När kan man begära skattejämkning?

Du som är pensionär eller snart ska gå i pension kan behöva se över skatteavdragen som Pensionsmyndigheten och andra pensionsutbetalare gör. Det är viktigt för att undvika kvarskatt.

Som pensionär får du ofta pension från olika pensionsutbetalare som till exempel Pensionsmyndigheten och tjänstepensionsbolagen. Du kanske fortfarande också arbetar och får lön.

Om du får inkomster från flera utbetalare riskerar du att få kvarskatt eftersom skatteavdragen på dina inkomster då kan bli för låga. Därför är det viktigt att du ser över skatteavdragen på dina inkomster och ser vad som dras i skatt på respektive inkomst.

Vill du höja ditt skatteavdrag på den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten anmäler du det till oss när du loggar in på Mina sidor.

Om du har F-skattsedel drar vi 30 procent i skatt.
Om du har FA-skattsedel (gäller dig som har både A- och F-skattsedel) drar vi skatt enligt den tabell som gäller för dig.
Vill du att vi ska räknas som sidoarbetsgivare och dra 30 procent i skatt måste du anmäla det till oss.

Hur gör man för att få skattejämkning?

Det är du själv som ansvarar för att tillräckligt mycket skatt dras på din totala inkomst. Ju fler utbetalare du har, desto större är risken för att det totala skatteavdraget blir för lågt. Vi förklarar hur det fungerar och ger dig tips för att undvika kvarskatt.

Om du tar ut hela din allmänna pension från Pensionsmyndigheten kommer vi att göra ett skatteavdrag enligt den skattetabell som gäller för din kommun. Om du samtidigt tar ut tjänstepension dras endast 30 procent på dina tjänstepensioner.

Om du endast tar ut en del av din pension, drar vi 30 procent eftersom vi anser oss vara sidoarbetsgivare och att din arbetsgivare eller annan ska dra skatt enligt tabell.

Från det år du fyller 67 år är du berättigad till ett förhöjt grundavdrag vilket innebär att du betalar lägre skatt på din pension. Det året flyttas du som har pension från kolumn 6 till kolumn 2 i skattetabellen. Oavsett om du tagit ut pensionen tidigare eller börjar ta ut från 67 år så får du ett lägre skatteavdrag.

Från 2023 kommer de som är födda 1957-1958 att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 67 år.
Från 2026 ändras dessa regler igen vilket innebär att de som är födda från och med 1959 kommer att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 68 år. Observera att det finns förslag om att denna ålder ska sänkas till 67 år för födda 1959.

Vad krävs för att få jämkning?

Skattejämkning innebär att en förbetald preliminär skatt justeras till att vara högre eller lägre än enligt skattetabellen. Det är vanligt att personer som har flera arbetsgivare eller en lön som varierar kraftigt under årets lopp väljer att jämka. Genom att jämka slipper du riskera kvarskatt eller att betala för mycket skatt under året.

Vem kan få skattejämkning?

Att skattejämka innebär helt enkelt att du justerar ditt skatteavdrag under året och betalar mindre i skatt varje månad under det aktuella inkomståret, i stället för att deklarera skatteavdraget efterföljande inkomstår. Jämkningen påverkar med andra ord egentligen inte hur mycket avdrag du får, utan snarare när du får det.

Tänk på att inte skattejämka för stora belopp. Då kan du nämligen få kvarskatt, vilket innebär att du måste betala tillbaka det du har jämkat för.

Är det värt att jämka?

Jämkning innebär att din huvudutbetalare gör ett lägre eller ett högre skatteavdrag från inkomsten än vad som ska göras enligt skattetabell. Syftet är att uppnå bättre överensstämmelse mellan preliminär skatt och din slutliga skatt. Du kan ansöka om jämkning av bland annat följande skäl:

Du har inkomst endast under en del av året.
Du har sidoinkomster som det inte görs skatteavdrag på, exempelvis kapitalvinster.
Du har höga kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats.
Du har avdragsgilla utgifter för exempelvis ränteutgifter eller pensionsförsäkringspremier.

Vad kan man göra för att betala mindre skatt?

Om du endast tar ut en del av din pension, drar vi 30 procent eftersom vi anser oss vara sidoarbetsgivare och att din arbetsgivare eller annan ska dra skatt enligt tabell.

Från 2023 kommer de som är födda 1957-1958 att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 67 år.
Från 2026 ändras dessa regler igen vilket innebär att de som är födda från och med 1959 kommer att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 68 år. Observera att det finns förslag om att denna ålder ska sänkas till 67 år för födda 1959.

Är det värt att Skattejämka?

Kan man betala mindre skatt?

Vi drar skatt med 30 procent. Om pensionen från oss är din största inkomst kan vi dra skatt enligt aktuell skattetabell. Om vi har fått ett beslut från Skatteverket drar vi skatt enligt det beslutet. Du kan själv räkna ut hur mycket skatt du ska betala på Skatteverkets webbplats.

Räkna ut din skatt (Skatteverkets webbplats)Du kan kontakta Skatteupplysningen om du har frågor om ditt skatteavdrag. Du når dem på 0771- 567 567.

Vad händer om jag inte jämkar?

En skattejämkning innebär att den preliminära A-skatten justeras så att skattebetalaren ska betala rätt skattebelopp varje månad. Skattetabellerna som arbetsgivare använder tar nämligen inte hänsyn till omständigheter som påverkar hur mycket skatt du i slutändan ska betala. Några exempel är om du endast jobbar periodvis, har höga räntekostnader eller flera arbetsgivare. Genom att jämka kan du därför undvika en situation där du behöver betala restskatt, alternativt minska dina månatliga utgifter om du betalar för mycket preliminärskatt.

Anledningen till att ditt bolån påverkar hur mycket slutskatt du behöver betala är att räntekostnaderna är avdragsgilla – det vill säga bolån omfattas av ränteavdraget. Ränteavdraget är en skattereduktion som innebär att du får tillbaka 30 % på räntekostnader upp till 100 000 kr, och 21 % på räntekostnader över 100 000 kr. Då bolån vanligtvis rör sig om stora summor, innebär det att dina månatliga utgifter blir avsevärt högre om du inte jämkar.

När får man betala 50 procent skatt?

För inkomstår 2023 är gränsen för statlig inkomstskatt, efter att grundavdrag har räknats bort, på 598 500 kronor brutto. Denna gräns kallas skiktgräns och justeras årligen och presenteras på Skatteverkets hemsida. I korthet betalas alltså 20 % statlig inkomstskatt på den inkomst som överstiger 598 500 kronor.

Vilka får sänkt skatt 2023?

Det innebär att jobbskatteavdraget och grundavdraget förändras betydligt mer än ett vanligt år. Men ännu mer påtagligt för de som tjänar mycket är att gränsen för när man betalar statlig inkomstskatt också följer med inflationen.

2022 behövde de som tjänade mer än drygt 46 200 kronor betala statlig inkomstskatt. I år är den gränsen knappt 51 200 kronor.

Vad händer om man inte Skattejämkar?

Du som brukar få en större summa kvarskatt eller skatteåterbäring kan justera det genom att ansöka om jämkning. Så funkar skattejämkning och därför ska du göra det.

Den skatt som du betalar på din lön varje månad är baserad på en preliminär uppskattning av vad du kommer att tjäna under året. Om den inte stämmer överens med den slutliga skatten kommer du att få kvarskatt eller skatteåterbäring året därpå.

Genom att jämka är det större chans att den preliminära skatteuträkningen kommer närmare den slutliga skatten. Du betalar alltså rätt skatt från början. Om du vill att din arbetsgivare drar mindre eller mer inkomstskatt än vad som gäller enligt skattetabellen, ansöker du om jämkning hos Skatteverket.

Vad blir 30 tusen efter skatt?

Bruttolön, nettolön, preliminärskatt.. många begrepp finns det. Men vad får man egentligen i plånboken när lönen kommer? Ta reda på det här!

Arbetsgivaren betalar totalt kr

Vad är gränsen för att slippa betala skatt?

Tips 1 – Betala mindre skatt - undvik onödigt höga skatteuttag

De flesta företagare brukar försöka undvika att deklarera en inkomst av tjänst som överskrider gränsen då man börjar betala statlig skatt. På inkomst över den gränsen blir det en av världens högsta marginalskatter, som då ligger på minst 63-68 procent på varje löneökning inklusive sociala avgifter, vilket ingen gärna vill betala.

När tjänsteinkomsten nått gränsen för statlig skatt är det mycket rimligare beskattning för den som väljer att försöka göra ytterligare uttag från företaget genom utdelning från ett fåmansaktiebolag eller som inkomst av räntefördelning från firma/HB.

Arbetsgivare får ge skattefria julgåvor till sina anställda, och under 2022 är denna gåva begränsad till 500 kr inklusive moms. Gåvan kan bestå av vad som helst, men det får inte vara en gåva i rena pengar eller något som är utbytbart mot pengar. Som anställd räknas också en ensam fåmansföretagare i ett aktiebolag, men däremot inte en enskild näringsidkare eller ägare av ett handelsbolag. Anställda i den enskilda firman och handelsbolaget kan dock få julgåvan.

Skattefria julgåvor kan även ges till uppdragstagare, exempelvis styrelseledamöter och suppleanter i ett aktiebolags styrelse.

(Obs: Den skattefria extragåvan, coronagåvan, på 2 000 kr per anställd/uppdragstagare under 2021 gäller inte längre.)

Skattereduktioner är något som vi haft i svensk skattelagstiftning i över 30 år. Till en början fanns bara en enda, nämligen den som ger en minskning av skatten på grund av exempelvis höga räntekostnader, kapitalförluster och liknande.

Skattereduktionens fördel för lagstiftaren är att den är skattemässigt neutral marginalskattemässigt. Den ger alltså inte en höginkomsttagare relativt sett en mindre skatt än vad en låginkomsttagare får som har haft en förlust vid försäljning av aktier eller räntekostnader på ett boende.

Skattereduktion för ROT- och RUT-arbete och mikroproduktion av förnybar el ska man begära i inkomstdeklarationen. Övriga skattereduktioner medges automatiskt av Skatteverket i samband med beslut om slutlig skatt.

Du som fåmansföretagare som äger aktier i företaget vid årets ingång, exempelvis 1 januari 2022, har rätt till att beräkna gränsbeloppet, den lågbeskattade utdelningen, för det året. Det är alltid årets ingång som är avstämningstidpunkten. Det räcker med att aktiebolaget är stiftat.

För dig som har planer på att starta ett nytt aktiebolag ska således göra det före årsskiftet. För då får du ett extra år med lågbeskattad utdelning än om du väntar till efter årsskiftet. Eftersom förenklingsregeln (en schablonregel) finns, ger det ett gränsbelopp, en möjlig utdelning, på 195 2500 kr år 2023, om du startar bolaget före 2022 års utgång. I handen betyder det ett nettobelopp på drygt 156 000 kr.

Eftersom ett gränsbelopp kan sparas till ett kommande år, så är detta ett lönsamt råd.

Hur mycket Swish kan man ta emot utan att skatta?

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det är svårt att säga om du ska skatta dessa 9000kr du fått av en kompis utan att veta bakgrunden till varför du fick dem. Är dessa 9000kr bara en gåva så behöver du inte skatta på dem (8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Om det är så att du utfört ett arbete åt din vän eller sålt något åt honom eller henne så hänför sig dessa pengar antingen till inkomstslaget tjänst, näringsverksamhet eller kapital 10, 13 respektive 41 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Det innebär att dessa ska beskattas genom att summan tas upp i din deklaration. Så för att ge svar på din fråga det beror på om pengarna är en gåva, hänför sig till ett arbete eller försäljning. Om de hänför sig till en försäljning så ska de endast skattas om du gjort en vinst genom försäljningen.