:

Vilka kan vara Efterarvingar?

Innehållsförteckning:

  1. Vilka kan vara Efterarvingar?
  2. Måste Efterarvingar kallas till bouppteckningen?
  3. Hur fungerar Efterarv?
  4. Är syskon Efterarvinge?
  5. Kan man testamentera bort en Efterarvinge?
  6. Hur mycket är ett Efterarv?
  7. Vad är skillnad på Dödsbodelägare och Efterarvinge?
  8. Hur ärver Efterarvinge?
  9. Kan Efterarvinge göra bouppteckning?

Vilka kan vara Efterarvingar?

  • Dödsbodelägare
    • Förändringar i dödsbodelägarkretsen
  • Efterarvinge
  • Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.

Måste Efterarvingar kallas till bouppteckningen?

Dödsbodelägares arv kan enligt lag, ärvdabalken, eller enligt testamente omfattas av en rätt till efterarv. Det är viktigt att skilja mellan att vara dödsbodelägare och efterarvinge, eftersom begreppen inte har samma definition. Skillnaden är tidpunkten för arvet.

Dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv och efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren avlidit. Det innebär att dödsbodelägaren har primär arvsrätt och efterarvingen har sekundär arvsrätt.  

Hur fungerar Efterarv?

Rätten till efterarv enligt lag förutsätter att den efterlevande maken eller makan med fri förfoganderätt verkligen har ärvt egendom efter den först avlidna maken eller makan.

Om det vid den först avlidna makens eller makans död inte finns några efterarvingar till den avlidna, ärver den efterlevande maken eller makan hela kvarlåtenskapen med full äganderätt.

Är syskon Efterarvinge?

När makar ärver varandra enligt lag, får de arvet med fri förfoganderätt. Detta innebär att de får fritt förfoga över de ärvda tillgångarna, under sin resterande livstid, men att arvet därefter ska tillfalla någon annan, någon som var den först avlidnes efterarvinge.

När det gäller makar utan barn är det den avlidnes närmaste släktarvingar. I första hand föräldrar, därefter syskon eller om syskonen är avlidna, deras närmaste avkomlingar. När det gäller makar med gemensamma barn, så är det förstås de gemensamma barnen som är efterarvingar när den förste föräldern avlider. Gemensamma barn har alltså ingen arvsrätt enligt lag förrän båda föräldrarna har avlidit, förutsatt att föräldrarna var gifta när den förste av dem avled.

Kan man testamentera bort en Efterarvinge?

Så länge du inte har några bröstarvingar (barn, barnbarn och barnbarnsbarn) är du fri att testamentera bort allt du äger till vem eller vilka du vill.

Om du har bröstarvingar är det däremot lite annorlunda, de har nämligen alltid rätt till sin laglott. I regel utgör laglotten hälften av all din kvarlåtenskap, det vill säga hälften av all egendom du äger vid tiden för din bortgång.

Hur mycket är ett Efterarv?

Dödsbodelägares arv kan enligt lag, ärvdabalken, eller enligt testamente omfattas av en rätt till efterarv. Det är viktigt att skilja mellan att vara dödsbodelägare och efterarvinge, eftersom begreppen inte har samma definition. Skillnaden är tidpunkten för arvet.

Dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv och efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren avlidit. Det innebär att dödsbodelägaren har primär arvsrätt och efterarvingen har sekundär arvsrätt.  

Vad är skillnad på Dödsbodelägare och Efterarvinge?

Dödsbodelägare kallas de som har omedelbar rätt till dödsboets kvarlåtenskap och kan vara arvinge enligt lag eller genom den avlidnes testamente samt vara make/maka till den avlidne. Efterarvinge kallas de som har rätt till arv först efter att en dödsbodelägare avlidit.

En dödsbodelägare kan vara en person som genom släktskap eller genom testamente har rätt till en del av arvet efter den avlidne. Efterarvinge är en person eller genom ett testamente som har arvsrätt i andra hand enligt lag. Det vill säga efterarvingen får sitt arv först då dödsbodelägaren, alltså den som i första hand fått ärva i sin tur, avlidit.

Hur ärver Efterarvinge?

Nödvändiga cookies låter dig använda gillisedman.se genom att aktivera grundläggande funktioner, såsom sidnavigering och åtkomst till säkra områden på webbplatsen. Webbplatsen fungerar inte korrekt utan dessa cookies.

Cookies för inställningar låter din webbläsare komma ihåg information som styr hur gillisedman.se fungerar eller visas. T. ex. kontoret du valt eller val gjorda i vår begravningsplanerare.

Kan Efterarvinge göra bouppteckning?

  • Dödsbodelägare
    • Förändringar i dödsbodelägarkretsen
  • Efterarvinge
  • Referenser

En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Även den tidigare avlidna maken eller makans efterarvingar är dödsbodelägare i den sist avlidnas bouppteckning (18 kap. 1 § tredje stycket ÄB). Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan eller sambon dödsbodelägare endast om hen är legal arvinge eller universell testamentstagare.

Om ett mål om skilsmässa (äktenskapsskillnad) pågår är den efterlevande maken eller makan delägare i boet. I vissa fall kan en frånskild make eller maka eller sambo vara delägare i boet om någon bodelning inte har skett. Vem eller vilka som är dödsbodelägare påverkar vilka som ska kallas till förrättningen.