Vad är ett koncerninternt lån?

Lån

Vid internprissättning gäller att marknadspriser ska tillämpas. För ett koncerninternt lån betyder denna allmänna princip följaktligen att lånet ska löpa med en räntenivå som skulle ha gällt mellan oberoende parter.

Vad är koncerninterna betalningar?

Så här fördelar du kostnader med hjälp av en koncernintern redovisningsjournal

Så här fördelar du kostnader med hjälp av ett inköpsdokument

Så här skickar du fördelade kostnader till koncerninterna partner

Måste koncerninterna lån ha ränta?

Interest deduction problems concerning intercompany borrowings - An analysis of strengths and weaknesses of current law and alternative solutions

Författare

Vad menas med koncern?

En koncern är en grupp av företag förenade genom ägande.

En koncern består av moder- och dotterföretag. Om ett företag (moderföretaget) äger så många aktier i ett annat bolag att det har mer än hälften av rösterna i det ägda bolaget kallas det sistnämnda för dotterbolag. Det kan också vara så att moderföretaget har ett bestämmande inflytande över dotterbolaget av någon annan orsak än röstmajoritet, t ex genom avtal.

Kan man låna ut pengar till sitt eget företag?

Hur mycket ett företag får låna ut till ett annat företag eller en annan person är inte specifikt reglerat enligt svensk lag. Svenska företag är dock skyldiga att följa vissa bestämmelser, bland annat om kapitaltäckning och finansiell stabilitet. Dessutom kan ett företags förmåga att låna ut pengar begränsas av dess egna interna policyer och rutiner eller av villkoren i eventuella befintliga låneavtal.

Svenska företag omfattas också av lagar och förordningar vad gäller penningtvätt, som kräver att de utför ordentlig efterforskning på sina kunder och att de övervakar misstänkta transaktioner. Detta kan begränsa det belopp som ett företag kan låna ut till en annan part, särskilt om det finns farhågor om källan till medlen eller syftet med lånet.

Generellt sett uppmuntras svenska företag att vara försiktiga när de lånar ut pengar till andra parter och att se till att all utlåningsverksamhet är förenlig med deras övergripande affärsstrategi och finansiella mål. Det är en god idé för företag att söka juridisk och finansiell rådgivning innan de inleder någon betydande utlåningsverksamhet.

Kan man låna pengar av sitt aktiebolag?

Du kan själv kontrollera vilka typer av cookies du vill acceptera genom att ta ställning nedan. Läs mer här

När räknas man som koncern?

En koncern är en ekonomisk konstellation mellan självständiga företag i syfte att samordna verksamheterna som ingår. Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern. Definitionen av ett dotterföretag är att moderföretaget ska ha bestämmande inflytande.

En koncern uppstår i normalfallet när ett moderbolag innehar mer än 50 % av rösterna i dotterbolaget antingen direkt eller indirekt.

Ett koncernförhållande kan bara uppstå mellan juridiska personer. Om en privatperson ensam äger två bolag uppstår alltså inget koncernförhållande mellan bolagen även om de är närstående genom sitt ägarförhållande.

När kan man ge koncernbidrag?

Näringsverksamhet kan bedrivas i form av en koncern som består av flera bolag. Varje bolag i en koncern beskattas som en självständig skattskyldig. Det betyder att resultatet räknas ut och beskattas separat för varje koncernbolag. Att verksamheten bedrivs i form av en koncern kan således leda till en strängare beskattning jämfört med att verksamheten bedrivs i ett enda bolag. Så kan vara fallet exempelvis när ett av bolagen i koncernen går med förlust och ett annat bolag går med vinst.

Lagen om koncernbidrag vid beskattningen (825/1986, koncernbidragslagen) gör det möjligt att under vissa förutsättningar jämna ut inkomsterna mellan de olika aktiebolagen och andelslagen i koncernen. Genom koncernbidrag kan ett samfund som ger koncernbidrag och uppvisar vinst minska sin beskattningsbara näringsinkomst. På motsvarande sätt kan ett mottaget koncernbidrag öka näringsinkomsten i det samfund som tar emot koncernbidrag eller minska dess eventuella näringsförlust.

Med koncernbidrag avses enligt 2 § i koncernbidragslagen annat bidrag än kapitalplacering vilket ett aktiebolag eller andelslag som bedriver rörelse betalar till ett annat aktiebolag eller andelslag för dess rörelse och som inte enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/68, NärSkL) får avdras från inkomsten. Parten som ger eller tar emot koncernbidrag kan dock inte enligt 7 § 3 punkten i koncernbidragslagen vara en depositionsbank, ett kreditinstitut eller en försäkrings- eller pensionsanstalt som avses i NärSkL.

Lagen om koncernbidrag vid beskattningen tillämpas på aktiebolag och andelslag med undantag för sådana depositionsbanker, kreditinstitut eller försäkrings- eller pensionsanstalter som avses i NärSkL. Koncernbidragets givare eller mottagare får således inte vara ett annat samfund eller ett personbolag.

Givaren eller mottagaren av koncernbidraget ska enligt 3.1 § i koncernbidragslagen vara inhemska aktiebolag eller andelslag. Ett aktiebolag eller andelslag anses vara inhemskt om det har grundats enligt finsk lag och registrerats i Finland. Syftet med kravet för inhemskt ursprung är att säkerställa att koncernbidraget behandlas symmetriskt. Det betyder att givaren av koncernbidraget har en avdragbar utgift samtidigt som mottagaren har inkomst som är skattepliktig i Finland. Till följd av kravet för inhemskt ursprung kan varken mottagaren eller givaren vara ett utländskt bolag (HFD 2007:92, HFD 2007:93).

Får aktiebolag låna ut pengar till ägare?

Att hålla koll på regler kring vad företagare får och inte får göra är inte alltid enkelt – om du har tagit ut pengar från ditt företag utan att se det som ett lån (det vill säga utan avsikt att betala tillbaka pengarna) räknas det som lön eller som en värdeöverföring (till exempel utdelning). Värdeöverföringen i sig kan vara otillåten om det saknas utdelningsbara medel i företaget. Med utdelningsbara medel menar jag bolagets intjänade och beskattade vinstmedel, där det så kallade fria egna kapitalet dessutom har fastställts av ägarna på en bolagsstämma. Om du (eller någon i den förbjudna kretsen) har tagit ett förbjudet lån beskattas du som inkomst av tjänst (lön) och du riskerar dessutom att behöva betala skattetillägg för ej deklarerad lön. Om det har förekommit förbjudet lån i din verksamhet finns krav på revisorn att anmärka om detta i revisionsberättelsen, vilket är negativt för din verksamhet eftersom revisionsberättelsen blir så kallat oren. I värsta fall riskerar du att straffas med böter eller fängelse enligt aktiebolagslagen, även om den påföljden är ganska ovanlig.

När har man rätt till koncernbidrag?

Koncernbidrag är en överföring mellan företag i en koncern med syfte att utjämna resultatet mellan företagen.

En koncern består av ett moderbolag och ett eller flera dotterbolag. I Sverige utgör en koncern inte ett eget skattesubjekt utan i stället utgör varje bolag i koncernen egna skattesubjekt.

Koncernbidrag är en metod som används i många koncerner för att beskatta koncernens totala resultat om vissa av bolagen går med vinst och en del av bolagen går med förlust. Därmed kan vinster och förluster inom en koncern utjämnas genom överföringar mellan moderbolag och dotterbolag, eller mellan dotterbolagen.

Vem får ge koncernbidrag?

Koncernbidrag är en överföring mellan företag i en koncern med syfte att utjämna resultatet mellan företagen.

En koncern består av ett moderbolag och ett eller flera dotterbolag. I Sverige utgör en koncern inte ett eget skattesubjekt utan i stället utgör varje bolag i koncernen egna skattesubjekt.

Vilka får aktiebolag inte låna pengar till?

Ett aktiebolag får inte lämna penninglån till en person som ingår i den s.k. förbjudna kretsen. Med penninglån avses inte t.ex förskott på lön eller normala varukrediter. Om en varukredit lämnas med ovanligt fördelaktiga kreditvillkor, kan det finnas anledning att behandla krediten som ett maskerat penninglån (prop. 1989/90:110 s. 678, RÅ 2003 ref. 60 och RÅ 2005 not. 4).

I den förbjudna kretsen ingår den som äger aktier, eller som är styrelseledamot eller verkställande direktör, i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern. En styrelsesuppleant ska vid tillämpning av låneförbudet jämställas med en styrelseledamot (NJA 2015 s. 578). Även personer som är närstående till dessa personer omfattas av låneförbudet.

Med närstående avses enligt ABL make, sambo, far, mor, far- och morföräldrar, styvmor, styvfar, fars eller mors styvfar och styvmor, barn, barnbarn, barns make, barnbarns make, makes far och mor, makes farföräldrar och morföräldrar, makes barn, makes barnbarn, syskon, makes syskon, syskons make (21 kap. 1 § första stycket 1–4 ABL).

Det finns fem undantag från låneförbudet (21 kap. 2 § ABL). Undantagen gäller om:

gäldenären är en kommun, en region eller ett kommunalförbund, s.k. kommunlån
gäldenären är ett företag i en koncern där det långivande bolaget ingår, s.k. koncernlån
lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, s.k. kommersiella lån
lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap. Budgetlagen (SFS 2011:203)
gäldenären eller dennas närstående är aktieägare, och låntagarens och dennas närståendes sammanlagda aktieinnehav är mindre än 1 procent av aktiekapitalet, s.k. småaktieägarlån.

Undantagen från låneförbudet har införts för att undvika onödiga störningar i aktiebolagens normala affärsverksamhet. De regler som ska skydda bolagets borgenärer anses inte vara åsidosatta i de undantagna situationerna. Det är inte heller några påtagliga skatteförmåner i lånetransaktionerna i sådana situationer.

Hur mycket får jag låna eget företag?

Du kan själv välja hur du vill att tabellen ska sorteras. Som standard sorteras långivarna i tabellen efter “Populärast”. Det innebär att de sorteras efter så kallat EPC (Earnings Per Click), vilket är en kombination av hur mycket ersättning vi får från långivaren och hur många som får sin ansökan godkänd av långivaren. Du kan välja att i stället sortera långivarna efter till exempel lägst ränta eller lånebelopp. Om flera långivare erbjuder samma lånebelopp eller ränta sorteras de långivarna efter EPC.

Om du ansöker om lån hos någon av de långivare vi samarbetar med får vi ersättning av dem. Detta påverkar inte priset för dig på något sätt. Hur mycket ersättning vi får från dem påverkar inte heller deras position i tabellen.

Får man låna pengar mellan koncernbolag?

Det är många som inte ser något problem med att låna mellan företag. Men faktum är att man bör akta sig innan man lånar mellan företag hur som helst. Det finns nämligen en lagstiftning om låneförbud i aktiebolagslagen vilket gör att vissa lån räknas som ”förbjudna lån”. Anledningen till att dessa lån är förbjudna är för att skydda aktiebolagets kapital samt att förhindra att företagsägare använder oskattade medel för att konsumera privat. Det är dock inte alla lån mellan företag som är förbjudna och det tänkte vi gå in på närmre i denna artikel. Att låna ut pengar från sitt företag till en annan oberoende verksamhet kan nämligen vara ett gynnsamt sätt att få in kapital. Många gånger har man då möjlighet att få betydligt högre ränta än om man låter pengarna ligga på ett sparkonto.

Huruvida det är möjligt att låna mellan företag beror dels på vilka bolagsformer det handlar om samt vad syftet till lånet är. I denna första del tänkte vi gå igenom lån mellan företag där utlåningen sker mellan två oberoende företag samt där syftet med utlåningen är att få intäkter via ränta. Dessa lån sker vanligtvis mellan två aktiebolag. Ett lån till aktiebolag från ett annat aktiebolag är tillåtet om lånet är kopplat till kommersiella villkor. Det vill säga att det finns en tydlig avbetalningsplan med marknadsmässig ränta. Det är först när dessa villkor är på plats som reglerna i aktiebolagslagen uppfylls och utlåning är tillåtet.

Hur beskattas en koncern?

I Sverige till skillnad från en del andra länder utgör koncernen inte ett eget skattesubjekt. En koncern beskattas inte utan de enskilda företagen som ingår i koncernen utgör enskilda skattesubjekt och beskattningen sker då i de enskilda företagen.

Mellan koncernföretag förekommer det dock ett antal transaktioner som ger skattemässiga konsekvenser och som omfattas av skattemässiga regler. De vanligaste koncernmässiga transaktionerna är koncernbidrag och utdelning mellan koncernföretag.