Är det moms på musik?

är en utövande konstnär
framträder inför publik
framför ett litterärt eller konstnärligt verk som är skyddat av upphovsrättslagen.

Exempel på utövande konstnärer som kan uppträda momsfritt är

Vad är momsen på musikinstrument?

Transportföretaget räknar ut hur mycket tull, moms och eventuell annan skatt du ska betala.

Transportföretaget skickar en faktura till dig, till exempel via brev eller sms.

När är det 6% moms?

Behöver du snabbt och enkelt räkna ut moms baklänges på ett kvitto som skall redovisas vill vi rekommendera vår momskalkylator.

När du skall göra en snabb & enkel momsberäkning, använd vår momskalkylator, välj momssats som du vill räkna ut och fyll i priset inklusive eller exklusive moms. Klart!

Vad är momsen på en konsertbiljett?

är en utövande konstnär
framträder inför publik
framför ett litterärt eller konstnärligt verk som är skyddat av upphovsrättslagen.

Exempel på utövande konstnärer som kan uppträda momsfritt är

Är det moms på konsert?

Hvis et museum eller galleri gir publikum gratis adgang eller adgang til redusert pris, vil dette i utgangspunktet være et avgiftspliktig gaveuttak, eventuelt et uttak i reklameøyemed. Vanlige rabatter, for eksempel til større grupper av besøkende, gir ikke plikt til å beregne uttaksmerverdiavgift.

Hur skattar man som musiker?

Musiker har liksom författare och konstnärer en av de mer komplicerade delarna av moms- och skatteområdet då det finns olika regler för olika situationer, vilket kan göra det lite extra rörigt när det kommer till bokföring. Vi vill med denna artikel ge dig insikt i vilka regler som gäller för bokföring inom musikbranschen och hoppas på att klara ut en del frågetecken som kan finnas på området. Kommentera gärna här nedan om det är något som du tycker att vi missat att ta upp!

Gå direkt till avsnitten via länkarna nedan:

Vilka varor har 12 procent moms?

Utredningens rekommendation är att det fortsatta arbetet med slutbetänkandet skall inriktas på en övergång till en enda enhetlig skattesats. Denna enhetliga skattesats kan preliminärt beräknas till 21,7 procent.

Mervärdesskatten utgör en mycket stor inkomstkälla för staten. För 2003 har intäkterna prognostiserats till 234 miljarder kr, vilket motsvarar drygt 34 procent av statens skatteintäkter.1 Genom den stora skattereform som genomfördes 1990–1991 kom mervärdesskattens roll som viktig inkomstkälla för staten att accentueras. En viktig del var att bredda basen för skatten så att den kom att omfatta kommersiell omsättning av i stort sett alla varor och tjänster. Den andra viktiga delen i reformen på momsområdet var att införa en enhetlig mervärdesskattesats, lika för alla skattepliktiga varor och tjänster. Mervärdesskattesatsen fastställdes till 25 procent. Denna normalskattesats för mervärdesskatten tillämpas alltjämt vid omsättningen av flertalet varor och tjänster.

Som en följd av skattereformen omformades mervärdesskatten till att bli ett mer effektivt instrument för att finansiera statlig verksamhet. Detta möjliggjorde angelägna åtgärder inom andra delar av skatteområdet. Men det fanns också andra skäl till den enhetliga och brett utformade mervärdesskatten. Reformen avsågs gynna samhällsekonomisk effektivitet genom att konkurrenssnedvridningar undanröjdes. Enhetligheten skulle avlägsna indirekta och dolda subventioner. En enhetlig mervärdesskatt förutsattes bli enkel att tillämpa både för myndigheterna och för de skattskyldiga. Lagstiftningen kom alltså att utformas efter principen att mervärdesskatten likformigt skulle träffa all konsumtion av varor och tjänster. Det bör dock nämnas att det även efter skattereformen kvarstod väsentliga områden, bl.a. kultur, där undantag från beskattning alltjämt skulle gälla. De varor och tjänster som beskattades, beskattades dock genomgående med samma skattesats.

Kapitlet inleds med en kort introduktion om vilket skatteuttag Sverige har i jämförelse med andra länder (2.1). Därefter beskrivs vilken utbredning skatten har i världen (2.2) och vilken ekonomisk betydelse den har i jämförelse med andra skatter (2.3). I 2.4 redovisas hur stora belopp de nuvarande reduceringarna inom mervärdesskattesystemet uppgår till och vad de motsvarar om de i stället skulle ha utbetalats som stöd på budgetens utgiftssida. I avsnitt 2.5 förklaras hur mervärdesskatten i stora drag tekniskt fungerar. I 2.6 beskrivs slutligen mervärdesskatten mer detaljerat utifrån dess ekonomiska funktion.

Kapitlet beskriver utvecklingen av de olika allmänna konsumtionsskatter som Sverige har tillämpat. I den beskrivningen ägnas särskild uppmärksamhet åt frågor som har intresse för denna utredning, dvs. tidigare tillämpning av reducerade skattesatser respektive undantag från beskattning. Redogörelsen avslutas med skattereformen och nuläget.

Kapitlet inleds med en historik över mervärdesskattens utveckling inom EU. Utvecklingen redovisas i första hand genom att relevanta direktiv återges (4.1.1). Därefter redovisas hur EG-rätten kan åberopas i olika sammanhang mot en svensk lagstiftning eller en lagtillämpning. I sammanhanget redogörs för principen om direkt effekt, EG-konform tolkning, statens skadeståndsskyldighet och fördragsbrottstalan (4.1.2). I kap. 4.2 redogörs för vilka regler som i dag gäller på skattesatsområdet. Olika rättsprinciper som är centrala för skattesatsfrågor redovisas kort i kap. 4.3. En djupare analys av vissa av principerna finns i bilaga 3. Vissa sammanställningar av vilka skattesatser som tillämpas och i vilken omfattning detta sker i olika EU-länder och även i viss mån i andra länder redovisas i 4.4. Slutligen ges en redogörelse i 4.5 över två länder som tillämpar en likformig moms.

Som angetts redan i kapitel 1 skall utredningen kartlägga och försöka lösa de avgränsningsproblem som uppstått till följd av nuvarande differentierade mervärdesskattesatsstruktur. Utredningen skall i det arbetet analysera och redovisa effekterna av att tillämpa enbart en normalskattesats, att tillämpa normalskattesatsen tillsammans med en reducerad skattesats eller som i dag tillämpa normalskattesatsen tillsammans med två reducerade skattesatser.

Om en enhetlig mervärdesskattesats slutligen väljs, behöver naturligtvis ingen ytterligare uppmärksamhet ägnas åt gränsdragningsfrågorna. Analysen i detta kapitel avser emellertid att både bedöma om en skattesats är att föredra och att övergripande bedöma möjligheterna att lösa avgränsningsproblemen för det fall ett system med flera olika momssatser skall bestå även i framtiden.

Om utredningens slutbetänkande kommer att vara inriktat på att i någon form bibehålla fler än en skattesats måste en analys på detaljnivå göras av olika gränsdragningsfrågor innan ett förslag kan läggas fram. Ett sådant förslag måste både konkret undersöka vilka effekter olika förändringar medför och om de överhuvudtaget är möjliga att genomföra EG-rättsligt.

Vid Sveriges anslutning till EU gavs Sverige rätt att under en övergångsperiod bibehålla vissa av de undantag från skatteplikt som tillämpades och som inte var konforma med reglerna i sjätte direktivet. Sverige fick på detta sätt rätt att från beskattning undanta biobiljetter (fram till utgången av 1995), tjänster som tillhandahålls av författare, konstnärer och artister, inträde till idrottsevenemang och omsättning av nyproducerade byggnader inklusive mark som utgör byggnadstomt (Fördraget om anslutning till Europeiska unionen, SFS 1994:1501, Bilaga XV, IX beskattning). Med övergångstid i detta avseende avses fram till dess ett slutligt mervärdesskattesystem på gemenskapsnivå införs (artikel 28l). Dessa undantag berörs vidare i kapitel 7.

Sverige har vidare fått rätt att bibehålla de s.k. kvalificerade undantagen avseende allmänna nyhetstidningar inklusive radio- och kassettidningar, läkemedel till sjukhus eller receptbelagda läkemedel samt framställning av tidskrifter för ideella föreningar eller tjänster som har samband med sådan framställning. Att ett kvalificerat undantag tillämpas innebär att det inte läggs på någon mervärdesskatt vid försäljningen men att säljaren ändå har avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. Andra begrepp som används för att beskriva dessa undantag är teknisk skattskyldighet och 0-skattesats.

Det kvalificerade undantaget för omsättning av allmänna nyhetstidningar inklusive radio- och kassettidningar slopades den 1 januari 1996 och ersattes med beskattning med den reducerade skattesatsen 6 procent (SFS 1995:1364, prop. 1995/96:45, bet. 1995/96:SkU12, rskr. 1995/96:82).

I kapitel 5 redogörs för hur utredningens kartläggning av gränsdragningsproblem läggs upp. Såsom noteras kan en sådan redogörelse som anges i utredningsdirektiven i princip göras hur omfattande som helst. Det konstateras att utredningen ansett det nödvändigt med en utförlig beskrivning av bestämmelserna om reducerade skattesatser. När det gäller bestämmelserna om undantag från beskattning har dock kartläggningen bedömts kunna vara mindre omfattande.

Skälet för denna bedömning är att EG-reglerna är konstruerade så att det är frivilligt att överhuvudtaget tillämpa reducerad skattesats. Om Sverige väljer att tillämpa reducerad skattesats finns det valfrihet att inom det sjätte direktivets gränser välja vilka varor och tjänster som skall omfattas av den lägre skattesatsen. Genom att det finns en sådan handlingsfrihet är det viktigt att nuvarande regler om reducerade skattesatser och de förändringar som skulle kunna göras är tydligt beskrivna.

De skäl som på detta sätt talar för att en omfattande kartläggning och analys görs av reglerna för reducerade skattesatser talar inte på motsvarande sätt för att reglerna om undantag från beskattning kartläggs i detalj. Att tillämpa undantagen från beskattning är i regel obligatoriskt för medlemsstaten. Medlemsstaten saknar således valfrihet ifråga om införandet av reglerna.

The estimation of demand elasticities has a long tradition in applied economics. During the 1970ies and 1980ies demand systems based on speci…c utility or cost functions were estimated and e¤ort was put on deriving attractive functional forms of these systems. The most successful demand systems were those with a ‡exible functional form, such as the Translog

Vilka verksamheter är inte momspliktiga?

är undantagna momsplikt helt och hållet. Varor och tjänster som är momsfria är till exempel sjukvård, tandvård, social omsorg, skolverksamhet och bank- och försäkringstjänster.

Vad är det för moms på DJ?

HFD kom nyligen fram till att en DJ-duos artistframträdanden skyddas av upphovsrättslagen som utövning av konst och likställs med konserter. Sådan konstnärsutövning är inte skattepliktig och duon ska därför inte ta ut någon moms vid fakturering av arrangören när de framträder på exempelvis en musikfestival. Av det följer också att det inte finns avdragsrätt för moms på den utrustning som behövs för att genomföra ett sådant framträdande. Då det används avancerad teknikutrusning i DJ-branschen kan det röra sig om rätt stora belopp, som då belastar DJ-duons verksamhet.

Jan Kleerup, expert i JP Momsnet, har i en ny analys kommenterat avgörandet och förhållandet mellan upphovsrättslagen och moms. Enligt honom är det orimligt att begära att en DJ som ska fakturera en arrangör måste göra en upphovsrättslig bedömning av sitt framträdande för att veta om fakturan ska innehålla moms. För att det här inte ska bli för problematiskt för den enskilde anser Jan Kleerup att mervärdesskattelagen bör ändras.

Vad har 25% moms?

Att det heter mervärdesskatt beror på att det bara är det ökade värdet på en vara eller tjänst, mervärdet, som ett företag betalar in moms på.

Man skiljer mellan ingående moms och utgående moms.

När räknas man som musiker?

Som TONO er også Gramoen interesseorganisasjon for musikere. Forskjellen på TONO og Gramo er derimot (litt forenklet), at TONO er for sangtekstforfatteren og komponisten, og gir disse inntekter for alle typer offentlige fremføringer, mens Gramo er for musikeren og produsenter/plateselskaper, og disse får betalt når musikken deres blir spilt på radio. TONO gir altså honorar til de som har skrevet en sang, mens Gramo gir honorar til de som har sunget/spilt sangen og gitt den ut.

Er du komponist/tekstforfatter bør du være medlem av TONO. Har du gitt ut eller medvirket som artist/musiker på en innspilling, bør du være medlem av Gramo. Er du både komponist/tekstforfatter og musiker/artist eller gir ut musikk, bør du være medlem i begge organisasjoner.

TONO fungerer slik at de som ønsker å bruke TONOs verdensreptoar av musikk offentlig må ha en avtale med TONO om dette. Med unntak for frisører, hoteller, restauranter o.l. som bruker bakgrunnsmusikk, må alle brukere rapportere hvilken musikk de har brukt/planlegger å bruke til TONO, deretter får de som har brukt musikken en faktura for musikken de har brukt, og disse pengene gir TONO videre til de som har rettighetene til denne musikken.

Grunnen til man må betale komponistene og sangtekstforfatterne gjennom TONO for å bruke musikk offentlig er:

(1) De som har skrevet/skapt/arbeidet frem denne musikken har rett på betaling for at arbeidet deres brukes til allmenn forlystelse i det offentlige rom, og

Är moms alltid 25%?

Att det heter mervärdesskatt beror på att det bara är det ökade värdet på en vara eller tjänst, mervärdet, som ett företag betalar in moms på.

Man skiljer mellan ingående moms och utgående moms.

Hur vet man om en verksamhet är momspliktig?

Att det heter mervärdesskatt beror på att det bara är det ökade värdet på en vara eller tjänst, mervärdet, som ett företag betalar in moms på.

Man skiljer mellan ingående moms och utgående moms.

Hur vet man om ett företag är Momspliktigt?

är undantagna momsplikt helt och hållet. Varor och tjänster som är momsfria är till exempel sjukvård, tandvård, social omsorg, skolverksamhet och bank- och försäkringstjänster.

Är moms 20 eller 25 procent?

Moms er en forkortelse for meromsætningsafgift (også kaldet merværdiafgift). Moms er en offentlig og indirekte skat/afgift, der bliver beregnet af varens eller tjenesteydelsens værdi og som opkræves af sælgeren. I Danmark tillægges størstedelen af varer og ydelser som udgangspunkt en momsafgift på 25 procent.

Langt de fleste erhvervsdrivende betaler moms i Danmark. Der er dog visse varer og tjenesteydelser, der er fritaget for moms. Virksomheder, som handler med disse, skal i stedet betale det, der kaldes lønsumsafgift.

Hvis følgende to betingelser er opfyldt, skal din virksomhed registreres for- og indberette moms: