:

Vad är en Byggnadsrörelse?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är en Byggnadsrörelse?
  2. Vad innebär Byggsmitta?
  3. Vad menas med Byggmästarsmitta?
  4. När är en fastighet en Lagertillgång?
  5. Vad är en kapitaltillgång?
  6. Vad är en Lagertillgång?
  7. När är ett hus byggt?
  8. Kan ett holdingbolag äga fastighet?
  9. Hur uppstår en byggrätt?
  10. Vad är det för skillnad mellan fastighet och byggnad?
  11. Kan man ge bort en halv fastighet?
  12. Vad är Lagertillgångar?
  13. Vad är en Lageraktie?
  14. Hur beskattas lager?
  15. Är lager en anläggningstillgång?

Vad är en Byggnadsrörelse?

Att bedriva näringsverksamhet i form av att låta uppföra byggnader på egen eller annans mark för försäljning.

Vad innebär Byggsmitta?

Huvudregeln är att om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av någon som bedriver byggnads­rörelse eller handel med fastig­heter, så blir fastigheten lagertillgång hos förvärvaren (27 kap. 4 § första meningen IL). Regeln innebär att man utgår ifrån att en skatt­skyldig som bedriver sådan rörelse köper fastig­heten för rörelsens räkning. Detta innebär att oavsett om en fastig­het köps in i syfte att omsättas yrkes­mässigt eller för att innehas stadig­varande, så blir fastig­heten en lager­tillgång hos förvärvaren.

Det finns undantag från denna regel, se Undantag 1: fastigheten används stadig­varande i en annan närings­verk­samhet än fastighets­förvaltning och Undantag 2: förvärvet saknar samband med byggnads­rörelsen nedan. Vidare gäller att en privat­bostads­fastighet aldrig kan bli en lager­tillgång (27 kap. 4 § tredje stycket IL).

Det kan även nämnas att den som innehar en tillgång som är en lager­till­gång enligt bestämmelserna i 27 kap. 4–7 §§ IL, anses bedriva antingen byggnads­rörelse eller handel med fastigheter (27 kap. 2 § IL). Observera att bestämmelsen i 27 kap. 2 § IL inte gäller för närings­idkare som bedriver tomt­rörelse. Att man bedriver tomt­rörelse innebär inte att man med automatik även anses bedriva byggnads­rörelse eller handel med fastigheter.

Det är enbart förvärv som sker genom köp, byte eller liknande överlåtelse (onerösa fång) som omfattas av byggmästar­smittan. Förvärv genom arv, gåva eller bodelning under äktenskapet (benefika fång) omfattas inte. För att bestämma om förvärvet är ett köp eller byte eller en annan typ av förvärv finns en särskild skatteregel som anger att en överlåtelse av en fastighet till juridisk person m.fl. anses vara en avyttring, och därmed ett oneröst fång för förvärvaren, under vissa förutsättningar.

Fastigheter som är kapitaltillgångar får inte automatiskt karaktären av lager­till­gångar bara för att de ärvs av någon som bedriver en byggnads­rörelse eller handel med fastigheter. Däremot finns särskilda regler för de fall en ärvd fastighet utgjort lagertillgång hos arvlåtaren. Läs mer om tillgångar förvärvade genom arv, bodelning eller gåva.

Vad menas med Byggmästarsmitta?

Huvudregeln är att om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av någon som bedriver byggnads­rörelse eller handel med fastig­heter, så blir fastigheten lagertillgång hos förvärvaren (27 kap. 4 § första meningen IL). Regeln innebär att man utgår ifrån att en skatt­skyldig som bedriver sådan rörelse köper fastig­heten för rörelsens räkning. Detta innebär att oavsett om en fastig­het köps in i syfte att omsättas yrkes­mässigt eller för att innehas stadig­varande, så blir fastig­heten en lager­tillgång hos förvärvaren.

Det finns undantag från denna regel, se Undantag 1: fastigheten används stadig­varande i en annan närings­verk­samhet än fastighets­förvaltning och Undantag 2: förvärvet saknar samband med byggnads­rörelsen nedan. Vidare gäller att en privat­bostads­fastighet aldrig kan bli en lager­tillgång (27 kap. 4 § tredje stycket IL).

Det kan även nämnas att den som innehar en tillgång som är en lager­till­gång enligt bestämmelserna i 27 kap. 4–7 §§ IL, anses bedriva antingen byggnads­rörelse eller handel med fastigheter (27 kap. 2 § IL). Observera att bestämmelsen i 27 kap. 2 § IL inte gäller för närings­idkare som bedriver tomt­rörelse. Att man bedriver tomt­rörelse innebär inte att man med automatik även anses bedriva byggnads­rörelse eller handel med fastigheter.

Det är enbart förvärv som sker genom köp, byte eller liknande överlåtelse (onerösa fång) som omfattas av byggmästar­smittan. Förvärv genom arv, gåva eller bodelning under äktenskapet (benefika fång) omfattas inte. För att bestämma om förvärvet är ett köp eller byte eller en annan typ av förvärv finns en särskild skatteregel som anger att en överlåtelse av en fastighet till juridisk person m.fl. anses vara en avyttring, och därmed ett oneröst fång för förvärvaren, under vissa förutsättningar.

Fastigheter som är kapitaltillgångar får inte automatiskt karaktären av lager­till­gångar bara för att de ärvs av någon som bedriver en byggnads­rörelse eller handel med fastigheter. Däremot finns särskilda regler för de fall en ärvd fastighet utgjort lagertillgång hos arvlåtaren. Läs mer om tillgångar förvärvade genom arv, bodelning eller gåva.

När är en fastighet en Lagertillgång?

Om ett bolag som bedriver handel med fastigheter eller byggnadsrörelse förvärvar en fastighet eller andelar i ett fastighetsförvaltande bolag klassificeras fastigheten eller andelarna som lagertillgångar skattemässigt.

Om bolaget inte bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter utgör fastigheten eller andelarna kapitaltillgångar skattemässigt. Andelar i ett fastighetsförvaltande bolag som klassificeras som kapitaltillgångar utgör näringsbetingade andelar och kan säljas utan beskattning.

Utifrån ett skattemässigt perspektiv är det viktigt att veta om byggnadsrörelse eller handel med fastigheter föreligger.

Vad är en kapitaltillgång?

Hej, Jag undrar hur man avgör om en fastighet är en kapitaltillgång respektive en lagertillgång inkomstskattemässigt? Mvh

Hej! Regler om inkomstskatt finns i inkomstskattelagen (IL). Jag tolkar din fråga som att den rör gränsdragningen mellan lager- och kapitaltillgångar i inkomstslaget näringsverksamhet. Den inkomstskatterättsliga definitionen av lagertillgångar finns i 17 kap. 3 § IL. Tillgångar som är avsedda för omsättning eller förbrukning betecknas som lagertillgångar enligt IL. Avgörande för frågan huruvida fastigheten är en lagertillgång är alltså om fastigheten är en tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning. I 27 kap. IL anges tre olika typer av verksamheter där fastigheter typiskt sett utgör lagertillgångar. Dessa är byggnadsrörelse, yrkesmässig handel med fastigheter och tomtrörelse. 27 kap. IL innehåller regler för att avgöra om fastigheter utgör lagertillgångar i dessa tre typer av rörelser. Av 27 kap. 4 § IL framgår att en fastighet som förvärvas av någon som bedriver byggnadsrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter utgör lagertillgång hos förvärvaren. Den inkomstskatterättsliga definitionen av kapitaltillgångar i inkomstslaget näringsverksamhet finns i 25 kap. 3 § 2 st IL. Tillgångar som inte utgör lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar, inventarier och immateriella rättigheter är kapitaltillgångar enligt IL. Således är det lämpligt att först avgöra om fastigheten är en lagertillgång. Om den inte är det utgör fastigheten en kapitaltillgång enligt 25 kap. 3 § 2 st IL. Gränsdragningen mellan lagertillgångar och kapitaltillgångar är viktig då det vid inkomstbeskattningen föreligger betydande skillnader i beskattning av tillgångar som klassificeras som lager- respektive kapitaltillgångar. Regler avseende lagertillgångar finns i 17 kap. IL, medan regler om kapitaltillgångar finns bl.a. i 25 kap. IL. IL hittar du här: https://lagen.nu/1999:1229 Vänligen,

Vad är en Lagertillgång?

X:s aktieinnehav i Y AB är inte avsett för omsättning och utgör därmed inte lagertillgång enligt definitionen i 17 kap. 3 § IL. Av 17‒18 §§ framgår att ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt ÅRLF ändå ska behandlas som lagertillgångar om de inte är andelar i dotter- eller intresseföretag.

Innehavet i Y AB har enligt sökanden tidigare felaktigt redovisats som omsättningstillgång. Innehavet borde i stället ha redovisats som andelar i ett intresseföretag eftersom X under hela innehavstiden haft ett betydande inflytande över Y AB:s driftsmässiga och finansiella styrning. Frågan är om den ändrade klassificeringen av andelarna i redovisningen påverkar den inkomstskatterättsliga bedömningen eller om andelarna behåller sin skatterättsliga karaktär av lagertillgångar.

När är ett hus byggt?

Posted On februari 15, 2023

Hur kommer det sig egentligen att 1909 blivit en så vanlig men felaktig byggårsreferens? Bostadsmarknaden är fintjock med fastighetsannonser för bostäder som påstås vara byggda 1909 när de i verkligheten är betydligt äldre än så. Inte sällan baxnar man när man ser vackra Schweizerstilhus eller parstugor från tidigt 1800-tal där någon slarver till mäklare påstår att huset byggts 1909. Med så många hus som säljs med byggår 1909 så skulle man kunna tro att 1909 var ett riktigt rekordår för byggandet i Sverige, men det kan jag tala om att det inte alls var. I själva verket byggdes det mycket lite under 1900-talets två första årtionden. Sanningen är att färre än 10.000 bostäder byggdes år 1909 i Sverige. Men hur kommer det sig då att så många tror att hus som inte är byggda 1909 skulle vara byggda just det året? 

Kan ett holdingbolag äga fastighet?

Ett holdingbolag, även kallat förvaltningsbolag eller moderbolag, är ett bolag som äger aktier eller andelar i andra företag. Oftast bedriver inte holdingbolaget någon egen verksamhet. Istället är det moderbolag till ett rörelsedrivande dotterbolag. 

Ett holdingbolag startas på precis samma sätt som ett vanligt aktiebolag: det behövs en del formalia och 25 000 kronor i aktiekapital. Om du redan driver ett eller flera företag kan pengarna inte tas därifrån. Pengarna måste vara privata och beskattade.

Nästa steg är att se till att holdingbolaget äger andelar i andra bolag. Det kan ske genom att du startar ett nytt företag som blir dotterbolag till ditt holdingbolag. Om du redan driver andra företag kan du sälja dem till holdingbolaget.

Hur uppstår en byggrätt?

  • Bestämmelser om utnyttjandegrad
  • Största eller minsta omfattning
  • Andel eller fasta tal
  • Till vilket område relateras bestämmelsen
  • Areamått
  • Reglera under markytan
  • Area per byggnad
  • Fördelning av användning
  • Kombinera med andra bestämmelser
  • Gör inte befintliga byggnader planstridiga
  • Tillämpning av planbestämmelse om utnyttjandegrad
  • Bestämmelsen måste följa föreskriften
  • Redovisning av regleringar i detaljplan
  • Relaterad information

Med bestämmelser om utnyttjandegrad kan kommunen på kvartersmark reglera bebyggandets största eller minsta omfattning, såväl över som under markytan. Bestämmelser om utnyttjandegrad tydliggör bland annat för fastighetsägare hur mycket som får byggas på den egna fastigheten och på de kringliggande fastigheterna.

Det vanligaste är att byggandets största tillåtna omfattning regleras, för att inte få en för hög exploatering. Genom att reglera minsta omfattning kan kommunen verka för att de områden som har förutsättningar för ny exploatering nyttjas effektivt. Kommunen kan dock inte tvinga fram ett byggande med bestämmelser om byggandets minsta omfattning. Däremot har kommunen rätt att efter genomförandetidens utgång lösa mark som inte har bebyggts i huvudsaklig överensstämmelse med detaljplanen om kommunen är huvudman för de allmänna platserna. Skälet till att utnyttjandegrad regleras ska anges och motiveras i planbeskrivningen.

Vad är det för skillnad mellan fastighet och byggnad?

Jordabalken är en lag som behandlar exempelvis egendom, tomträtt, hyreskontrakt och fastigheter. Utan lagar som dessa hade det med största sannolikhet blivit rent kaos i vårt svenska samhälle. Om man äger fast egendom är det med andra ord viktigt att ha viss koll på just jordabalken. Enligt jordabalken utgörs fast egendom av jord, som i sin tur är indelad i fastigheter. Till begreppet jord hör alla delar av jordytan som till exempel lera, vatten, grus, sten, matjord, träd och växter. Det finns ingen regelrätt begränsning av räckvidden nedåt eller uppåt när det kommer till fast egendom, men möjligheten att utnyttja dessa typer av utrymmen innebär förstås en slags begränsning ändå.

Kan man ge bort en halv fastighet?

Hej och tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Det finns inget som hindrar en person från att ge bort en del av sin fastighet som gåva utan det står var och en fritt att förfoga över sin egendom som denne vill. Du kan därmed ge din andel av fastigheten till din fru i form av en gåva. I och med att gåvoskatten i Sverige är avskaffad kommer du inte behöva tänka på det heller.

Vad är Lagertillgångar?

8. Bolaget överklagade beslutet och yrkade att det i sin helhet skulle undanröjas. Bolaget menade att bostadsrätterna utgjorde näringsbetingade andelar varför vinsten från försäljningarna var skattefri.

Vad är en Lageraktie?

Kravet för skattefrihet för ett innehav av börsaktier är minst 10 % och att de innehafts minst ett år. Ägare kan exempelvis gå samman i ett bolag som för värvar minst så stor andel av ett börsnoterat bolag att det blir skattefria utdelningar och vinster. Aktierna i det gemensamma bolaget kan säljas skattefritt om även dessa aktier ägs av ett bolag. Om aktierna ägs av privat- personer är skattesatsen 30 % och 25 %, som är den normala skattesatsen för onoterade bolag.

Hur beskattas lager?

Lager beskrivs i skattelagstiftningen som tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (17 kap. 3 § IL). Det är inte tillgångens natur, utan avsikten med innehavet, som är avgörande för om tillgången är lager eller inte.

I inkomstskattelagen används inte beteckningarna anläggningstillgångar och omsättningstillgångar som man gör inom redovisningen. Redovisningsmässigt definieras anläggningstillgångar som tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i näringsverksamheten. Övriga tillgångar är omsättningstillgångar (4 kap. 1 § ÅRL). Även av definitionen inom redovisningen framgår det att det är avsikten med innehavet som är avgörande för tillgångens klassificering. Det har ingen betydelse för vilket ändamål tillgången vanligtvis används, om avsikten med användningen i ett visst fall är en annan.

Det är inte någon skillnad mellan definitionen lager i skatterättslig mening och definitionen omsättningstillgångar i redovisningen. Däremot finns det särskilda skatteregler om att vissa tillgångar alltid ska anses vara lager vid beskattningen.

Är lager en anläggningstillgång?

Lager beskrivs i skattelagstiftningen som tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (17 kap. 3 § IL). Det är inte tillgångens natur, utan avsikten med innehavet, som är avgörande för om tillgången är lager eller inte.

I inkomstskattelagen används inte beteckningarna anläggningstillgångar och omsättningstillgångar som man gör inom redovisningen. Redovisningsmässigt definieras anläggningstillgångar som tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i näringsverksamheten. Övriga tillgångar är omsättningstillgångar (4 kap. 1 § ÅRL). Även av definitionen inom redovisningen framgår det att det är avsikten med innehavet som är avgörande för tillgångens klassificering. Det har ingen betydelse för vilket ändamål tillgången vanligtvis används, om avsikten med användningen i ett visst fall är en annan.

Det är inte någon skillnad mellan definitionen lager i skatterättslig mening och definitionen omsättningstillgångar i redovisningen. Däremot finns det särskilda skatteregler om att vissa tillgångar alltid ska anses vara lager vid beskattningen.