:

Vilka obligationer kan privatpersoner investera i?

Innehållsförteckning:

  1. Vilka obligationer kan privatpersoner investera i?
  2. Vilka obligationer är noterade?
  3. Kan vem som helst köpa statsobligationer?
  4. Var köper man obligationer?
  5. Vad är risken med obligationer?
  6. Vad är en Privatobligation?
  7. Kan privatpersoner köpa bostadsobligationer?
  8. Vem säljer obligationer?
  9. Är det bra att spara i obligationer?
  10. Vad händer med obligationer när räntan går upp?
  11. Hur beskattas obligationer?
  12. Varför säljer man obligationer?

Vilka obligationer kan privatpersoner investera i?

Premieobligationer passar dig som vill placera med chans till skattefria vinster och få ditt placerade belopp tillbaka. Premieobligationer ges vanligtvis ut två gånger per år i poster om 1 000 kronor/st. Du kan köpa premieobligationer via banken eller Riksgäldskontoret. I de flesta lånen garanteras en viss avkastning.

Statsskuldsväxlar passar dig som vill placera 1-12 månader med mycket låg kreditrisk. Du vet hur stor avkastningen blir och kan lätt sälja. En statsskuldväxel är ett löpande skuldebrev som ges ut av staten för att finansiera statens korta upplåning.

Vilka obligationer är noterade?

En obligation är ett räntebärande skuldebrev som ger avkastning i form av ränta. Vid köp av en obligation lånar du ut pengar till utgivaren av obligationen, och blir därmed ägare av skuldebrevet. Utgivaren av en obligation kallas emittent, vilken kan vara staten, hypoteksinstitut, banker, kommuner och företag. Som privatperson kan du köpa privat- eller premieobligationer. Den tidsperiod som pengarna lånas ut, det vill säga den tid som en obligation löper, kallas löptid. Löptiden varierar mellan olika obligationer.

Det finns två typer av privatobligationer; kupongobligationer och nollkupongobligationer. Privatobligationer löper mellan ett och tio år och har en fast förfallodag, det vill säga en fast löptid.

En kupongobligation är ett räntebärande värdepapper som ger periodiska räntebetalningar. Det betyder att emittenten är skyldig att betala ränta till köparen, vilket kallas kupong. Hur tätt kupongutbetalningar sker skiljer sig mellan olika obligationer. En del obligationer betalar kupong en gång per år medan andra betalar halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis.

En nollkupongobligation kallas ofta för nollkupongare och är en typ av obligation som inte löper med någon nominell ränta alls. Räntepengarna delas inte ut löpande, som för en kupongobligation. I stället betalas räntan ut en enda gång, när löptiden för obligationen har gått ut.

Kan vem som helst köpa statsobligationer?

Statsobligationer passar dig som söker en placering på 2 till 25 år med lägsta möjliga kreditrisk och en fast årlig avkastning.

Avkastningen på statsobligationer varierar beroende på löptiden som normalt varierar mellan två och tio år, men kan vara längre. Räntan på statsobligationer används ofta som riktmärke för den långa marknadsräntan.

Var köper man obligationer?

En obligation är enkelt uttrycket ett lån. Du lånar ut pengar till ett bolag eller till staten. Obligationer är värdepapper som vanligen ger avkastning i form av ränta. En obligation har en löptid som kan vara flera år och normalt får du som ägare avkastning i form av ränta under tiden. 

Ett bolag eller en stat kan utfärda obligationer i stället för att låna pengar av en bank. Utställaren betalar sedan normalt ränta till dig som ägare av obligationen, precis som ränta på ett vanligt lån. När en stat lånar pengar kallas det statsobligationer, och när ett bolag gör det kallas det företagsobligationer.

Vad är risken med obligationer?

En obligation är ett sorts lån där obligationsinnehavaren lånar ut pengar till ett företag eller en regering. Låntagaren betalar regelbundna räntor till ett bestämt datum i framtiden, efter vilket de betalar tillbaka den ursprungliga lånesumman.

Denna slutgiltiga summa som betalas tillbaka av obligationsutfärdaren till obligationsinnehavaren kallas "kapitalet" och räntan är en serie betalningar som kallas "kuponger".

Kapitalet kan också kallas värdet eller parivärdet på obligationen. Kuponger betalas vid bestämda intervall (alltså halvårsvis, årsvis, eller i vissa fall, månatligt) och är en procentuell del av startbetalningen. Summan för kupongerna är ofta bestämd, men på samma sätt som för indexrelaterade obligationer kan dessa variera då obligationen anpassar sina betalningar för att följa ett index – som inflationsnivån.

Vad är en Privatobligation?

Premieobligationer är värdepapper där räntan samlas i en pott och lottas ut i form av vinster till innehavarna i stället för att delas ut.

En privatobligation är ett värdepapper som löper mellan ett och tio år. Den har alltid en fast dag när den upphör. Det finns två olika former av privata obligationer: Kupongobligationer och Nollkupongare (diskonteringspapper).

Kan privatpersoner köpa bostadsobligationer?

En obligation kan enkelt förklaras som ett lån. Du som investerare lånar ut pengar till antingen staten eller till ett enskilt bolag. Om det är staten som lånar pengar kallas det för en statsobligation, och om det är ett företag som gör det kallas det företagsobligation.

Det finns korta obligationer, som har en löptid på upp till ett år, och långa obligationer som har en löptid längre än så. Du som äger obligationen får ofta ränta under perioden. När löptiden är slut får du hela lånet återbetalt.

En obligation fungerar som ett löpande skuldebrev, som intygar att du som äger obligationen har lånat ut pengar till staten eller till ett företag.

Obligationer är värdepapper som handlas på börsen, precis som aktier och fonder. Ofta handlas obligationerna i jämna poster om till exempel 10 000 kronor, och i procent av sitt lånevärde. Det kallas för det nominella beloppet.

Det innebär att om en obligation handlas i poster om 10 000 kronor, och kursen är 105 procent, kommer det kosta 10 500 kronor att köpa en post, exklusive eventuella avgifter.

Vill du handla med obligationer hos oss kan du ringa Värdepappersdesken, så hjälper vi dig. Vi har även ett utbud av fonder som investerar i obligationer. Du hittar dem i vår fondlista genom att kategorisera på företagsobligationer.

Vem säljer obligationer?

En obligation kan enkelt förklaras som ett lån. Du som investerare lånar ut pengar till antingen staten eller till ett enskilt bolag. Om det är staten som lånar pengar kallas det för en statsobligation, och om det är ett företag som gör det kallas det företagsobligation.

Det finns korta obligationer, som har en löptid på upp till ett år, och långa obligationer som har en löptid längre än så. Du som äger obligationen får ofta ränta under perioden. När löptiden är slut får du hela lånet återbetalt.

En obligation fungerar som ett löpande skuldebrev, som intygar att du som äger obligationen har lånat ut pengar till staten eller till ett företag.

Obligationer är värdepapper som handlas på börsen, precis som aktier och fonder. Ofta handlas obligationerna i jämna poster om till exempel 10 000 kronor, och i procent av sitt lånevärde. Det kallas för det nominella beloppet.

Det innebär att om en obligation handlas i poster om 10 000 kronor, och kursen är 105 procent, kommer det kosta 10 500 kronor att köpa en post, exklusive eventuella avgifter.

Vill du handla med obligationer hos oss kan du ringa Värdepappersdesken, så hjälper vi dig. Vi har även ett utbud av fonder som investerar i obligationer. Du hittar dem i vår fondlista genom att kategorisera på företagsobligationer.

Är det bra att spara i obligationer?

När du köper en statsobligation lånar du ut en specifik summa pengar till staten under en bestämd tidsperiod. I gengäld betalar staten dig regelbundet en fast ränta som kallas för kupong. Man kan alltså säga att obligationer är värdepapper med fast avkastning.

När obligationen löper ut kommer din ursprungliga investering – kallat kapitalet – betalas tillbaka till dig. Dagen då du får tillbaka din investering kallas förfallodatum. Olika obligationer har olika lång löptid – du kan köpa en obligation som löper ut inom ett år, eller en som löper ut om 30 år eller mer.

Vad händer med obligationer när räntan går upp?

En räntefond placerar i räntebärande värdepapper, som till exempel statsskuldväxlar eller statsobligationer. Räntefonder har generellt lägre risk än till exempel aktiefonder. Lär dig mer om vad räntefonder är och hur de fungerar i Fondskolan med Rebecca. 

Hur beskattas obligationer?

Denna information riktar sig framför allt till dig som är privatperson och skriven i Sverige. Om du är skriven i utlandet eller företräder ett företag bör du kontrollera vilka regler som gäller med Skatteverket eller skattemyndigheten i det land du är skriven.

Statspapper (statsskuldväxlar, statsobligationer och realobligationer) redovisas på årsbesked från Euroclear Sweden (tidigare VPC) med din bank eller fondkommissionär som avsändare. När ett statspapper förfaller, eller om du säljer det i förtid, ska du ta upp vinsten eller förlusten i deklarationen. Om du fick tillbaka ett större belopp än du betalade när du köpte det har du gjort en kapitalvinst. Om du fick tillbaka ett lägre belopp har du gjort en kapitalförlust. Du fyller i kapitalvinster och kapitalförluster på Skatteverkets K4-blankett. Läs mer om beskattning av obligationer och andra värdepapper hos Skatteverket.

Varför säljer man obligationer?

En obligation är kort förklarat ett lån. Staten eller ett företag kan utfärda och sälja obligationer istället för att låna pengar av en bank. Staten/företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. När en stat lånar pengar kallas det statsobligationer, och när ett företag gör det kallas det företagsobligationer.

Obligationer handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde, som kallas för nominellt belopp. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 % av sin investering. Lånet blir med andra ord återbetalt.