avlidna makens dödsbo. Den som enligt ett testamente får en rätt till efterarv är efterarvinge i testators dödsbo (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).

Vad är det för skillnad på Dödsbodelägare och Efterarvinge?

• Dödsbodelägare
  • Förändringar i dödsbodelägarkretsen
• Efterarvinge
• Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

Ett arv som tillfaller en arvinge enligt lag eller genom testamente kan under vissa förutsättningar omfattas av en rätt till efterarv.

Om någon ska ärva först efter en efterlevande makes eller makas död är hen efterarvinge i den först avlidna makens dödsbo. Den som enligt ett testamente får en rätt till efterarv är efterarvinge i testators dödsbo (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB).

Kan man se vem som är dödsbodelägare?

• Dödsbodelägare
  • Förändringar i dödsbodelägarkretsen
• Efterarvinge
• Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

Är föräldrar Dödsbodelägare?

När den avlidnes tillgångar är större än begravningskostnaderna och andra kostnader med anledning av dödsfallet, måste en bouppteckning göras. I bouppteckningen redovisas den avlidnes tillgångar och skulder. Men också vilka personer som är delägare i den avlidnes dödsbo – alltså dödsbodelägare.

För det mesta är det ganska enkelt att fastställa dödsbodelägarkretsen. Den avlidna kanske var gift, kanske finns det barn eller, om den avlidna var ensamstående, föräldrar eller syskon. Ibland finns ett tydligt testamente som talar om vem eller vad som ska få arvet. Men ibland är det betydligt svårare att avgöra vilka personer, eller kanske organisationer, som är dödsbodelägare.

Vi ska här kortfattat gå igenom för några situationer då det inte är alldeles självklart vilka delägarna är. I kommande artiklar kommer var och en av dessa situationer att få en mer ingående analys.

När den en av två barnlösa makar avlider ärver den efterlevande allt enligt lag. Den avlidnes släktarvingar (föräldrar, syskon, syskonbarn) får istället en framtida arvsrätt, de blir så kallade efterarvingar. När den efterlevande därefter avlider, delas vad som då finns kvar, som huvudregel, hälften till den först avlidnes släktsida -efterarvingarna- och hälften till den sist avlidnes arvingar.

Då arvsreglerna för efterlevande make ändrades från och med den 1 januari 1988, är det bland annat av betydelse för den först avlidne makens släktsidas arvsrätt om hen har avlidit före eller efter detta datum.

Måste alla Dödsbodelägare skriva på bouppteckning?

När den avlidnes tillgångar är större än begravningskostnaderna och andra kostnader med anledning av dödsfallet, måste en bouppteckning göras. I bouppteckningen redovisas den avlidnes tillgångar och skulder. Men också vilka personer som är delägare i den avlidnes dödsbo – alltså dödsbodelägare.

För det mesta är det ganska enkelt att fastställa dödsbodelägarkretsen. Den avlidna kanske var gift, kanske finns det barn eller, om den avlidna var ensamstående, föräldrar eller syskon. Ibland finns ett tydligt testamente som talar om vem eller vad som ska få arvet. Men ibland är det betydligt svårare att avgöra vilka personer, eller kanske organisationer, som är dödsbodelägare.

Vi ska här kortfattat gå igenom för några situationer då det inte är alldeles självklart vilka delägarna är. I kommande artiklar kommer var och en av dessa situationer att få en mer ingående analys.

När den en av två barnlösa makar avlider ärver den efterlevande allt enligt lag. Den avlidnes släktarvingar (föräldrar, syskon, syskonbarn) får istället en framtida arvsrätt, de blir så kallade efterarvingar. När den efterlevande därefter avlider, delas vad som då finns kvar, som huvudregel, hälften till den först avlidnes släktsida -efterarvingarna- och hälften till den sist avlidnes arvingar.

Då arvsreglerna för efterlevande make ändrades från och med den 1 januari 1988, är det bland annat av betydelse för den först avlidne makens släktsidas arvsrätt om hen har avlidit före eller efter detta datum.

Vem är Dödsbodelägare om det finns testamente?

För att ta reda på vilka som är arvsberättigade efter ett dödsfall görs en bouppteckning. Till bouppteckningsförrättningen kallas arvsberättigade släktingar, universella testamentstagare, efterarvingar samt eventuell maka/make eller sambo.

Alla dödsbodelägare ska kallas till förrättningen men det finns ingen skyldighet att närvara under den. Det ska antecknas i bouppteckningen vilka som varit närvarande. Under bouppteckningen klargörs vilka som är arvsberättigade och således ska vara med vid kommande arvskifte. Arvskiftet görs först när bodelning från eventuell make/maka eller sambo är gjord.

En bouppteckning ska enligt lag göras inom tre månader från dödsfallet och inlämnas för registrering hos Skatteverket senast en månad därefter. Bouppteckningen visar vem som har rätt att företräda dödsboet och verkar som dödsboets legitimationshandling.

I stället för att dödsbodelägarna tar hand om förvaltningen kan en boutredningsman utses. Det kan till exempel behövas om dödsboet är omfattande eller om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen.

Ett dödsbo kan också företrädas av en testamentsexekutor eller annan som dödsbodelägarna gemensamt utser att förvalta dödsboet, till exempel en begravningsbyrå eller juristfirma. Ibland kan dödsbodelägare vara förhindrade att aktivt delta i åtgärderna, eller så kan det vara praktiskt att en dödsbodelägare tar ansvar för kontakt med bank, försäkringsbolag med mera, övriga dödsbodelägare måste i så fall ge fullmakt att hantera saker för dem.

Det är mycket att tänka på efter ett dödsfall. För att underlätta kan bouppteckning och arvskifte göras med hjälp av en jurist. Kontakta Rättsakuten för att få hjälp med bouppteckning eller arvskifte.

Kan man avsäga sig Dödsbodelägare?

En arvinge kan avsäga sig sin rätt till arv.

Om en arvinge avsagt sig sin rätt till arv är han eller hon inte längre dödsbodelägare. Den del av arvet som skulle ha tillfallit arvingen fördelas mellan de resterande arvingarna.

Om avsägelsen skett före förrättningen ska den som avsagt sig arvet inte antecknas som dödsbodelägare i bouppteckningen.

Vad får Dödsbodelägare göra?

• Dödsbodelägare
  • Förändringar i dödsbodelägarkretsen
• Efterarvinge
• Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

Får man gå in i ett dödsbo innan bouppteckning?

När någon har dött ska de som ärver göra en bouppteckning som ska skickas till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet. Bouppteckning är en förteckning som visar vad den döda har ägt och eventuella skulder.

En bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket visar vem som har rätt att representera dödsboet.

Det finns särskilda regler för hur en bouppteckning ska gå till. I många fall kan dödsboet göra bouppteckningen själv, men om det känns svårt kan det vara bra att ta hjälp av en person som du har förtroende för. Det går även att anlita en jurist eller begravningsbyrå.

Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?

När någon har dött ska de som ärver göra en bouppteckning som ska skickas till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet. Bouppteckning är en förteckning som visar vad den döda har ägt och eventuella skulder.

En bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket visar vem som har rätt att representera dödsboet.

Det finns särskilda regler för hur en bouppteckning ska gå till. I många fall kan dödsboet göra bouppteckningen själv, men om det känns svårt kan det vara bra att ta hjälp av en person som du har förtroende för. Det går även att anlita en jurist eller begravningsbyrå.

Får man röra dödsbo innan bouppteckning?

När en person går bort omvandlas den avlidnes tillgångar och skulder till ett dödsbo, som är en egen juridisk person. Det som ingår i ett dödsbo kan till exempel vara en bostad, tillgångar på bankkonton och eventuella lån. Dödsboet ägs och företräds av dödsbodelägarna.

Vem ärver Dödsbodelägare?

Dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta den dödes egendom, göra en boutredning och förrätta bouppteckning som ska dokumenteras i det som vanligen kallas bouppteckning.

Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet. Delägarna ska skicka handlingen till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats.