Vad är syftet med stiftelser och fonder?

Här finns de vanligaste frågorna och svaren samlade om stiftelser och de kungliga stiftelserna.

En stiftelse är en juridisk person med ett särskilt ändamål som leds av en styrelse som i allmänhet förvaltar en förmögenhet. Förmögenhetens avkastning används för att stödja ändamålet. En stiftelse ägs inte av någon utan är en fristående organisation.

Vad innebär en stiftelse?

Syftet med en stiftelse är att stödja ett särskilt ändamål. För det krävs en egendom, till exempel pengar eller fastigheter. Ett vanligt ändamål kan till exempel vara att dela ut stipendier till utbildningar eller att stödja olika typer av forskning. En stiftelse kan också stödja flera olika ändamål.

De flesta stiftelser ska registreras hos Länsstyrelsen. Vinst- och resultatandelsstiftelser, vissa pensions- och personalstiftelser samt stiftelser som riktar sig mot vissa bestämda personer - till exempel familjestiftelser - registreras hos Skatteverket.

Vad är fördelen med en stiftelse?

I Sverige står alla stiftelser under tillsyn av en länsstyrelse.[1] Tillsynen kan vara fullständig eller begränsad.[1]

I många länder är stiftelseägda företag vanliga. En anledning att instifta ägarstiftelser är att en företagsgrundare önskar att bevara företaget och hindra att det köps upp efter sin död, eller önskar ordna ett generationsskifte utan splittring av ägarmakt och styrning.

Ett annat skäl kan vara skatteöverväganden rent allmänt, eller specifikt inför ett generationsskifte, i ett familjeföretag.

Exempel på internationella stiftelseägda företag är Mercuri Urval Sverige, Philips Nederländerna och Ikea-sfären med ägarstiftelser för två av grenarna i Nederländerna och Liechtenstein.

Får en stiftelse gå med vinst?

Familjestiftelser, som bildats främst för att tillgodose en eller några enskilda familjers intressen, är skattskyldiga för all inkomst med en skattesats som är densamma som för aktiebolag.

Hur får en stiftelse pengar?

För att ansöka om pengar från kommunens donationsstiftelser ska du

Ansökningsperioden är alltid på hösten. Vi annonserar på webben och på Facebook när ansökningsperioden pågår. Vi tar bara emot ansökningar under ansökningsperioden.

Är stiftelse skattefritt?

Familjestiftelser, som bildats främst för att tillgodose en eller några enskilda familjers intressen, är skattskyldiga för all inkomst med en skattesats som är densamma som för aktiebolag.

Hur mycket pengar behövs för att starta en stiftelse?

Stefan Öhman på Varmt om hjärtat har träffat Anna Dahlström, private banker, som berättar när det kan vara lämpligt att starta en stiftelse och hur du går tillväga.

När jag har träffat och pratat med flera av de som använt och använder sig av Varmt om hjärtat för att finansiera olika projekt har jag även förstått att olika stiftelser har stor betydelse för flera av deltagarna.

Vem kontrollerar en stiftelse?

Jurist Leena Oksanen vid Nordea Private Bankings juridiska enhet svarar.

Att inrätta en stiftelse övervägs vanligtvis om det inte finns några nära släktingar eller bröstarvingar, och det finns tillgångar som man vill rikta till något man känner starkt för. Alternativt vill man stödja något speciellt utöver sina arvingar. En stiftelse inrättas under en persons livstid antingen med en stiftelseurkund eller ett testamente. Vem som helst kan inrätta en stiftelse, men den måste ha ett startkapital på minst 50 000 euro. Stiftelsen kan därför inrättas med ett relativt litet startkapital, men i praktiken måste beloppet vara större än så.

Kan en stiftelse ta lån?

Søker dere lån hos oss blir dere individuelt vurdert av vår kredittkomité. Vi legger stor vekt på deres soliditet og gjeldsbetjeningsevne. Det vil vektlegges om dere har inngått langsiktige kontrakter med stat eller kommune.

Dere betaler ikke etableringsgebyr eller omkostninger for lånet.

Vem bestämmer i en stiftelse?

I propositionen föreslås vissa ändringar i stiftelselagen (1994:1220). Förslagen syftar bl.a. till att förbättra tillsynen över stiftelser och att genomföra lättnader för stiftelserna när det gäller bokföring och revision. Dessutom föreslås vissa åtgärder som syftar till att motverka förekomsten av missbruk av stiftelseformen och öka förutsättningarna att komma till rätta med missbruk i samband med insamlande verksamhet. Förslagen innebär i huvudsak följande.

Stiftelselagen (1994:1220) trädde i kraft den 1 januari 1996. Det har gjorts vissa ändringar i lagen sedan dess men inte någon samlad översyn. Att delar av lagen behöver ses över har uppmärksammats i flera sammanhang (jfr prop. 2000/01:67 s. 14). Mot den bakgrunden inleddes en utvärdering av lagen år 2002.

En sakkunnig person har därefter biträtt Justitiedepartementet med att se över vissa frågor i lagen. Arbetet har redovisats i promemorian Vissa frågor i stiftelselagen, m.m. (Ds 2007:7). En sammanfattning av promemorians förslag finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag återges i bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns i lagstiftningsärendet (Ju2007/2275/L1).

Stiftelselagen innehåller civilrättsliga regler för stiftelser samt bestämmelser om tillsyn över stiftelser. Den ersatte den tidigare gällande lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (tillsynslagen), som främst innehöll regler om tillsyn och endast ett fåtal civilrättsliga bestämmelser. Som skäl för den nya lagstiftningen anfördes att stiftelserna i Sverige har stor betydelse för vårt samhälle samtidigt som rättsläget präglas av osäkerhet. Det underströks också att Sverige har ett mycket stort antal stiftelser som handhar betydande värden samt att många av stiftelserna ger ekonomiskt stöd, ibland i mycket stor omfattning, till samhällsnyttig verksamhet (se prop. 1993/94:9 s. 46). Sannolikt finns det i dag mellan 20 000 och 30 000 stiftelser i landet. I lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (1994:1220) finns regler om hur stiftelselagen ska tillämpas beträffande stiftelser som har tillkommit före stiftelselagens ikraftträdande.