Vad innebär Koncernbidragsspärren?

X AB, moderföretag i X-koncernen, är ett underskottsföretag enligt 40 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. På grund av förvärv av dotterbolag (övriga dotterbolag) har sådana ägarförändringar skett som medfört att koncernbidragsspärren inträtt, dvs. att rätten till avdrag för kvarstående underskott begränsas (jfr 40 kap. 14 § första stycket samt 18-19 §§). Ett annat dotterbolag, Y AB, ingick i koncernen före ägarförändringarna.

Enligt ansökan uppkommer ett underskott i X AB under beskattningsåret 2007 samtidigt som X AB kommer att motta koncernbidrag från både Y AB och övriga dotterbolag. Bidragen från övriga dotterbolag ska ges med belopp som sammanlagt kommer att motsvara beskattningsårets underskott medan koncernbidraget från Y AB ska överstiga detta underskott men understiga det koncernbidragsspärrade underskottet.

När uppstår Koncernbidragsspärr?

Hur länge gäller Koncernbidragsspärr?

Avsikten med koncernbidragsspärren är att den under en viss tidsperiod ska hindra underskottsföretag från att dra av underskott som finns kvar från tiden före en ägarförändring mot mottagna koncernbidrag. Till skillnad från beloppsspärren innebär koncernbidragsspärren inte att någon del av underskotten faller bort.

Koncernbidragsspärren innebär att ett underskottsföretag högst får dra av koncernbidragsspärrade underskott mot överskott i verksamheten motsvarande ett ”beskattningsårets överskott” som beräknas enligt 40 kap. 18 och 19 §§ IL. Genom det sätt som överskottet definieras i bestämmelsen reglerar den också turordningen vid tillämpning av koncernbidragsspärren i förhållande till avdragsbegränsningen för negativt räntenetto. Läs om beräkningen av hur stor del av koncernbidragsspärrade underskott som får dras av mot överskott nedan.

Belopp som inte har kunnat dras av mot överskott ett beskattningsår på grund av koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § första stycket IL eller reglerna om justerat avdrag för koncernbidragsspärrade underskott i 19 a § ska dras av det följande beskattningsåret om det inte finns någon begränsning då. Spärren gäller det beskattningsår då ägarförändringen sker och de fem följande beskattningsåren (40 kap. 18 § tredje stycket IL). Det finns ingen bestämmelse som anger att koncernbidragsspärren kan upphöra att gälla vid någon annan, tidigare, tidpunkt. Koncernbidragsspärren fortsätter därför att gälla även om den ägarförändring som medförde att spärren inträdde inte består under hela spärrtiden. Om en koncernbidragsspärr exempelvis inträder p.g.a. att ett underskottsföretag får det bestämmande inflytandet över ett företag (40 kap. 14 § IL) kvarstår alltså spärren under hela perioden även om företaget säljs eller upphör genom fusion innan spärrtidens slut.

Hur mycket kan man ge i koncernbidrag?

Koncernbidrag är en inkomstöverföring mellan företag inom en koncern. Bestämmelser om koncernbidrag finns uteslutande i skattelagstiftningen. Inom associationsrätten utgör överföringarna mellan koncernföretag antingen vinstutdelning eller aktieägartillskott. Sverige har valt att beskatta varje enskilt företag för sig, oavsett om det ingår i en koncern eller inte.

Varför koncernbidrag istället för utdelning?

Privatbostadsföretag och investmentföretag kan inte vara givare eller mottagare av koncernbidrag (35 kap. 3 § 1 IL). Anledningen är att beskattningen av dessa två företagstyper sker enligt särskilda regler. Privatbostadsföretag är enligt 39 kap. 25 § IL undantagna från skattskyldighet för inkomst av fastighetsförvaltning. För investmentföretag gäller särskilda regler för kapitalvinster på värdepapper och lämnade utdelningar, enligt 39 kap. 14 § IL.

Även företag som är godkända för tonnagebeskattning beskattas enligt särskilda regler. Här har dock lagstiftaren valt en annan lösning som innebär att dessa företag alltid ska beskattas för koncernbidraget vid sidan av den särskilt beskattade delen av verksamheten, 39 b kap. 14 § IL.

För skattesubjekt som t.ex. livförsäkringsföretag som primärt beskattas enligt AvPL, gäller, enligt RÅ 2006 not. 40, mål nr 4792-05, ytterligare en annan lösning. Denna lösning innebär att givaren bara får avdrag i den utsträckning mottagaren tar upp koncernbidraget till inkomstbeskattning.

Både givaren och mottagaren ska redovisa bidraget i inkomstdeklarationen för beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (35 kap. 3 § 2 IL). Bestämmelsen har tillkommit för att förhindra att koncernens vinster ständigt skjuts framåt i tiden genom överföringar. Du kan läsa mer om bestämmelsen under Öppen och samtidig redovisning av koncernbidrag i inkomstdeklarationen.

Hur fungerar koncernbidrag?

Koncernbidrag är en överföring mellan företag i en koncern med syfte att utjämna resultatet mellan företagen.

En koncern består av ett moderbolag och ett eller flera dotterbolag. I Sverige utgör en koncern inte ett eget skattesubjekt utan i stället utgör varje bolag i koncernen egna skattesubjekt.

Koncernbidrag är en metod som används i många koncerner för att beskatta koncernens totala resultat om vissa av bolagen går med vinst och en del av bolagen går med förlust. Därmed kan vinster och förluster inom en koncern utjämnas genom överföringar mellan moderbolag och dotterbolag, eller mellan dotterbolagen.

Hur redovisas koncernbidrag?

Det finns inga regler för koncernbidrag i regelverken om förenklat årsbokslut. Det beror på att en enskild näringsidkare som är moderföretag i en koncern inte får tillämpa det allmänna rådet BFNAR 2006:1 Förenklat årsbokslut för enskilda näringsidkare (BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut punkt 1.1). Motsvarande gäller för ideella föreningar och registrerade trossamfund. De får inte tillämpa det allmänna rådet om förenklat årsbokslut (BFNAR 2010:1) om de är moderföretag i en koncern (BFNAR 2010:1 Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut punkt 1.1).

Erhållna och lämnade koncernbidrag enligt 35 kapitlet inkomstskattelagen ska redovisas i resultaträkningen under bokslutsdispositioner (BFNAR 2017:3 Årsbokslut punkt 4.3).

Ett lämnat koncernbidrag ska redovisas som kostnad samma räkenskapsår som det mottagande företaget redovisar bidraget som intäkt (BFNAR 2017:3 punkt 18.15).

Kan man lämna koncernbidrag löpande under året?

Hur ska koncernbidrag redovisas?

27 feb. 2023

Koncernbidrag är överföring av likvida medel mellan koncernföretag för att utjämna det skattemässiga resultatet. Det kan ges mellan moderföretag och helägda dotterföretag samt mellan helägda dotterföretag inom en koncern. Koncernbidrag klassificeras som bokslutsdispositioner och är skattemässigt avdragsgilla för givaren och skattepliktiga för mottagaren. För att lämna koncernbidrag krävs vissa förutsättningar och det behöver inte återföras i framtiden. Endast vissa företag får ge eller ta emot koncernbidrag inom en svensk koncern.

När får man inte lämna koncernbidrag?

I 17 kap. aktiebolagslagen (ABL) finns bestämmelser som syftar till att trygga aktiebolagets kapital. I 1 § första stycket föreskrivs att aktieägarna har endast rätt att erhålla bolagets tillgångar enligt vad som följer av reglerna om förvärv av egna aktier, vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet överkursfonden eller reservfonden samt vid utskiftning om bolaget träder i likvidation. Av 17 kap. 3 § ABL följer att en utdelning som görs till aktieägarna inte inskränka på bolagets egna bundna kapital och inte heller göras i strid med den försiktighetsregel som finns i andra stycket. Bestämmelserna träffar även annan kapitalanvändning som inte är en vinstutdelning men som innebär ett värdefrånhändande för bolaget, s.k. förtäckt utbetalning.

I de fall där ett dotterbolag lämnar koncernbidrag till ett moderbolag så är det fråga om en värdeöverföring enligt 17 kap. 1 § ABL. Koncernbidrag klassas antingen som en vinstutdelning eller som en annan affärshändelse som innebär att bolagets kapital minska och det inte är fråga om att värdeöverföringen är av en rent affärsmässig karaktär för bolaget.

Oavsett om koncernbidraget klassas som en vinstutdelning eller som en annan affärshändelse som innebär att bolagets kapital minskar och det inte är en värdeöverföring som är av rent affärsmässig karaktär för bolaget så följer det av 17 kap. 3 § att det inte är tillåtet att lämna koncernbidrag i de fall där koncernbidraget lämnas i strid med försiktighetsregeln eller när det inte finns täckning för bolagets egna bundna kapital.

Om koncernbidrag har lämnats i strid med ovan nämnda regler så är mottagaren återbäringsskyldig om denne har varit i ond tro. detta följer av 17 kap. 6 § ABL. Om det är så att det uppkommer en brist vid återbäringen exempelvis då mottagaren inte har möjlighet att betala eller på grund att mottagaren har varit i god tro så blir de som medverkat till beslutet om värdeöverföringen ersättningsskyldiga för bristen. Men då krävs det åtminstone oaktsamhet för ansvar.

Vidare så följer det av 18 kap. 4 § ABL att om det är så att värdeöverföringen klassas som en vinstutdelning så måste styrelsen yttra sig angående om den tänkte vinstutdelningen står i strid med reglerna som anges i 17 kap. 3 § ABL. I förarbetena anges att 18 kap. 4 § ABL utgör en borgenärsskyddsregel och att man därmed inte kan åsidosätta 18 kap. 4 § ABL ens om samtliga aktieägare samtycker till det.

Är koncernbidrag skattefritt?

Skattemässigt måste du pröva om koncernbidrag kan lämnas avdragsgillt eller inte (se nedan). Civilrättsligt måste du pröva om koncernbidrag kan lämnas med hänsyn till reglerna om vinstutdelning. När det rör sig om koncernbidrag som motsvarar avdragsgilla driftskostnader är det normalt inga problem. Då rör det sig ju om affärsmässiga rörelsekostnader och inte om skattemässiga koncernbidrag.

Koncernbidrag som däremot är vederlagsfria överföringar måste du pröva mot reglerna om utdelning.

Är koncernbidrag skattefria?

Hur hanteras koncernbidrag?

Ur Wistrand News #2 2016

Det har länge varit oklart hur vissa värdeöverföringar, däribland koncernbidrag, ska hanteras med tanke på aktiebolagslagens formaliaregler avseende vinstutdelning. Högsta domstolen gav i förra året vägledning i frågan om koncernbidrag som utgör värdeöverföringar kan angripas i efterhand med hänvisning till att reglerna för vinstutdelning inte följts.