Hur beställer man Hemvistintyg?

Du kan beställa ett intyg till dig själv eller en annan person för ett godtagbart ändamål. Observera att du via självbetjäningen endast kan beställa ett intyg till dig själv eller till de som du är vårdnadshavare för.

Intyg som beställts och inlämnats via självbetjäningen är förmånligare och du får intyget snabbt. Prisuppgifterna finns i slutet av sidan.

Har företaget skatterättslig hemvist i Sverige?

FrågaSvar Vad är CRS?

CRS (Common Reporting Standard) är en global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Den innebär att bankerna måste identifiera finansiella konton som innehas av kunder med skattehemvist utomlands. Syftet med CRS är att förhindra internationell skatteflykt.

Vad är intyg om skattehemvist?

FrågaSvar Vad är CRS?

Vad menas med Hemviststat?

135 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) ger regeringen rätt att för att undanröja eller lindra internationell dubbelbeskattning under förutsättning av ömsesidighet ingå avtal med en främmande stat om fördelning av beskattningsrätten i fråga om viss inkomst. Man kan avtala om fördelning av beskattningsrätten med den främmande staten eller om att en skattskyldig helt eller delvis befrias från att betala skatt i Finland. I den ovannämnda paragrafen konstateras att beskattning enligt ett sådant avtal anses ha skett enligt ISkL. Skatteavtalen sätts i kraft i Finland genom lag. I Finland ansvarar finansministeriet för beredningen av skatteavtal inklusive avtalsförhandlingarna.

Skatteavtalen har upprättats bl.a. för att förhindra dubbelbeskattning, dvs. en situation där en skattskyldig beskattas för samma inkomst och samma tidsperiod i två olika stater. I skatteavtalen har man avtalat om fördelningen av beskattningsrätten till olika inkomsttyper mellan inkomsttagarens hemviststat och källstaten för inkomsten.

När har man hemvist i Sverige?

Från och med den 17 augusti 2015 gäller nya regler för arv med internationell anknytning. Frågor om arv ska normalt prövas i det land där den avlidne hade hemvist och enligt det landets lag. En person kan dock i ett testamente bestämma att lagen i det land där han eller hon var medborgare ska tillämpas i stället.

EU:s arvsförordning

Vad avgör hemvist?

Punkt 1 skiljer sig från artikel 4 punkt 1 i OECD:s modellavtal i två avseenden. Definitionen av uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” innefattar inte erkänd pensionsfond (”recognised pension fund”). Punkt 1 b innehåller en bestämmelse om personsammanslutningar och dödsbon som saknar motsvarighet i modellavtalets artikel 4.

Begreppet ”personsammanslutning” definieras i artikel 3 punkt 1 d och åsyftar juridiska personer som inte är skattesubjekt utan delägarbeskattade juridiska personer, till exempel svenska handelsbolag. Eftersom en sådan juridisk person överhuvudtaget inte är skattskyldig har den inte hemvist i någon avtalsslutande stat enligt huvudregeln i artikel 4 punkt 1. Punkt 1 b innebär dock att en personsammanslutning eller ett dödsbo har hemvist i en avtalsslutande stat till den del dess inkomster beskattas i denna stat hos en delägare som är obegränsat skattskyldig där. Motsvarande del av personsammanslutningens eller dödsboets inkomster omfattas då av avtalet. Exempelvis kan ett svenskt handelsbolags inkomster helt eller delvis omfattas av skatteavtalet enligt denna regel om en eller flera delägare är obegränsat skattskyldiga här.

Läs mer om tillämpning av det nordiska skatteavtalet på delägarbeskattade personer på sidan När är skatteavtal tillämpliga?

Var är min skatterättsliga hemvist?

Enligt skatteförfarandelagen och avtal mellan Sverige och andra länder måste banken lämna upplysningar om sina kunders finansiella tillgångar och inkomster till Skatteverket. Skatteverket skickar i sin tur uppgifterna vidare till skattemyndigheten i det land där kunden har skatterättslig hemvist.

För att informationen ska lämnas på ett enhetligt sätt finns en global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, som benämns CRS, Common Reporting Standard.

Är jag skattehemvist?

Du som har fått en inkomstdeklaration ska deklarera. Har du inte fått någon deklaration ska du ändå deklarera om du kan svara ja på något av följande påståenden:

Du har varit bosatt i Sverige under hela 2022 och har haft inkomst av tjänst, till exempel lön eller pension, eller inkomst av aktiv näringsverksamhet på sammanlagt 20 431 kronor eller mer.
Du har varit bosatt i Sverige en del av året och har haft en skatte- eller avgiftspliktig inkomst på 100 kronor eller mer.
Du har haft kapitalinkomst på 200 kronor eller mer. Kapitalinkomster kan till exempel vara när du har sålt fonder, aktier, kryptovaluta, sålt eller hyrt ut en bostad eller fått utdelning eller ränteinkomster. Observera att du inte behöver lämna Inkomstdeklaration 1 om du enbart har haft kapitalinkomster (till exempel ränta, utdelning, eller schablonintäkt) som Skatteverket har fått kontrolluppgifter om.
Du har från ett fåmansföretag fått något av följande:
- utdelning på aktier, eller vinst vid försäljning av aktier, som ska tas upp som inkomst under "Tjänst"
- andra ersättningar eller förmåner som ska tas upp som inkomst under "Tjänst".
Du har haft inkomst av passiv näringsverksamhet på sammanlagt 100 kronor eller mer.
Du ägde fastighet (till exempel villa, fritidsfastighet eller tomt) eller del av en fastighet den 1 januari 2022.
Du har fått ett föreläggande om att lämna inkomstdeklaration. Ett föreläggande kommer med posten eller i din digitala brevlåda och skickas till dem som ska deklarera men som inte har gjort det.

Du som ska deklarera men inte har fått någon blankett kan logga in med din e-legitimation (till exempel Bank-id) och deklarera i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1. Du behöver vara skatteregistrerad i Sverige för att kunna använda tjänsten.

Vill du deklarera på papper kan du beställa en deklarationsblankett i vår e-tjänst Beställ blanketter.

Det är samma regler för att deklarera för alla – oavsett om du är vuxen eller barn. Barnet ska lämna in deklaration om barnet har fått en deklarationsblankett hemskickad.

Vad räknas som hemvist?

I alla asylrättsliga ärenden uppkommer frågan om sökandens hemvist. För att pröva en asylansökan behöver migrationsverket veta mot vilken plats man ska bedöma om ett skyddsbehov föreligger. Denna plats är sökandens hemvist. Oftast handlar det om en stad eller ort. Vanligtvis är hemvisten den stad eller ort sökanden kommer ifrån, men en hemvist kan ändras om sökanden bosatte sig i en annan stad eller ort innan flykten. Hemvisten bedöms utifrån olika kriterier så skälet till en flytt kan påverka om den nya staden/orten verkligen förändrar bedömningen.

Om man inte har bott i det land man prövas mot kan man inte ha hemvist där.

Hur lång tid för att bli svensk medborgare?

Som fackförbund ger SULF medlemmar stöd och råd i frågor som rör medlemmars lön- och anställningsförhållanden.

När det gäller migrationsrättsliga frågor hänvisar SULF dig till Migrationsverket. Det är de som fattar alla beslut om uppehållstillstånd och medborgarskap och har bäst kunskap och information när det gällande rättsläget. Som statlig myndighet har Migrationsverket en skyldighet att svara på dina frågor och ge dig vägledning i ditt ärende.

Hur länge får man vara i Sverige utan medborgarskap?

Alla svenska medborgare har rätt till konsulär hjälp utomlands, även du som har dubbelt medborgarskap. Dock kan ett annat medborgarskapsland begränsa vad svenska myndigheter får göra i det landet för att hjälpa till konsulärt. Det kan i vissa fall leda till att det kan vara svårt att få hjälp av svenska myndigheter om du hamnar i en nödsituation i ditt andra medborgarskapsland.

Många länder har obligatorisk militärtjänst. Om du är medborgare i ett land med obligatorisk militärtjänst kan du vara tvungen att göra militärtjänst i det landet, även om du är bosatt i Sverige. Du kan alltså bli inkallad, till exempel i samband med ett besök i ditt andra medborgarskapsland.

Har du dubbelt medborgarskap bör du tar reda på vad som gäller i ditt andra medborgarskapsland, innan du reser dit.

Hur länge får man bo i Sverige utan medborgarskap?

Du har rösträtt till Europaparlamentet om du är:

Om du är svensk medborgare och folkbokförd i ett annat EU-land kan du anmäla dig till röstlängden för EU-valet i det landet. Finns du upptagen i röstlängden i ett annat land inom EU stryks du från den svenska röstlängden. Samma regler gäller för medborgare i andra EU-länder.

Kan man bo i Sverige utan att vara folkbokförd?

Huvudregeln för var man ska vara skriven är enkel: där man bor där ska man vara folkbokförd. Men det finns gråzoner och ibland är det svårt att veta vad som gäller. Till exempel om du bor tillfälligt på en adress eller på grund av din livssituation bor på flera ställen. Nedan reder vi ut vad som gäller för olika situationer.

Ja det måste man. Huvudregeln är att du ska vara folkbokförd där du bor, alltså där du sover. Om man inte gör någon flyttanmälan eller inte bor på adressen som man har anmält, så kan det vara ett folkbokföringsbrott. Något som kan straffas med böter eller i värsta fall fängelse. Folkbokföringslagen skärptes i juli 2018, tidigare var det inte straffbart att skriva sig på en adress där man inte bor. Om du är osäker på var du ska vara folkbokförd ska du alltid vända dig till Skatteverket för stöd.

Kan man bo i Sverige utan svenskt medborgarskap?

Som EU-medborgare har du automatiskt permanent uppehållsrätt i ett annat EU-land om du har bott där fem år i sträck. Då kan du ansöka om ett intyg om permanent uppehållsrätt som visar att du har rätt att bo i ditt nuvarande hemland permanent, utan några villkor.

Intyget om permanent uppehållsrätt är inte obligatoriskt. Det är inte samma sak som det registreringsbevis som är obligatoriskt i många länder.

Intyget kan dock vara praktiskt att ha vid kontakter med myndigheter eller vissa administrativa formaliteter. Du behöver alltså inte visa att du har ett jobb, tillräckligt med pengar, sjukförsäkring osv.

Hur länge får man bo i Sverige utan uppehållstillstånd?

Här kan du läsa om arbetstillstånd och uppehållstillstånd i Sverige. Du kan läsa om vilka regler som gäller om du vill stanna och jobba i Sverige som nordisk medborgare, som EU-/EES-medborgare eller som medborgare i ett land utanför EU/EES.

Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden är en hörnsten i det nordiska samarbetet. De nordiska länderna ingick 1954 ett avtal om en gemensam nordisk arbetsmarknad som ger nordiska medborgare rätt att fritt kunna arbeta och bosätta sig i ett annat nordiskt land.