Vad innebär en bouppteckning?

Innehållsförteckning:

1. Vad innebär en bouppteckning?
2. Vad händer vid en bouppteckning?
3. Vilka har rätt att vara med på bouppteckning?
4. Vad händer om man inte gör en bouppteckning?
5. Är det tillåtet att tömma dödsbo innan bouppteckning?
6. Får man ta saker ur dödsbo innan bouppteckning?
7. Vad kommer efter bouppteckning?
8. Hur lång tid efter dödsfall sker bouppteckning?
9. Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?
10. Får vem som helst vara med på bouppteckning?
11. Vad får man inte göra innan bouppteckning?
12. Får man sälja saker från ett dödsbo innan bouppteckning?
13. Hur lång tid tar det innan man får pengar efter bouppteckning?
14. Vem får gå in i huset vid dödsfall?
15. När får man pengar efter bouppteckning?

Vad innebär en bouppteckning?

En bouppteckning är en skriftlig handling som redovisar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder samt vilka som är dödsbodelägare och arvingar.

Det är delägarna i dödsboet som ansvarar för att bouppteckningen upprättas. Den person som bäst känner till boets egendom ska lämna uppgifter om boet. Denna person kallas Bouppgivare och kan t.ex. vara efterlevande make.

Vad händer vid en bouppteckning?

De efterlevande som tar hand om dödsboet kallas dödsbodelägare. Dödsbodelägarna sköter dödsboet gemensamt. Det betyder att de behöver vara överens om vad som ska göras, till exempel betala räkningar, avsluta autogiron, avsluta ett konto eller sälja värdepapper.

Det kan vara praktiskt att en av dödsbodelägarna representerar dödsboet, till exempel vid kontakter med banken, men då måste han eller hon ha fått en fullmakt från alla övriga dödsbodelägare. Exempel på fullmakter finns hos Efterlevandeguiden. Flera banker har också fullmaktsmallar.

Vilka har rätt att vara med på bouppteckning?

En förrättning är ett sammanträde (möte) där man bl.a. går igenom den avlidnas tillgångar och skulder, och i förekommande fall den efterlevande makens eller makans tillgångar och skulder. Alla berörda ska vara kallade till eller närvarande vid förrättningen. Ibland är ett dödsbo så omfattande att det behövs flera förrättningar.

Om man har antecknat flera förrättningar men inte har kallat alla till samtliga datum anser Skatteverket att det är den sista och avslutande förrättningsdagen som ska antecknas som förrättningsdag i bouppteckningen. Det är den förrättningen som alla ska ha kallats till eller varit närvarande vid (Skatteverkets ställningstagande Kallelser till och godkännande av bouppteckning). Det betyder att om det förekommit flera förrättningsdagar i ett ärende ska samtliga som ska vara kallade till dessa förrättningar ha varit kallade till eller ha varit närvarande vid den sista och avslutande förrättningsdagen.

Vad händer om man inte gör en bouppteckning?

Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!

När en person har dött ska en bouppteckning göras senast tre månader efter dödsfallet (20 kap. 1 § första stycket ärvdabalken). Därefter ska bouppteckningen skickas in till Skatteverket inom en månad efter att bouppteckningen gjordes (20 kap 8 § första stycket ärvdabalken). Denna bouppteckningsskyldighet ligger hos dödsbodelägaren/delägarna.

Om bouppteckningsskyldigheten inte följs ska Skatteverket se till att en bouppteckning görs (20 kap. 9 § första stycket ärvdabalken). Skatteverket kan då t.ex. skicka ut en påminnelse till de ansvariga om att en bouppteckning måste göras. Om bouppteckningsskyldigheten fortfarande inte följs får Skatteverket förelägga den/dem som är ansvariga för att en bouppteckning görs att vid vite lämna in bouppteckningen inom en viss tid (20 kap. 9 § första stycket ärvdabalken). Om en bouppteckning fortfarande inte skickats in till Skatteverket trots vitesföreläggandet får Skatteverket ansöka hos förvaltningsrätten om att vitet döms ut (6 § första stycket viteslagen). Om bouppteckningen fortfarande inte skickats in till Skatteverket efter att vitet dömts ut får Skatteverket i sista hand besluta om att utse en särskild bouppteckningsförrättare som ser till att en bouppteckning görs och skickas in till Skatteverket (20 kap 9 § första stycket ärvdabalken).

Är det tillåtet att tömma dödsbo innan bouppteckning?

Från det att ett dödsfall inträffat brukar det ta åtminstone 3 månader att göra en bouppteckning – men ofta tar det längre tid än så. 

Senast 3 månader efter dödsdagen ska bouppteckningsförrättningen hållas. Detta är ett möte där alla som ärver den avlidne har rätt att närvara tillsammans med två förrättningsmän. Inom en månad efter förrättningen ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket. Alltså ska den lämnas in senast 4 månader efter dödsdagen. 

Det är vanligt att det tar längre tid än så innan bouppteckningen kan skickas in, och i dessa fall måste anstånd begäras från Skatteverket. Att samla in alla uppgifter är ofta den mest tidskrävande delen av bouppteckningen eftersom banker, myndigheter och försäkringsbolag har olika långa hanteringstider för att skicka ut all information.  

Får man ta saker ur dödsbo innan bouppteckning?

Enkelt för­kla­rat kan man säga att lösöre är fy­sis­ka ägo­de­lar som går att flytta. Man kan tänka att lösöre inte sitter fast i huset eller marken. Ex­em­pel på lösöre är:

• Möbler, pors­lin och heme­lekt­ro­nik
• Kläder, böcker och andra per­son­li­ga ägo­de­lar
• Ma­ski­ner och verk­tyg
• Skul­debrev, sedlar och mynt
• Bil, cykel och andra fordon

💡 Saker som inte räknas som lösöre: är pengar på ett bank­kon­to, aktier och rät­tig­he­ter. Inte heller det som är fast egen­dom så som hus eller tomt. 

Lösöre är inte rik­tigt samma sak som lös egen­dom men lösöre är en sorts lös egen­dom. 

I be­grep­pet lös egen­dom ingår alltså lösöre men även sådant som inte är fy­sis­ka saker, till ex­em­pel pengar, vär­de­pap­per, hy­res­rätt, rät­tig­he­ter och fod­ring­ar. Där­e­mot ingår inte fast egen­dom.

Fast egen­dom kan ses som mot­sat­sen till lös egen­dom. 

Vad kommer efter bouppteckning?

Du kan själv kontrollera vilka typer av cookies du vill acceptera genom att ta ställning nedan. Läs mer här

Cookies

Hur lång tid efter dödsfall sker bouppteckning?

Från det att ett dödsfall inträffat brukar det ta åtminstone 3 månader att göra en bouppteckning – men ofta tar det längre tid än så. 

Senast 3 månader efter dödsdagen ska bouppteckningsförrättningen hållas. Detta är ett möte där alla som ärver den avlidne har rätt att närvara tillsammans med två förrättningsmän. Inom en månad efter förrättningen ska bouppteckningen lämnas in till Skatteverket. Alltså ska den lämnas in senast 4 månader efter dödsdagen. 

Det är vanligt att det tar längre tid än så innan bouppteckningen kan skickas in, och i dessa fall måste anstånd begäras från Skatteverket. Att samla in alla uppgifter är ofta den mest tidskrävande delen av bouppteckningen eftersom banker, myndigheter och försäkringsbolag har olika långa hanteringstider för att skicka ut all information.  

Måste alla arvingar vara med på bouppteckning?

När bouppteckningen upprättas är det mycket viktigt att alla moment går rätt till, och detta för att inga konflikter eller praktiska problem ska uppstå. Bouppteckningen är också en handling som får betydelse i framtiden. Så säkerställ att den blir korrekt för att undvika framtida problem.

Fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.

Joachim Erman är en av våra duktiga jurister som du kan komma i kontakt med.

Får vem som helst vara med på bouppteckning?

Med bouppteckning menas den genomgång (förrättning) som dödsbodelägarna gör av den avlidnes och den efterlevandes tillgångar och skulder. Även det dokument man då upprättar kallas bouppteckning.

En registrerad bouppteckning har följande funktion:

Vad får man inte göra innan bouppteckning?

När en person går bort omvandlas den avlidnes tillgångar och skulder till ett dödsbo, som är en egen juridisk person. Det som ingår i ett dödsbo kan till exempel vara en bostad, tillgångar på bankkonton och eventuella lån. Dödsboet ägs och företräds av dödsbodelägarna.

Får man sälja saker från ett dödsbo innan bouppteckning?

Nödvändiga cookies låter dig använda gillisedman.se genom att aktivera grundläggande funktioner, såsom sidnavigering och åtkomst till säkra områden på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa cookies.

Cookies för inställningar låter din webbläsare komma ihåg information som styr hur gillisedman.se fungerar eller visas. T. ex. kontoret du valt eller val gjorda i vår begravningsplanerare.

Hur lång tid tar det innan man får pengar efter bouppteckning?

När någon har dött ska de som ärver göra en bouppteckning som ska skickas till Skatteverket senast 4 månader efter dödsfallet. Bouppteckning är en förteckning som visar vad den döda har ägt och eventuella skulder.

En bouppteckning som är registrerad hos Skatteverket visar vem som har rätt att representera dödsboet.

Det finns särskilda regler för hur en bouppteckning ska gå till. I många fall kan dödsboet göra bouppteckningen själv, men om det känns svårt kan det vara bra att ta hjälp av en person som du har förtroende för. Det går även att anlita en jurist eller begravningsbyrå.

Vem får gå in i huset vid dödsfall?

Sambor har inte au­to­ma­tiskt arvs­rätt. Om ni är sambo och vill ärva varand­ra måste ni skriva ett tes­ta­men­te. Det har ingen be­ty­del­se hur länge ni har bott till­sam­mans, om ni har ge­men­sam­ma barn eller om ni lever som ett gift par. 

Om ni inte har ett tes­ta­men­te ärver ni alltså inte varand­ra och den van­li­ga arvs­ord­ning­en gäller. Det be­ty­der att barn ärver i första hand, och om barn inte finns ärver sam­bons för­äld­rar eller syskon.

Sambo ärver endast om det finns ett tes­ta­men­te. Den ef­ter­le­van­de sambon kan ärva allt om den av­lid­ne sambon inte har barn eller barn­barn.

Om den av­lid­ne har barn eller barn­barn kan dock sambon bara ärva hälf­ten. Den andra hälf­ten är bar­nens lag­lott som de alltid har rätt till enligt lag.  

När får man pengar efter bouppteckning?

Första steget mot att arv kan be­ta­las ut är att göra en boupp­teck­ning. En boupp­teck­ning är en skrift­lig hand­ling som visar den av­lid­nes till­gång­ar och skul­der. Av boupp­teck­ning­en fram­går det också vilka som är döds­bo­de­lä­ga­re och ar­ving­ar.

Boupp­teck­ning och arv­skif­te är alltså nära knutna till varand­ra. Efter att boupp­teck­ning­en har re­gi­stre­rats hos Skat­te­ver­ket kan den an­vän­das för att visa vem som har rätt att fö­re­trä­da döds­bo­et och göra det som be­hö­ver göras innan arv kan be­ta­las ut.

En boupp­teck­ning ska upp­rät­tas inom 3 må­na­der från döds­fal­let. 

Vid arv­skif­te be­hö­ver du göra en arv­skif­tes­hand­ling. Det är ett ju­ri­diskt do­ku­ment där det står vem som ärver vad efter att någon har gått bort. Arv­skif­tes­hand­ling­en an­vänds sen som en slags le­gi­ti­ma­tion eller bevis för att till ex­em­pel banken ska kunna betala ut pengar från den av­lid­nes bank­kon­ton till ar­ving­ar­na. 

Om det endast är du som är döds­bo­de­lä­ga­re be­hö­ver du inte göra något arv­skif­te. Till­gång­ar­na över­går då direkt till dig när boupp­teck­ning­en har re­gi­stre­rats hos Skat­te­ver­ket. Vid ett en­mans­döds­bo räcker det alltså med att bara göra en boupp­teck­ning. 

👍 Arv­skif­te eller arv­skif­tes­hand­ling be­hö­ver inte re­gi­stre­ras hos Skat­te­ver­ket.