:

Hur beräknas skattereduktion för arbetsinkomst?

Innehållsförteckning:

  1. Hur beräknas skattereduktion för arbetsinkomst?
  2. Vad är skattereduktion för arbetsinkomst jobbskatteavdrag?
  3. Vad menas med skattereduktion för förvärvsinkomst?
  4. Vad krävs för att få jobbskatteavdrag?
  5. Vem tjänar mest på jobbskatteavdraget?
  6. Vad är skillnaden mellan skattereduktion och avdrag?
  7. Vad är det för skillnad på ett skatteavdrag och en skattereduktion?
  8. Vad är det för skillnad på grundavdrag och jobbskatteavdrag?
  9. Vad innebär skattereduktionen?
  10. Varför får jag inte jobbskatteavdrag?
  11. Hur många tjänar över 40000 i månaden?
  12. När försvinner jobbskatteavdraget?
  13. Har jag rätt till jobbskatteavdrag?
  14. Får man tillbaka skattereduktion?
  15. Hur fungerar jobbskatteavdraget 2023?

Hur beräknas skattereduktion för arbetsinkomst?

För dig som fyllt 65 år vid ingången av inkomståret beräknas jobbskatteavdraget på annat sätt än för den som inte fyllt 65 år. Detta har inte påverkats av att åldersgränserna i pensionssystemet höjdes från den 1 januari 2023, utan gäller fortfarande för den som fyllt 65 år.

Beräkningen för de som fyllt 65 år har justerats från den 1 januari 2023, för att bättre motsvara de höjningar som har gjorts under åren för de som inte fyllt 65 år.

Vad är skattereduktion för arbetsinkomst jobbskatteavdrag?

Skattesänkningen är som störst cirka 3 000 kronor i månaden om man bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt.

Du kan räkna ut ditt eget jobbskatteavdrag på dinskatt.se.

Grundavdraget är den delen av inkomsten som man slipper betala skatt på. Alla som har en förvärvsinkomst (arbetsinkomst, pension, a-kassa, sjukpenning etc.) får sänkt skatt tack vare grundavdraget. Jobbskatteavdraget ges dock bara till den som har arbetsinkomst. Man kan säga att jobbskatteavdraget är ett grundavdrag som bara gäller för arbetsinkomster.

Vad menas med skattereduktion för förvärvsinkomst?

Dalarnas län: Avesta, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung-Sälens, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner.

Gävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs, Ockelbo, Ovanåkers och Söderhamns kommuner.

Vad krävs för att få jobbskatteavdrag?

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (67 kap. 5 § IL). En inkomst som är undantagen från beskattning, t.ex. på grund av sexmånadersregeln (3 kap. 9 § IL), ger dock inte rätt till skattereduktion.

Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då jobbskatteavdrag med 1/12 av fullt jobbskatteavdrag för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga (67 kap. 9 § IL). Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock fullt jobbskatteavdrag.

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Vem tjänar mest på jobbskatteavdraget?

Ett vanligt missförstånd är att kommunal- och landstingsskatten, som i genomsnitt är cirka 32 procent, samt 20- respektive 25 procent om du tjänar över brytgränserna, är den faktiska skatt som dras av från din bruttolön.

Men eftersom vi har ett jobbskatteavdrag sedan 2007, och ett grundavdrag, så blir skatten lägre än så, hur mycket beror på vilken inkomst du har. Som mest sänker jobbskatteavdraget skatten med 2 500 kronor i månaden.

Vad är skillnaden mellan skattereduktion och avdrag?

Dalarnas län: Avesta, Gagnefs, Hedemora, Leksands, Ludvika, Malung-Sälens, Mora, Orsa, Rättviks, Smedjebackens, Säters, Vansbro och Älvdalens kommuner.

Gävleborgs län: Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs, Ockelbo, Ovanåkers och Söderhamns kommuner.

Vad är det för skillnad på ett skatteavdrag och en skattereduktion?

En skattereduktion innebär att den uträknade skatten minskas med ett belopp motsvarande det man får i skattereduktion. Skattereduktion för rot- och rutarbete, installation av grön teknik samt mikroproduktion av förnybar el ska man begära i inkomstdeklarationen. Även skattereduktion enligt de tillfälliga reglerna om inventarieköp under 2021 ska man begära i inkomstdeklarationen. Övriga skattereduktioner medges automatiskt av Skatteverket i samband med beslut om slutlig skatt.

Regler om skattereduktionerna finns i 67 kap. IL förutom skattereduktionen för kommunal fastighetsavgift som finns i en egen lag: lag (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift.

Den tillfälliga skattereduktionen för inventarieköp under 2021 finns i lag (2021:931) om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021.

Vad är det för skillnad på grundavdrag och jobbskatteavdrag?

Det är du själv som ansvarar för att tillräckligt mycket skatt dras på din totala inkomst. Ju fler utbetalare du har, desto större är risken för att det totala skatteavdraget blir för lågt. Vi förklarar hur det fungerar och ger dig tips för att undvika kvarskatt.

Om du tar ut hela din allmänna pension från Pensionsmyndigheten kommer vi att göra ett skatteavdrag enligt den skattetabell som gäller för din kommun. Om du samtidigt tar ut tjänstepension dras endast 30 procent på dina tjänstepensioner.

Om du endast tar ut en del av din pension, drar vi 30 procent eftersom vi anser oss vara sidoarbetsgivare och att din arbetsgivare eller annan ska dra skatt enligt tabell.  

Från det år du fyller 67 år är du berättigad till ett förhöjt grundavdrag vilket innebär att du betalar lägre skatt på din pension. Det året flyttas du som har pension från kolumn 6 till kolumn 2 i skattetabellen. Oavsett om du tagit ut pensionen tidigare eller börjar ta ut från 67 år så får du ett lägre skatteavdrag. 

  • Från 2023  kommer de som är födda 1957-1958 att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 67 år.
  • Från 2026 ändras dessa regler igen vilket innebär att de som är födda från och med 1959 kommer att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 68 år. Observera att det finns förslag om att denna ålder ska sänkas till 67 år för födda 1959. 

Vad innebär skattereduktionen?

Då skattereduktionerna räknas av mot din skatt i en bestämd ordning om 15 olika områden, måste du uppfylla kraven för respektive skattereduktion. Det finns bland annat skattereduktion för grön teknik vilket innebär att du kan få skattereduktion för arbete och material för grön teknik. Skattereduktionen för grön teknik är högst 50 000 kr per person och år.

Varför får jag inte jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Jobbskatteavdraget infördes i olika steg med början den 1 januari 2007, det fjärde avdraget genomfördes 2010 och 2014 genomfördes ett femte jobbskatteavdrag.[1][2][3] Enligt dåvarande Alliansregeringen var motiveringen till jobbskatteavdraget den demografiska utvecklingen där andelen pensionärer kommer att öka kraftigt vilket beräknas leda till större utgifter för den offentliga sektorn. Genom att få fler människor i arbete ("öka arbetsutbudet") hoppades Alliansregeringen att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.[4] Enligt nationalekonomen Lars Calmfors var jobbskatteavdraget tillsammans med förändringar i a-kassan och sjukförsäkringssystemet viktiga delar av Alliansens så kallade "arbetslinje".[5]

Tanken med jobbskatteavdraget är att öka motivationen ("öka drivkrafterna") till att arbeta.[6][7] Inkomster som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, aktivitetsstöd eller pension ger inte rätt till jobbskatteavdrag.[3] Eftersom jobbskatteavdraget minskar skatten enbart för inkomst från arbete (dvs man betalar högre skatt när man får till exempel a-kassa) blir det även mindre lönsamt att inte arbeta.[8] För att motivera människor ytterligare till att arbeta sänktes ersättningen från a-kassan, kraven för att kunna få a-kassa skärptes och även möjligheten att få sjukpenning begränsades.[9]

Regeringen Reinfeldt (Alliansregeringen) förväntade sig att jobbskatteavdraget skulle öka sysselsättningen med 80 000 och kostnaden beräknades till ca 70 miljarder kronor. 30–50 % av avdraget antogs vara självfinansierat.[10] Riksrevisionen beräknade att alla fyra jobbskatteavdrag tillsammans skulle kunna öka antalet arbetade timmar med ca 2,5 %.[11] Tankesmedjan SNS konjunkturråd gjorde en liknande uppskattning och beräknade ökningen av antalet arbetade timmar till två procent.[12] Riksrevisionens beräkningar utgick ifrån att främst människor utan arbete skulle välja att arbeta. Personer som redan hade ett arbete förväntades arbeta lika mycket som förut eller till och med mindre än vad de gjorde tidigare.[11]

Bakom det förväntade utfallet av jobbskatteavdraget finns antagandet att individerna har fullständig information om hur jobbskatteavdraget fungerar samt att individer fattar rationella beslut. Riksrevisionen påpekar dock att man på senare år har börjat ifrågasätta om människor verkligen agerar rationellt. En svensk undersökning från 1990-talet visade exempelvis att majoriteten inte visste hur deras skatt skulle förändras vid en ökad inkomst, dvs de kände inte till marginalskatten vid en inkomstökning. Finanspolitiska rådet kritiserade att jobbskatteavdraget var svårt att förstå och att det således var svårt för den enskilde löntagaren att förstå hur skattereduktionen påverkade honom eller henne. I en undersökning från 2008 angav drygt hälften att de kände till jobbskatteavdraget.[13] Riksrevisionens undersökning från hösten 2009 visade att framförallt grupper utanför arbetsmarknaden hade låg kännedom om jobbskatteavdraget.[14]

Hur många tjänar över 40000 i månaden?

Det innebär att jobbskatteavdraget och grundavdraget förändras betydligt mer än ett vanligt år. Men ännu mer påtagligt för de som tjänar mycket är att gränsen för när man betalar statlig inkomstskatt också följer med inflationen.

2022 behövde de som tjänade mer än drygt 46 200 kronor betala statlig inkomstskatt. I år är den gränsen knappt 51 200 kronor.

När försvinner jobbskatteavdraget?

För dig som fyllt 65 år vid ingången av inkomståret beräknas jobbskatteavdraget på annat sätt än för den som inte fyllt 65 år. Detta har inte påverkats av att åldersgränserna i pensionssystemet höjdes från den 1 januari 2023, utan gäller fortfarande för den som fyllt 65 år.

Beräkningen för de som fyllt 65 år har justerats från den 1 januari 2023, för att bättre motsvara de höjningar som har gjorts under åren för de som inte fyllt 65 år.

Har jag rätt till jobbskatteavdrag?

För dig som fyllt 65 år vid ingången av inkomståret beräknas jobbskatteavdraget på annat sätt än för den som inte fyllt 65 år. Detta har inte påverkats av att åldersgränserna i pensionssystemet höjdes från den 1 januari 2023, utan gäller fortfarande för den som fyllt 65 år.

Beräkningen för de som fyllt 65 år har justerats från den 1 januari 2023, för att bättre motsvara de höjningar som har gjorts under åren för de som inte fyllt 65 år.

Får man tillbaka skattereduktion?

Om du har bolån eller andra lån har du kanske hört att du kan göra ränteavdrag på deklarationen. Här beskriver vår privatmarknadschef Johan Rosengren allt om vad det innebär.

Ränteavdrag är ett avdrag på skatten för dig som har lån. Det innebär att staten ger tillbaka lite av de räntekostnader du betalat under året. Ränteavdraget infördes i slutet av 70-talet för att det skulle bli lättare för privatpersoner att låna pengar för att kunna köpa och äga sitt eget boende.

Ränteavdrag innebär att du får göra avdrag på den totala skatten med upp till 30% av räntekostnaden på dina lån upp till 100 000 kr. Har du räntekostnader över 100 000 kr får du dra av 21% på den del som överstiger 100 000 kr.

Hur fungerar jobbskatteavdraget 2023?

För dig som fyllt 65 år vid ingången av inkomståret beräknas jobbskatteavdraget på annat sätt än för den som inte fyllt 65 år. Detta har inte påverkats av att åldersgränserna i pensionssystemet höjdes från den 1 januari 2023, utan gäller fortfarande för den som fyllt 65 år.

Beräkningen för de som fyllt 65 år har justerats från den 1 januari 2023, för att bättre motsvara de höjningar som har gjorts under åren för de som inte fyllt 65 år.