Vad är skillnaden på aktier och obligationer?

Det finns både fördelar och nackdelar med att köpa aktier istället för obligationer. Att förstå skillnaden mellan de två är nyckeln till att kunna fatta rätt beslut för din portfölj.

Aktier och obligationer skiljer sig markant i upplägg, utbetalning, avkastning och risker. Aktier innebär en form av ägarskap och representerar ett deltagande i bolagets tillväxt. Generellt får investerare inga löften om garanterad avkastning när man initialt investerar utan lönsamheten i investeringen beror nästan helt och hållet på stigande aktievärde, vilket på en grundnivå är relaterat till utveckling och tillväxt (det vill säga ökade intäkter) i bolaget.

Vad är risken med obligationer?

En obligation kan enkelt förklaras som ett lån. Du som investerare lånar ut pengar till antingen staten eller till ett enskilt bolag. Om det är staten som lånar pengar kallas det för en statsobligation, och om det är ett företag som gör det kallas det företagsobligation.

Det finns korta obligationer, som har en löptid på upp till ett år, och långa obligationer som har en löptid längre än så. Du som äger obligationen får ofta ränta under perioden. När löptiden är slut får du hela lånet återbetalt.

En obligation fungerar som ett löpande skuldebrev, som intygar att du som äger obligationen har lånat ut pengar till staten eller till ett företag.

Obligationer är värdepapper som handlas på börsen, precis som aktier och fonder. Ofta handlas obligationerna i jämna poster om till exempel 10 000 kronor, och i procent av sitt lånevärde. Det kallas för det nominella beloppet.

Det innebär att om en obligation handlas i poster om 10 000 kronor, och kursen är 105 procent, kommer det kosta 10 500 kronor att köpa en post, exklusive eventuella avgifter.

Vill du handla med obligationer hos oss kan du ringa Värdepappersdesken, så hjälper vi dig. Vi har även ett utbud av fonder som investerar i obligationer. Du hittar dem i vår fondlista genom att kategorisera på företagsobligationer.

Vad är syftet med obligationer?

En obligation är en finansiell produkt som gör det möjligt för en investerare att låna ut pengar till en utfärdande institution. I utbyte mot sitt ägande av en obligation betalar långivarna en ränta, även kallad kupongränta. Enkelt sagt är det en form av lån. Köparen av en obligation är per definition långivaren, medan emittenten är låntagaren. Att emittera obligationer är ett sätt på vilket institutioner kan finansiera sin verksamhet. Pengarna som ett företag får genom att emittera obligationer räknas som ett lån. Generellt sätt måste summan återbetalas över tid på ett datum som avtalats i förväg. Fram till detta datum emitterar obligationsinnehavaren (långivaren) räntebetalningar. Utfärdande institutioner kan vara företag, kommuner eller till och med nationella regeringar.

Det finns tre viktiga element av en obligation som är viktiga att förstå: kupong, nominellt värde och förfallodatum

Varför köper man obligationer?

En obligation är kort förklarat ett lån. Staten eller ett företag kan utfärda och sälja obligationer istället för att låna pengar av en bank. Staten/företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. När en stat lånar pengar kallas det statsobligationer, och när ett företag gör det kallas det företagsobligationer.

Obligationer handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde, som kallas för nominellt belopp. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 % av sin investering. Lånet blir med andra ord återbetalt.

Hur tjänar man pengar på obligationer?

En obligation är ett sorts lån där obligationsinnehavaren lånar ut pengar till ett företag eller en regering. Låntagaren betalar regelbundna räntor till ett bestämt datum i framtiden, efter vilket de betalar tillbaka den ursprungliga lånesumman.

Denna slutgiltiga summa som betalas tillbaka av obligationsutfärdaren till obligationsinnehavaren kallas "kapitalet" och räntan är en serie betalningar som kallas "kuponger".

Kapitalet kan också kallas värdet eller parivärdet på obligationen. Kuponger betalas vid bestämda intervall (alltså halvårsvis, årsvis, eller i vissa fall, månatligt) och är en procentuell del av startbetalningen. Summan för kupongerna är ofta bestämd, men på samma sätt som för indexrelaterade obligationer kan dessa variera då obligationen anpassar sina betalningar för att följa ett index – som inflationsnivån.

Vad händer med obligationer när räntan går upp?

Vad är en obligation? Vilka risker finns i ett obligationssparande? Var hittar vi avkastning i dagens lågräntemiljö och vad händer om räntan ändras? Detta är några frågor som ränteförvaltaren Mona Stenmark besvarar i Carnegie Fonders obligationsskola.

Räntor är ett vitt begrepp som innefattar flera produkter. Räntor, obligationer, bonds, krediter…men vad är vad? Kärt barn har många namn och som ränteförvaltare pratar man oftast om obligationer som en kredit – ett lån – och tillbaka får man en ränta som betalas ut.

Är obligationer säkra?

Bolåneinstituten och bankerna som står för bostadsutlåningen behöver i sin tur finansiera dessa lån. Bland finansieringskällorna finns bankinlåning samt certifikat och obligationer (korta och långa värdepapper). Största delen av institutens finansiering av bolån kommer från en specifik typ av obligationer – säkerställda obligationer.

Fram till år 2006 finansierades bankernas och bolåneinstitutens bolån huvudsakligen av bostadsobligationer. Några år tidigare, år 2004, infördes en ny lagstiftning i Sverige som möjliggjorde finansiering med säkerställda obligationer. Från år 2006 och ett par år framåt omvandlades alla bostadsobligationer till säkerställda obligationer i Sverige.

Kan man vinna på obligationer?

För vissa serier av premieobligationer garanterar Riksgäldskontoret att den som äger ett visst antal premieobligationer i nummerföljd är garanterad minst en vinst per år. Hur många premieobligationer i följd som krävs för att få denna garanti anslås för varje ny serie som ges ut, men det är ofta 10 premieobligationer i följd som behövs. Det kan finnas ytterligare krav för att garantin ska gälla, så kontrollera alltid reglerna innan köp. Det är till exempel vanligt att du måste ha tio nummer i följd från en viss utgångspunkt. Exempel: Om du äger nummer 1001 – 1010 är du garanterad vinst. Om du däremot skulle äga 1012- 1022 är du inte garanterad vinst, trots att det är tio premieobligationer i följd, eftersom de inte startar på rätt ställe.

Nya premieobligationer ges normalt ut två gånger per år och kan då köpas direkt från Riksgäldskontoret (på deras sajt) eller från någon av återförsäljarna. De flesta affärsbankerna i Sverige är återförsäljare av premieobligationer.

Det finns också en andrahandsmarknad för premieobligationer och där kan man köpa premieobligationer året runt, förutsatt att någon vill sälja sina premieobligationer förstås. Du kan läsa mer om andrahandsmarknaden för premieobligationer längre ned på denna sida.

För att köpa premieobligationer måste du ha ett värdepapperskonto. Förr i tiden (fram till år 1996) var premieobligationerna fysiska pappersdokument, men numera är de helt digitala. Ett värdepapperskonto kan du öppna hos en bank eller hos en fondkommissionär. I samband med att du öppnar ditt värdepapperskonto kan du ange vilket bankkonto du vill att eventuella vinster från premieobligationerna ska sättas in på. Det är också till detta konto som pengar kommer att sättas in när löptiden för en premieobligation är över och du får tillbaka inköpspriset.