Hur mycket skatt betalar man på arvode?

Till grund för bedömningen används redogörelsen som du lämnar in tillsammans med årsräkningen eller sluträkningen. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram riktlinjer hur arvodet ska bedömas. Arvodet är ett schablonbelopp vars storlek beror på hur omfattande ditt uppdrag varit.

Vad är ett rimligt styrelsearvode?

En grundrekommendation är att något arvodesbelopp bör utgå till ledamöterna. Att ingå i föreningens styrelse innebär ett stort ansvar och medför i de flesta fall en relativt stor arbetsinsats. Det finns ordföranden som under perioder kan behöva ägna uppåt tio timmar i veckan eller mer åt styrelsearbete. Det är inte alla föreningar som har engagerade och kompetenta pensionärer som mer än gärna ingår i styrelsen. Faktum är att det särskilt i Stockholm ofta är svårt att hitta personer som vill ställa upp. Även om viljan finns så medför det så kallade ”livspusslet” att många inte har utrymme för ytterligare engagemang. Ett arvode, oavsett om det är för att visa uppskattning eller avsikten är att lämna en skälig ekonomisk ersättning, kan göra det lite lättare att rekrytera och ökar också motivationen för arbetet. I större bostadsrättsföreningar så förvaltar styrelserna betydande ekonomiska tillgångar och driver i praktiken ett mångmiljonföretag. Ur det perspektivet är det försvarligt att de som gör jobbet får ett skäligt arvode.

I egenskap av styrelseledamot är det viktigt att komma ihåg att det är dina grannar som betalar arvodet och att det i någon mening betraktas som ett hedersuppdrag som du utför för att dina grannar ska få en trivsam, trygg och fungerande boendemiljö. Styrelsens arvoden bör heller inte sättas på nivåer så att det blir ett ”välavlönat heltidsuppdrag” som i sig blir en ekonomisk motivationsfaktor.

Arvodet till styrelsen ska för kommande verksamhetsår bestämmas vid bostadsrättsföreningens ordinarie årsstämma. När och hur föreningen ska fastställa arvode för styrelsen är en fråga som normalt avhandlas i stadgarna och i lagen om ekonomiska föreningar. För bostadsrättsföreningar i Stockholm tillämpas f.n. (2018) ett genomsnittligt arvode på ca 1000–1500 kr per lägenhet – för den samlade styrelsen att dela på. Vissa föreningar använder sig också av ett belopp baserat på prisbasbeloppet så att arvodet inte fordrar årlig justering utan automatiskt följer kostnadsläget.

I vissa föreningar beslutar stämman hur arvodet ska fördelas men ofta bestämmer styrelsen hur arvodet ska fördelas mellan ledamöterna. Styrelsen kan aldrig ta ut högre arvode än stämman har beslutat. Skulle det uppkomma önskemål om ”extra ersättning” så måste detta tas upp på en extra föreningsstämma. En styrelse som upplever att arbetet blir alltför betungande bör kanske hellre överväga att ta in konsulter för vissa arbetsmoment som t.ex. att anlita en bostadsjurist för att hantera en upphandling. Att köpa tjänster som ligger inom ramen för förvaltning av bostadsrättsföreningens fastighet(er) faller inom styrelsens uppdrag och befogenhet. En styrelsemedlem som utför arbete som annars skulle behöva läggas ut på entreprenad, t.ex. fungerar som vaktmästare och utför mindre reparationsarbeten, kan lämpligen erhålla särskild ersättning för detta arbete.

Är det moms på styrelsearvode?

Den 9 oktober 2020 publicerade Skatteverket ett ställningstagande om hur styrelsearvoden ska behandlas i momsmässigt. I ställningstagandet redogör Skatteverket för om en styrelseledamot kan betraktas som en sådan beskattningsbar person som kan bli skattskyldig för moms när tjänster tillhandahålls mot ersättning.

Moms ska som utgångspunkt betalas när en vara eller tjänst omsätts inom landet av en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap. Att utföra ett styrelseuppdrag mot arvode utgör en skattepliktig tjänsteomsättning. Frågan är dock om styrelseledamoten agerar som beskattningsbar person vid utförandet av ett sådant uppdrag.

Vad får man betalt för att sitta i styrelse?

För styrelseproffset Helena Westin är det självklart att man ska betala sin styrelse. Styrelsearvoden är en investering som betalar sig, menar hon. Tänk så här.

I podden Business Hacks berättar styrelseproffset Helena Westin om sin syn på arvoden till styrelseledamöter. För henne är det ingen tvekan – en styrelseledamot som väljs in på grund av sin kompetens kommer att betala sig i längden. Det hade varit betydligt dyrare att köpa in den kompetensen från en konsult.

Är det skatt på styrelsearvode?

Målet rör frågan huruvida arvode för styrelseuppdrag ska tas upp som inkomst hos styrelseledamoten personligen eller hos dennes bolag, i vilket arvodet faktureras och intäktsförs.

Frågan om beskattning av styrelsearvode har tidigare varit föremål för prövning. I tidigare rättspraxis har styrelsearvodet ansetts utgöra en sådan förvärvsinkomst som ska tas upp hos styrelseledamoten personligen. Att tjänstebeskattning ska ske hos styrelseledamoten har motiverats med att styrelseuppdrag får anses vara av sådan personlig karaktär att beskattning inom bolagssektorn inte är möjligt.

Vilken skatt på styrelsearvode?

Att fakturera styrelsearvoden från eget bolag har under många år varit möjligt, fram tills Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) i en uppmärksammad dom år 2017, återigen gjorde detta, i det närmaste omöjligt.

I nämnda dom uttalade HFD att uppdrag som styrelseledamot är av särskilt personlig art, vilket följer av att det i Aktiebolagslagen föreskrivs att styrelseuppdrag endast kan innehas av en fysisk person. Därmed uttalade HFD att beskattning endast ska ske i inkomstslaget tjänst. Enbart om styrelseuppdraget är tillfälligt och särskilt avgränsat, d v s att uppdraget avser en punktinsats av ett så kallat styrelseproffs, finns enligt HFD möjlighet att beskatta det som näringsverksamhet. HFD:s slutsats har bekräftats i senare domar från samma instans, nu senast i februari 2021, då det kom en ny dom, återigen från HFD där det bekräftades att regeln även är applicerbar på enskilda näringsverksamheter. Det finns därmed ingen möjlighet att beskatta styrelsearvoden i inkomstslaget näringsverksamhet, annat än enligt undantaget som avser tillfälliga och avgränsade uppdrag.

Vad är skillnaden mellan lön och arvode?

När en arbetsgivare betalar dig lön är denne även skyldig att dra av preliminär A-skatt och betala sociala avgifter på lönen. Detta är den egentliga innebörden av A-skatt, att uppdragsgivaren/arbetsgivaren har ansvaret för dina skatter och sociala avgifter.

Alternativet är om du har F-skatt, dvs om du driver ett företag. Då fakturerar du ett arvode till uppdragsgivaren, men sedan är du själv ansvarig för att betala in dina skatter och sociala avgifter. Ofta får du då även ta hand om andra saker själv, t ex semester och pension.

Nedan använder vi för enkelhetens skull ordet ”arvode” när vi menar ”fakturerat arvode”, även om ”arvode” egentligen innebär ersättning för ett tillfälligt arbete, som antingen kan betalas ut som lön eller faktureras.

Nja, för konsultuppdrag fakturerar man medan för anställningar får man lön, enkelt uttryckt. Var går då gränsen? Kan man alltid kalla ett arbete för konsultuppdrag och skicka faktura? Detta är en gränsdragningsfråga som vi inte går in på här. Men Skatteverket brukar tycka att om det ”råder ett anställningsförhållande” är vanlig lön är det rätta. Och det finns specifika domar som säger att t ex styrelsearvoden inte kan faktureras.

Nedan tittar vi bara på räkneexemplet att omvandla lön till arvode.

Vi ska alltså titta på att konvertera en bruttolön på X kr till fakturerat arvode, så det blir ”samma sak” (så långt det går) för betalare och mottagare. Nedan använder vi ett exempel med en bruttolön på 30000 kr.

Är arvode momsfritt?

Moms, eller mervärdesskatt, är en konsumtionsskatt som betalas på de flesta varor och tjänster.

Alla företag måste betala moms, eller mervärdesskatt som det egentligen heter. Alla privatpersoner och företag betalar moms för varor och moms för tjänster. Här är det absolut viktigaste du måste tänka på när det gäller moms när du är egenanställd och fakturerar utan företag som privatperson:

I princip alla tjänster och varor är momsbelagda i Sverige. Momsen är en del av fakturans värde du inte kan räkna som dina pengar – de betalas alltid in till staten som skatt. När du fakturerar som egenanställd fakturerar du genom Cool Company och det är Cool Companys momsuppgifter som står angiven på fakturorna

Cool Company ansvarar för att betala in rätt momsbelopp till Skatteverket för hela sin verksamhet, inklusive den från alla egenanställdas fakturor. Som egenanställd behöver du inte göra någonting. När du är egenanställd, fakturerar utan företag och plockar ut lön genom Cool Company kommer du i kontakt med moms vid två tillfällen: När du fakturerar då du anger dina priser exklusive moms. När du hanterar kostnader för utlägg eller ersättningar för resor eller traktamente då du anger kostnaderna inklusive moms.

Som egenanställd sätter du alltid ditt pris innan moms läggs till beloppet, det man brukar kalla pris exklusive moms. Momsen påverkar inte din vinst och är inte heller någon kostnad eller intäkt.

När du skickar fakturan till din kund, finns momsbeloppet redan med i fakturamallen som du använder i webbtjänsten. På så vis ser din kund hur mycket som är ditt pris och hur mycket som är moms. Kontrollera att du använder rätt momssats för dina tjänster eller produkter som du säljer. Du hittar mer information om olika momssatser för olika tjänster längre ner i den här guiden.

Är styrelsearvoden avdragsgillt?

En advokatverksamhet bör i normalfallet med skatterättslig verkan kunna bedrivas i bolagsform även om verksamheten bygger på ägarens personliga insatser. Av uppgifterna i ansökan framgår heller inte annat än att Y uppfyller kriterierna för näringsverksamhet i 13 kap. 1 § IL och att bolaget generellt får anses som rätt skattesubjekt för ersättning som erhålls för A:s uppdrag som advokat.

Vad särskilt gäller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag regleras dock i lag att uppdraget endast kan utföras av fysisk person. Av bland annat detta skäl har i praxis fastslagits en presumtion för att inkomster från styrelseuppdrag ska tas upp till beskattning som inkomst av tjänst av ledamoten som utfört uppdraget. Endast under särskilda förutsättningar kan presumtionen frångås.

Vilka får inte sitta i en styrelse?

En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening och regler för hur beslut ska fattas återfinns i lagen om ekonomiska föreningar i kombination med regler i bostadsrättslagen. Enligt dessa regler ska styrelsen ha minst tre ledamöter, varav minst två ska tillsättas genom val på stämman. Alla ledamöter måste vara medlemmar i föreningen om inte föreningens stadgar tillåter något annat eller det handlar om en make/maka till en medlem. Det går också att ha arbetstagarrepresentanter för det fall föreningen t.ex. har en anställd vaktmästare. Utöver ordinarie ledamöter är det lämpligt med ett antal suppleanter som kan träda i de ordinarie ledamöternas ställe om dessa av någon anledning är frånvarande. Detta gäller både om en ledamot inte kan ställa upp på ett visst möte eller om denne säljer sin bostadsrätt och ska flytta från föreningen.

I en styrelse ska en ledamot väljas till ordförande (styrelsen väljer normalt själv vem), en ledamot ska vara kassör och en sekreterare. Styrelsen är beslutsför, d.v.s. kan fatta gällande beslut, om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Om en styrelse är fler än det föreskrivna minimiantalet tre ledamöter undviker man situationer som att föreningens eldsjälar (ordförande och hennes son som är sekreterare i styrelsen) fattar alla beslut själva eller fattar beslut där de uppenbart är jäviga. Å andra sidan kan en för stor styrelse göra arbetet tungrott. Det gäller att anpassa antalet ledamöter utifrån varje enskild bostadsrättsförenings storlek och övriga förutsättningar.

Vi kan hjälpa er förening med att se över era stadgar om ni vill ändra antalet ledamöter/suppleanter som er förening ska ha. Om ni t.ex. har i era stadgar att ni ska vara minst 7 ledamöter i styrelsen, innebär detta att 4 personer måste närvara på varje möte för att styrelsen ska vara beslutsför. Detta kan innebära onödiga förseningar i handläggningen.

Gränsdragningen mellan vad som faller innanför ramarna för styrelsens befogenhet och vilka beslut som ska fattas på en stämma är ett av de områden där det begås mest misstag. Vissa styrelser vill gärna bestämma allt själva och fattar beslut som är utanför deras befogenhet medan andra styrelser skyggar iväg från ansvar och med glädje hänskjuter alla frågor, stora som små, till föreningsstämman för beslut. Man bör givetvis undvika att arbetet blir tungrott utan ska vara beredd på att ta in medlemmar utanför styrelsen vid behov i arbetet. Man måste också undvika att styrelsen helt bakbinds av stämmobeslut som hindrar vanligt styrelsearbete.

I en bostadsrättsförening ansvarar styrelsen för den löpande förvaltningen medan större beslut ska tas på stämma. Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens byggnader och mark, beslut om ändringar av insatser, beslut om stadgeändringar och beslut om att föreningens verksamhet ska utvidgas på något sätt måste alltid tas på stämma. Vill en bostadsrättsförening t.ex. bygga om en vindsvåning till två lägenheter för uthyrning är detta ett sådant beslut som ska tas på en föreningsstämma. Att notera är vidare att stämman är det ställe där motioner från medlemmar ska tas upp. Har man som medlem större förslag eller synpunkter som inte direkt rör den löpande förvaltningen bör man alltså inte ta det i förbifarten när man råkar åka hiss med föreningens ordförande utan ta upp det i riktigt ordning på en föreningsstämma.

Vad ingår då i den löpande förvaltningen? Vad kan styrelsen själv fatta beslut om? Ganska mycket faktiskt. Styrelsens ansvar är ganska långtgående och av det följer också befogenheten att fatta beslut. Styrelsen representerar bostadsrättsföreningen och har ansvar både mot medlemmarna och som fastighetsägare gentemot myndigheter och hyresgäster. Har föreningen anställda är det också styrelsen som har arbetsgivaransvaret. De ansvarar för fastigheten och alla dess funktioner vilket inte bara innebär att det ska skottas och sandas utan t.ex. också innebär att man måste vara insatt i olika skyddslagstiftningar som gäller för fastighetsägare som miljölagstiftning, brandföreskrifter m.m. Det finns många egenkontroller som måste göras med jämna mellanrum, exempelvis kontroller av hissar och ventilation. Att ha en så kallad underhållsplan rekommenderas d.v.s. ett dokument med nedskrivna rutiner för vad som behöver göras för att möta alla de krav som gäller. Styrelsen är också ansvarig för föreningens ekonomi vilket innebär att de ska se till att föreningen har en god ekonomi. Varje år måste en budget sättas upp och sedan i slutet på året en årsredovisning och andra dokument som behövs för revision. Sist men inte minst, så är de ansvariga för den allmänna trivseln och ska se till att ordningsregler i stadgarna följs och att medlemmar uppmuntras att dyka upp på städdagar och på annat sätt engagera sig i föreningen.

Som ovan nämns ska en styrelse enligt lag ha minst tre, men gärna fler, ledamöter. För att en styrelse ska kunna vara beslutsför måste fler än hälften av alla ledamöter vara närvarande. En styrelse på tre skulle alltså kunna fatta beslut med bara två närvarande ledamöter. För beslut gäller så kallad enkel majoritet det vill säga den sida som har flest röster vinner. Är det lika antal röster har ordföranden utslagsrösten. Rent teoretiskt är det därför möjligt att ordförande och en ledamot kan fatta bindande beslut, trots att både den tredje medlemmen och suppleanten ligger i vinterkräksjuka. Och detta utan att bryta mot röstningsreglerna. Detta är kanske inte en särskilt vanlig situation, men illustrerar hur viktigt det är att ha en väl övervägd storlek på styrelsen inte bara för att fördela arbetsbörda och ansvar utan också för att motverka maktmissbruk.

Mer vanligt är att styrelsen inte följer röstningsreglerna och därför fattar beslut med för få antal ledamöter närvarande. Kanske av okunskap, kanske för att man känner att det inte finns tid att vänta med ett beslut. Dessutom, enligt reglerna är en styrelse inte beslutsför även om fler än hälften av medlemmarna är närvarande om inte samtliga ledamöter haft tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillräckligt underlag för att avgöra ett ärende. Detta innebär alltså att det inte är tillåtet att ta upp ett ärende för allra första gången och direkt fatta beslut om inte alla ledamöter är närvarande.

Vi bistår ofta styrelser i hanteringen av olika beslut. Det kan gälla dels frågor om jäv i styrelsen och dels om hur en viss fråga bör handläggas. Hur gör man om styrelsen inte kommer överens i en viss fråga? Och hur bör man lämpligast formulera besluten?

Hur mycket arvode utan skatt?

Vissa föreningar väljer att betala ut arvode till sina ledare eller förtroendevalda. Om föreningen bestämmer sig för att ge ekonomisk ersättning till någon av sina utövare, ledare eller förtroendevalda så måste föreningen förhålla sig till de regler som finns om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Läs mer om vilka villkor som finns under rubriken Arbetsgivare och anställd.

Hur mycket skatt på engångsbelopp?

Skatteverket använder termen engångsbelopp för att beskriva inkomster som ligger till grund för engångsskatt. Det är alltså ersättning som betalas vid enstaka tillfällen och utöver den vanliga lönen. Det finns ett flertal typer av engångsbelopp som du kan betala till din personal som genererar engångsskatt.

Vad är gränsen för att slippa betala skatt?

Normalt sett drar alltid din arbetsgivare skatten från din lön innan du får den in på kontot. Men hur mycket du ska betala i skatt beror på hur mycket du jobbar under hela året, och har du bara ett sommarjobb eller ett deltidsjobb kan det automatiskt bli så att du betalar för mycket skatt.

Man får tjäna upp till ett visst belopp varje år utan att betala skatt. Beloppet varierar från år till år och regleras efter grundavdraget. Enligt Skatteverket får du tjäna 22 208 kronor utan att betala skatt 2023. För 2022 gällde 20 431 kronor.

Men precis som vid alla jobb så drar din arbetsgivare skatt även vid ett sommarjobb eller deltidsjobb. För att slippa det måste du skattejämka.

Är det sociala avgifter på arvoden?

Nedan tittar vi bara på räkneexemplet att omvandla lön till arvode.

Är arvode en lön?

Att korttidsanställa innebär ett visst ansvar i och med att du blir arbetsgivare, om än tillfälligt. Men ibland finns kanske inte alternativet att ta in någon med F-skattegodkännande. Här ska vi titta närmare på vad det innebär att anlita respektive att anställa.

Att anlita en kollega som är godkänd för F-skatt är ganska oproblematiskt. Kollegan ansvarar själv för sin skatt och sina socialavgifter. Detta gäller oavsett om kollegan har enskild firma, aktiebolag eller någon annan företagsform. Du behöver alltså inte göra skatteavdrag eller betala socialavgifter, utan det gör din kollega i form av F-skatt. Den ersättning du betalar till honom eller henne är heller ingen lön, utan ett arvode.