Kan man bli tvingad till tjänsteresa?

Om arbetsgivaren beordrar dig att resa till ett område, som UD inte avråder från att resa till, så är utgångspunkten att du som arbetstagare ska följa arbetsgivarens order. I annat fall kan det anses utgöra arbetsvägran. Om du vägrar att åka till ett land som UD avråder från att resa till så bör det inte utgöra arbetsvägran

Resor till områden som UD avråder frånVad gäller resor till områden som UD avråder från att resa till, får en annan bedömning göras. En anställd är inte skyldig att utföra arbete som är i strid mot lag och god sed på arbetsmarknaden, innebär fara för liv och hälsa eller är omöjligt att utföra. Skulle du tillhöra en av riskgrupperna kan det vara ett giltigt skäl att inte åka på en planerad tjänsteresa till ett område som UD inte avråder från att resa till, eller till en konferens med deltagare från hårt drabbade länder.

Vad klassas som en tjänsteresa?

Det finns olika typer av ersättningar som kan vara aktuella i samband med att du gör en tjänsteresa. Din arbetsgivare ska till exempel betala kostnader för flyg, tåg, taxi och för hotellövernattning i samband med att du reser i tjänsten. De flesta företag där det förekommer tjänsteresor har någon form av resereglemente eller reseavtal. Det reglerar vad som gäller om du behöver resa i tjänsten och vilka ersättningar du har rätt till.

Om det finns ett resereglemente på ditt företag som reglerar hur du ska boka resor och övernattningar samt till vilka kostnader, är det viktigt att du följer dessa för att du ska kunna få ut ersättning.

På Skatteverkets webbplats hittar du mer information om regler vid resa i tjänsten.

Hur redovisa tjänsteresa?

En anställd har rätt till avdrag för resekostnader och ökade levnadskostnader vid tjänsteresor, d.v.s. resor som arbetsgivaren har beordrat den anställda att göra för att arbeta för arbetsgivarens räkning på annan plats än den ordinarie arbetsplatsen.

Om en resa inte anses utgöra tjänsteresa kan avdrag ändå medges på samma sätt som för tjänsteresor vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i högst en månad.

Är tjänsteresa arbetstid?

En resa som en anställd gör direkt mellan bostaden och tjänstestället är aldrig en tjänsteresa utan en arbetsresa, d.v.s. en privat resa. Det gäller även om resan beror på ett oplanerat och hastigt uppkommit tjänsteärende eller liknande. Skatteverket anser att det även gäller om man arbetar på en annan ort än bostadsorten och även om man gör resan i samband med arbete på hemorten.

Om en anställd gör ett kundbesök eller annat längre tjänsteärende utanför tjänstestället på vägen till eller från arbetet medför det normalt att resan i sin helhet anses som tjänsteresa.

Men om den anställda bara uträttar ett enklare tjänsteärende, som inte innebär något längre stopp eller längre omväg, är huvuddelen av resan fortfarande en arbetsresa. Det är bara den eventuella förlängningen av resan, som är tjänsteresa.

Kan arbetsgivaren tvinga mig att jobba heltid?

Om en anställd har en fast tjänst på 64%, kan arbetsgivaren utan vidare höja sysselsättningsgraden till tex 75 % med orden ' passar det inte så är det fritt att säga upp sig'

Kan en arbetsgivare tvinga mig att jobba?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Regler om övertid finns i Arbetstidslagen (ATL). Lagen är till viss del subsidiär vilket betyder att om du har ett kollektivavtal gäller reglerna i kollektivavtalet i stället. Om du har kollektivavtal på din arbetsplats rekommenderar jag dig därför att kolla upp vad som står i avtalet.

Vad ingår i tjänsteresor?

Biljett och hotell för tjänsteresor som företaget erbjuder, och även kontant ersättning för sådana utlägg, är fria från förmånsskatt[1]. Kostnader man inte får ersättning för kan man ändå dra av från skatten[1]. Kostnad för egen bil kan dras av med 18,50 kr/mil (2011), och även parkeringsavgift och trängselskatt, men inte trafikböter[1].

Dessutom får, om övernattning ingår, arbetsgivaren skattefritt betala en schablonersättning för kostnader som till exempel restaurangmåltid, kallad traktamente[1]. Den är (2013) 220 kr[1] per dag om övernattningen är inom Sverige på vissa villkor, samt oftast mycket högre om övernattningen är utomlands. Villkoren är bl.a. att avståndet är minst 50 km från både arbetet och bostaden, att man inte är hemma före kl 19, och att måltider inte betalas av någon annan än personen själv till exempel arbetsgivaren eller en leverantör. Om någon annan betalat en måltid minskas traktamentet med 15-85% för en enskild dag beroende på vilka måltider som betalts, en regel som det fuskas mycket med, eftersom det är svårt att kontrollera.

Det finns dessutom en regel att om arbetsgivaren betalar en måltid ska man förutom avdrag på traktamentet också ta upp maten som löneförmån[1]. Detta gäller inte hotellfrukost och flygmåltid och liknande som ingår i priserna[1], och inte heller vid representation.

När börjar en tjänsteresa?

Det finns ingen minimigräns för att det ska räknas som tjänsteresa, utan försäkringen börjar gälla direkt när du lämnar arbetsplatsen, eller när du lämnar bostaden, om tjänsteresan utgår från bostaden. Dock räknas inte resa mellan bostad och arbetsplats som tjänsteresa.

Det är viktigt att veta att reseskyddet i hemförsäkringen inte gäller för tjänsteresor. Hemförsäkringens reseskydd gäller bara för privatresor. I vår tjänstereseförsäkring kan man välja vilka personer på företaget som ska försäkras.

Hur bokför man en tjänsteresa?

Traktamente är en kostnadsersättning som anställda kan få vid sidan av lönen och avser resor de gör i tjänsten. Traktamente gäller vid tjänsteresor både inrikes och utrikes.

Ersättningen betalas ut av arbetsgivaren och ska täcka de ökande kostnaderna under tjänsteresan. Det gäller till exempel mat, övernattning och diverse småutgifter.

Ersättningen kan vara skattefri. Det innebär att du inte behöver göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen.

För att traktamentet ska vara skattefritt behöver dock några krav vara uppfyllda:

Den anställde måste ha gjort en tjänsteresa med övernattning
Resan och övernattningen behöver ske på en ort som är längre bort än 50 km från den anställdas vanliga verksamhetsort och bostad.
Det utbetalda beloppet får inte överstiga schablonbeloppen för traktamente
Arbetsgivaren måste ha ett underlag som visar uppgifter om den anställdes resa. Det kan tillexempel vara en reseräkning.

Om det utbetalda beloppet överstiger schablonbeloppet för skattefria traktamenten så ska det överskjutande beloppet behandlas och bokföras som vanlig lön. Om kraven på skattefritt traktamente i övrigt är uppfyllt blir alltså inte hela ersättningen skattepliktig utan bara det överskjutande beloppet. Endagstraktamente (tjänsteresor utan övernattning) hanteras också som vanlig lön, det vill säga att arbetsgivaren ska betala skatt och sociala avgifter.

Måste arbetsgivaren betala tjänsteresor?

En tjänsteresa som omfattar max tre månader ger dig rätt till ett schablonbelopp som är 240 kronor (inkomståret 2021) i dagtraktamente utan att din arbetsgivare måste betala några arbetsgivaravgifter.

För tjänsteresa utomlands finns det i stället bestämda normalbelopp per land. Det bör noteras att när en tjänsteresa pågått i mer än tre månader gäller ytterligare reducerade belopp.

Om du ordnar med eget boende under en tjänsteresa kan din arbetsgivare betala ut ett skattefritt nattraktamente istället för att betala logikostnaderna. Med natt menas kl 00.00–06.00. Det högsta skattefria nattraktamente vid tjänsteresor inom Sverige är 120 kr per natt (inkomståret 2021). Och för nattraktamente utomlands gäller hälften av schablonbeloppet för respektive land.

Vem betalar tjänsteresa?

Gör du resor i tjänsten är det viktigt att veta vad ett tjänsteställe är. Här berättar vi när privata resor med tjänstebil börjar att förmånsbeskattas, varför det är viktigt med körjournal och vad som räknas som tjänsteställe om du har skiftande arbetsplatser. I slutet presenterar vi även tre tydliga exempel.

Får man betalt om man inte kan ta sig till jobbet?

Den grundläggande förutsättningen för att en arbetstagare ska anses ha rätt till lön är att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande för arbete. Det innebär att arbetstagaren inte har anspråk på lön om han uteblir från arbetet av försummelse. Den som kommer för sent kan alltså få finna sig i löneavdrag. Inte heller har arbetstagaren rätt till lön om han finns på arbetsplatsen men vägrar att utföra anvisat arbete.

Detsamma gäller i de fall arbetstagaren inte kan lastas för frånvaron eller förseningen, exempelvis när frånvaron beror på naturhinder eller liknande som arbetstagaren inte kan råda över. AD har fastslagit att en arbetsgivare hade rätt att göra löneavdrag när arbetstagare var förhindrade att ta sig till arbetet på grund av ett häftigt oväder med omfattande snöfall.

Kan man säga nej till beordrad övertid?

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!

Allmänt om beordrad övertid En beordran är en sista utväg. Grundregeln är att beordran från arbetsgivaren ska komma i så nära anslutning som möjligt till det aktuella arbetspasset. Det finns ingen tidsgräns angiven i regelverket men det handlar om nära, väldigt nära. Samma dag, skulle jag vilja säga. För att man in i det sista ska vara tvingad att försöka lösa situationen på annat sätt. Arbetstidslagen (1982:673) reglerar arbetsgivarens rätt att kräva beordrad övertid. Av intresse för din fråga är 8 och 8a §§ Arbetstidslagen som reglerar ökad arbetstid när det finns ett särskilt behov av detta. Exempel på vad som kan utgöra ett "särskilt behov" kan vara en kraftigt ökad arbetsbörda som arbetsgivaren inte kunde förutspå skulle inträffa eller insjuknande av personal som inte gick att förutse. Behovet av att beordra in arbetskraft ska i det närmaste vara att anse som akut. I kommentarer till paragraferna går att läsa att beordrad arbetstid ska vara att anse som ett extraordinärt inslag i arbetet och inte ska vara något som används regelmässigt.

Kan chefen beordra in mig?

Ja. I arbetstidslagen står det att arbetsgivaren har rätt att beordra övertid. Hur mycket övertid det får bli står också i lagen. De flesta kollektivavtal har regler om övertid, som kompletterar arbetstidslagen. I en del kollektivavtal står det till exempel att chefen måste säga till att personalen ska jobba övertid innan de har sin sista rast för dagen, annars är det för sent.

På de flesta jobb är arbetstiden 40 timmar i veckan för den som är heltidsanställd. Det betyder oftast åtta timmar om dagen. Om chefen bestämmer att personalen ska jobba fler timmar utöver ordinarie schema så kallas det övertid.