Vad menas med förvärv av egna aktier?

En emittent som har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad och som förvärvar eller överlåter sina egna aktier är skyldig att under vissa omständigheter offentliggöra uppgifter om detta.

Enligt 4 kap. 18 § i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (LHF) ska ett aktiebolag som förvärvar eller överlåter egna aktier offentliggöra uppgifter om detta, om förvärvet eller överlåtelsen medför att den andel av aktierna i bolaget som innehas av bolaget självt eller den andel av det totala antalet röster i bolaget som de egna aktierna representerar uppnår, överstiger eller går ned under någon av gränserna i 4 kap. 5 § första stycket 1 LHF (5, 10, 15, 20, 25, 30, 50, 66 2/3 eller 90 procent).

Kan ett bolag äga sina egna aktier?

Köp av egna aktier innebär att ett aktiebolag förvärvar eller på annat sätt kommer i besittning av aktier som bolaget tidigare självt har gett ut. Reglerna gäller även dotterbolags köp av aktier i moderbolag.

Förvärv av egna aktier har av tradition varit förbjudet i svenska aktiebolag. I samband med Sveriges inträde i dåvarande EG möjliggjordes innehav av egna aktier, särskilt för börsbolag. Det råder dock fortfarande ett generellt förbud mot förvärv av aktier i grunden, men det finns vidsträckta undantag från reglerna, särskilt vad gäller börsbolag.

Syftet med förbudet mot köp och innehav av egna aktier är att motverka skada hos borgenärer och aktieägarna. Köp och innehav av aktier medför risker för spekulation från bolagsledningens sida och olika behandling av aktieägare. Ett köp innebär i praktiken att bolagets likvida medel minskar och ersätts med innehavet av de egna aktierna. Köp av egna aktier innebär en form av värdeöverföring till aktieägare och inskränks därför av de generella reglerna för värdeöverföringar, bland annat Beloppsspärren och Försiktighetsregeln.

Varför vill företag återköpa sina egna aktier?

En anledning till varför man gör återköp är att företaget har mycket kapital och man vill justera kapitalstrukturen. Det kan man göra genom att återköpa sina egna aktier till ett bra pris och på så sätt föra över kapital från bolaget till aktieägarna. Detta är dessutom mer skattemässigt fördelaktigt för aktieägarna än en vanlig kontantutdelning (om man inte har aktierna på ett ISK eller en Kapitalförsäkring) eftersom man slipper kapitalvinstbeskattningen.

En annan fördel med återköp av aktier är att det är lättare att justera än en vanlig utdelning. Medan en sänkning av en kontantutdelning kan tolkas negativt av marknaden, är det lättare att minska återköp av aktier utan samma reaktion.

Hur redovisas återköp av egna aktier?

Bemyndigande om återköp har funnits sedan 2000Investors styrelse föreslog att den ordinarie Årsstämman skulle ge styrelsen ett bemyndigande att besluta om återköp av egna aktier. Detta mandat innebär att styrelsen ges möjlighet att fram till nästa ordinarie bolagsstämma - om man så finner lämpligt - besluta om återköp av bolagets aktier.

Återköp kan uppgå till maximalt 10 procent av utestående aktievolym, i enlighet med gällande lagstiftning. Eventuella återköp kan komma att ske såväl över börs som genom erbjudande till aktieägarna. Styrelsens mandat föreslås även innefatta möjlighet att överlåta återköpta aktier.

Hur går ett förvärv till?

Vi söker lån hos över 20 långivare
Endast en kreditupplysning via UC
Gratis & ej bindande - få svar inom 24h
Få pengarna utbetalda samma dag

Varför förvärv?

Ett företagsförvärv delas in i tre distinkta faser: strategifasen, transaktionsfasen och integrationsfasen. [1] Strategifasen innebär att parterna var och en för sig förbereder företagsförvärvet genom att göra en strategisk analys och söka målföretag. När strategifasen är färdig kan parterna komma i kontakt med varandra för att utbyta information och utarbeta villkoren för förvärvet. Detta kallas transaktionsfasen. I transaktionsfasen ingå vanligtvis företagsvärdering, företagsbesiktning, strukturering och avtalsskrivning. När köpare och säljare kommit fram till ett bindande avtal och köparen tillträtt målföretaget inleds integrationsfasen. Integrationfasen innebär att köparföretagets och målföretagets organisationer samordnas så att företagsförvärvets målsättningar kan uppnås.

Får man köpa aktier i sitt eget bolag?

Du kan erbjudas att köpa aktier i bolaget, vilket kan ske på två sätt. En befintlig ägare säljer aktier till dig eller bolaget genomför en nyemission. I båda fallen måste du köpa aktierna till marknadsvärde, för att mellanskillnaden inte ska beskattas som tjänst.

Fördelar: Du får mer inflytande i bolaget, hur stort beror på hur stor ägare du blir. Du får också rätt till utdelning och du får pengar om bolaget säljs.

Nackdelar: Du förbinder dig att betala direkt, vilket kan bli ett problem om du inte sitter på den summa som krävs. Ett sätt att lösa det är genom en revers, det betyder att en befintlig ägare lånar ut summan som du behöver betala för aktierna mot ränta.

Får man köpa aktier i det företag man jobbar på?

Inom brottskategorin finansmarknadsbrott hittar vi insiderbrott, obehörigt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation.

Om du har ännu icke offentliggjord information om ett börsnoterat företag, så kallad insiderinformation, och med hjälp av denna information handlar med värdepapper, kan du göra dig skyldig till insiderbrott. Det handlar alltså om information som väsentligt kan påverka priset på en aktie eller något annat finansiellt instrument. Finansiella instrument är till exempel aktier, obligationer, penningmarknadsinstrument, fondandelar, optioner och utsläppsrätter.

När ska man sälja aktier som går dåligt?

13 okt 2021

Den senaste tiden har de varit oroligt på börsen, och många blir stressade. Det är helt naturligt. Att se sina sparpengar minska i värde är tufft, och det kan kännas lockande att trycka på säljknappen för att lindra oron och minska risken för ännu större förluster. Men är det rätt sak att göra?

Är återköp av aktier bra?

Senaste året har kantats av en AI-hysteri med ChatGPT i spetsen, vilket har gjort att många företag fått upp ögonen för tekniken, inte minst potentialen för kundsupport. Den snabba utvecklingen inom AI är något som techbolaget Ebbot tagit tillvara på, som nu lanserar nu sin egenutvecklade GPT-modell - skräddarsydd för kundsupport.

Att använda AI för att automatisera kundsupport är inte något helt nytt påfund. Tekniken har dock inte alltid levt upp till förväntningarna, vilket gjort att många företag har antagit en avvaktande ställning till AI chatbotar.

Hur mycket får man tillbaka på förlust av aktier?

Om du skriver in egna belopp för skattemässiga vinster och förluster vid försäljning av aktier etc kvittar programmet beloppen i sin helhet.

Om det efter kvittningen återstår en förlust, får bara 70 procent av förlusten tas upp som en minuspost i inkomstslaget kapital. Du ska inte göra någon eventuell reducering av förluster innan du skriver in dessa uppgifter, det sköter programmet.

I den här kategorien får vinster enbart kvittas till 70 procent mot förluster, vilket programmet tar hänsyn till, även om du skriver in egna belopp.

Hur mycket får man tillbaka vid förlust av aktier?

Kvittning på Aktie- och fondkonto

Har du förluster på fonder eller aktier? Då ska du i första hand kvitta dem mot värdepapper som gått med vinst. Säljer du till exempel förlustaktier och vinstaktier under samma år, så får du kvitta vinsten mot förlusten till 100 procent.

Hur mycket kan en aktieägare förlora?

En akties pris rör sig vanligen varje dag under börsens öppettider. Priset kan falla till en lägre nivå än du köpte för, det innebär dock ingen förlust förens du väljer att sälja dina aktier. Om priset faller så kommer du se röda siffror på ditt aktiekonto och det är inte ovanligt att aktier kan under vissa perioder falla ganska mycket och under en längre tid.

Om du tror på företaget och du bestämt dig för att spara långsiktigt så ska du inte i panik sälja bara för att det visar röda siffror just nu. Det är först när du måste använda dina pengar som du behöver sälja av, annars kan du fortsätta och äga aktierna med förhoppningen om att de kan öka i pris.

Om du inte längre tror på företagets framtidsutsikter så kan det ligga till grund för en försäljning.

Är förvärvskostnader avdragsgilla?

Inkomstskatt. Enligt praxis från Regeringsrätten medges inte direktavdrag för bolagsbildningskostnader eftersom sådana kostnader är nedlagda innan en skattepliktig verksamhet föreligger. Istället anses bolagsbildningskostnaderna vara utgifter för förvärv av en inkomstkälla. De anses m.a.o. ha ett sådant direkt samband med bolagsbildarnas anskaffningskostnad för aktierna att dessa – om det är bolagsbildarna som har stått för kostnaderna – i stället får läggas till aktiernas anskaffningsutgift.

Mervärdesskatt. Avseende bolagsbildningskostnader saknas klargörande svensk praxis och inte heller RSV har uttalat någon ståndpunkt i frågan. Av EG-domstolens praxis framgår emellertid att alla kostnader för att påbörja en mervärdesskattepliktig verksamhet är avdragsgilla. Det torde också vara klart att kostnader för att bilda bolag är en sådan kostnad förenad med att organisera en verksamhet att den i praktiken vanligen får anses helt nödvändig för verksamheten. Mot denna bakgrund torde därför bolagsbildningskostnader vara avdragsgilla i det nybildade bolaget under förutsättning att bolaget bildas i syfte att bedriva mervärdesskattepliktig verksamhet. Det skall dock uppmärksammas att RSV i sin handledning för mervärdesskatt anger att avdragsrätt inte föreligger för kostnader för ”ägandefunktionen i bolaget självt”. Det är oklart vad som avses härmed men det kan inte uteslutas att detta kan få effekter för den mervärdesskatterättsliga avdragsrätten avseende bolagsbildningskostnader.

Varför misslyckas förvärv?

Orsakerna är många, men ett skäl som ofta framkommer är att man inte tar hänsyn till kulturella skillnader mellan de inblandade företagen och organisationerna. Kulturkrockar förstör stora värden.

För att få en helhetssyn på företaget som ska förvärvas ger boken ”Att lyckas med förvärv och fusioner” som skrivits av Birgitta Landin Almhagen och Hans Richter, komplement till de analyser som vanligtvis genomförs i finansiell och juridisk due diligence med en modell för kulturell due diligence som belyser och beskriver kulturella värden och skillnader mellan förvärvare och målföretag. Modellen utvärderar även om det finns risk för kulturkrockar vid ett eventuellt samgående, och hur man motverkar eventuella kulturkrocksrisker.