Hur skaffar man ID utan ID?

Om du saknar giltig id-handling när du ansöker om pass eller nationellt id-kort kan du ta med dig en person som intygar din identitet. Den som följer med dig måste vara godkänd intygsgivare och kunna visa upp giltig id-handling.

Någon av nedanstående personer kan följa med till passexpeditionen för att intyga din identitet:

Hur kan jag legitimera mig?

Varför är det bra att ha ett id-kort? Vad ska jag ha med mig när jag vill ansöka om ett id-kort?

Vad kostar det att skaffa legitimation?

Du kan ansöka om ID-kort hos flera olika aktörer till exempel Polisen, Skatteverket eller någon av de fyra största bankerna som finns. Att ansöka hos din bank kan ge många fördelar och ofta kan ID-kort för ungdomar vara gratis om du ansöker via din bank. Det finns alltså en stor anledning att höra vad som gäller hos din bank.

För att skaffa ID-kort via din bank behöver du såklart vara kund i banken, för barn och ungdomar gäller att vårdnadshavaren behöver vara kund i banken. Du ansöker direkt på plats på bankkontoret och om du är under 18 år behöver vårdnadshavaren också vara på plats vid ansökan. Du behöver ha med dig en giltig legitimation och ett giltigt foto.

Hur kan man legitimera sig utan körkort?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig med giltig id-handling.

Vem kan intyga att jag är jag?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Hur införskaffar jag ett nytt pass?

Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?

I dag finns det tre etablerade e-legitimationer som du som privatperson kan skaffa:

BankID (utgiven av bankerna)
Freja+ (utgiven av Freja eID Group AB)
AB Svenska Pass (utgiven av Skatteverket).

Alla tre e-legitimationerna har fått kvalitetsmärket Svensk e-legitimation som visar att de har granskats och godkänts av staten genom myndigheten Digg.

BankID beställer du hos din bank. Hur du beställer ett BankID skiljer sig åt mellan olika banker. Den finns i tre varianter:

som en app i din mobiltelefon eller platta (mobilt BankID)
på ett kort med en kortläsare (BankID på kort)
i ett program i din dator (BankID på fil).

Vad gör man om man inte har legitimation?

Någon av nedanstående personer kan följa med till passexpeditionen för att intyga din identitet:

Hur kan jag bevisa min identitet?

din maka, make eller registrerade partner
ditt barn eller barnbarn som fyllt 18 år
din förälder/vårdnadshavare
ditt hel- eller halvsyskon som fyllt 18 år
din mor- eller farförälder
din sambo.

För att du och din intygsgivare ska räknas som sambor måste alla följande villkor vara uppfyllda:

ni bor tillsammans stadigvarande eller har gemensamma barn. Ett riktmärke är att ni har bott ihop minst sex månader
ni har ett parförhållande
ni har gemensamt hushåll, vilket innebär att ni delar på sysslor och utgifter.

Hur lång tid tar det att göra ett legitimation?

Language

Du ansöker eller förnyar ditt id-kort hos Skatteverket genom att boka ett besök på ett servicekontor. Här kan du läsa om de villkor som ska vara uppfyllda för att du ska få ansöka om id-kort.

Hur lång tid tar det att få legitimation?

Varför är det bra att ha ett id-kort? Vad ska jag ha med mig när jag vill ansöka om ett id-kort?

Kan jag använda BankID som legitimation?

Tjänsten BankID, är Sveriges vanligaste app för digital identifiering, meddelar att man är på gång att lansera funktionen att använda BankID som ett digitalt ID-kort.

När funktionaliteten har implementerats kan användaren identifiera sig som vanligt i BankID-appen, varvid det kommer att visas ett digitalt ID-kort på skärmen i två minuter som bland annat visar foto, namn, personnummer och ålder. Det visas också en rörlig QR-kod som kan läsas av med en skanner. Därmed kan företag identifiera en person både med hjälp av en skanner, där verifikation med BankID redan är implementerad, samt med hjälp av fotot. För att göra det svårare att falsklegitimera sig med en skärmdump kan den som ska identifiera trycka på skärmen varvid bilden blir suddig och det spelas upp ljud.

Kan man identifiera sig med körkort?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Vad kostar ett id-kort hos Skatteverket?

Med en e-legitimation kan du legitimera dig online på ett smidigt och säkert sätt. Vi har flera olika BankID för mobilen och datorn, där Mobilt BankID och BankID på fil är kostnadsfria. Ta del av den aktuella prislistan på olika legitimationer. Ett fysiskt ID-kort skaffar du hos Skatteverket.