När försvann kontrolluppgifter?

En kontrolluppgift är en uppgift som till exempel företag, banker, försäkringsbolag, föreningar och myndigheter ska lämna till Skatteverket för att skatten ska bli rätt för privatpersoner och företagare. Det kan till exempel vara uppgift om lön, räntor, utdelning och försäljning av fastighet. Kontrolluppgifterna lämnar du till Skatteverket senast 31 januari året efter inkomståret. Uppgifterna förifylls på inkomstdeklarationerna.

I tjänsten Lämna kontrolluppgifter kan du lämna in och rätta kontrolluppgifter som avser inkomståret 2016 och framåt. Ska du bara lämna ett mindre antal kontrolluppgifter, max 50 stycken åt gången, kan du göra det direkt i tjänsten. Om du ska lämna in ett större antal kontrolluppgifter finns det en filöverföringstjänst som du också når via tjänsten.

Var hittar jag min kontrolluppgift?

Forumet är inte längre aktivt

Sedan våren 2023 är forumet inte längre aktivt. Vissa svar i forumet kan vara gamla och inaktuella.

Var hittar jag kontrolluppgift från Skatteverket?

När ett aktiebolag lämnar utdelning till en aktieägare ska bolaget eller den som sköter utbetalningen åt bolaget, till exempel en bank eller Euroclear, redovisa denna och den avdragna preliminära skatten eller innehållna kupongskatten till Skatteverket på KU31.

Du som ska redovisa utdelning till Skatteverket kan göra det via e-tjänsten för kontrolluppgifter, antingen direkt i e-tjänsten eller genom att föra över filer. Redovisa gärna innehållen kupongskatt och avdragen preliminär skatt i samma fil.

Vad är en kontrolluppgift?

Kontrolluppgifter ska lämnas till Skatteverket för de inkomster och förmåner som ska beskattas. De som lämnar kontrolluppgifter är de som gett ut inkomst eller förmån till någon, det behöver inte betyda att man är deras arbetsgivare. Generellt sett är det dock arbetsgivare som lämnar kontrolluppgifter för sina anställda. Självklart finns det olika undantag, läs mer om vad som gäller på Skatteverkets hemsida.

Kontrolluppgifter ligger till grund för inkomstdeklarationen. För att skatten ska bli rätt för privatpersoner och företag behöver arbetsgivare lämna in kontrolluppgifter för sina anställda till Skatteverket. Kontrolluppgifterna består av exempelvis betalda räntor, utbetald utdelning eller schablonintäkt på ett investeringssparkonto. Senast den 31 januari året efter inkomståret ska kontrolluppgifterna vara inlämnade.

Om de uppgifter som lämnas in inte stämmer dras fel skatt, vilket påverkar den pensionsgrundande inkomsten och leder till att den blir felaktig. Skatteverket kontrollerar att de kontrolluppgifter som arbetsgivaren lämnar stämmer överens med vad den anställda sen inkomstdeklarerar. Skulle uppgifterna skilja sig åt kan den anställda bli föremål för granskning eller utredning, för att säkerställa vilka uppgifter som är de riktiga.

Måste man skicka ut kontrolluppgifter?

Från 1 januari 2019 ersätts systemet med årliga kontrolluppgifter av ett nytt system med redovisning av lön och skatteavdrag på individnivå varje månad via arbetsgivardeklarationen (AGI). För ett fåtal företag (företag med personalliggare och fler än 15 anställda) infördes reglerna redan 1 juli 2018.

Uppgifterna som ska lämnas på individnivå i arbetsgivardeklarationen är ungefär de samma som tidigare lämnats i den årliga kontrolluppgiften. Vissa uppgifter behöver man dock inte lämna i arbetsgivardeklarationen, t ex uppgifter om förmån av fri parkering och bilmodell vid bilförmån, mm.

När får man kontrolluppgift?

Hur gör man kontrolluppgift?

Redovisning av arbetsgivardeklaration på individnivå gäller alla 400 000 arbetsgivare i Sverige från och med 1 januari 2019. Det innebär att information om varje medarbetares arbete och skatteavdrag ska lämnas löpande varje månad, istället för en gång om året.

När det gäller decemberlönen 2018 är den 17 januari 2019 sista dagen att lämna arbetsgivardeklaration. (Företag med högst 40 miljoner kronor i omsättning).
Allt som betalas ut efter 1 januari omfattas av den nya arbetsgivardeklarationen.

Måste man lämna kontrolluppgift?

Kontrolluppgift ska enligt huvudregeln lämnas av den som gett ut en ersättning eller en förmån (15 kap 4 § SFL). Detta gäller även om man inte är arbetsgivare till den personen som fått ersättningen.

Vad händer om man inte lämnar kontrolluppgifter?

Kontrolluppgift ska lämnas om utgiven ersättning och förmån som utgör ersättning i inkomstslaget tjänst (15 kap. 2 § SFL). Här omfattas som exempel löner, uppdragsersättningar, pensioner, kostnadsersättningar och skattepliktiga förmåner.

Som utgiven ersättning räknas behållning på pensionssparkonto som ska avskattas i inkomstslaget tjänst enligt 58 kap. 33 § IL (15 kap. 2 § andra stycket 1 SFL).

Som utgiven ersättning räknas även belopp som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst och som enligt bestämmelse i IL eller någon annan lag anses utbetalt (15 kap. 2 § andra stycket 2 SFL).

Är kontrolluppgifter offentliga?

Du som vill ta del av allmänna handlingar från Skatteverket kan göra det på sidan Ta del av allmänna handlingar eller uppgifter.

Vem ska lämna in kontrolluppgift?

Vem ska skicka in kontrolluppgifter?

Arbetsställenummer ska anges för samtliga personer som utfört arbete och som man har redovisat kontant bruttolön eller annan ekonomisk ersättning för. Det gäller även för personer som har slutat eller bytt arbetsställe. I november månad får alla företag som haft två eller fler arbetsställen under året en förteckning från SCB över de arbetsställenummer som finns registrerade hos SCB.

När ska man få kontrolluppgift?

Om ersättningen understiger 1000 kronor/år – använd blankett KU10
Utdelning till delägare i fåmansbolag – använd blankett KU31
Ränteinkomst – använd blankett KU20
Pensionsgrundande inkomst och utbyte av kontrolluppgifter – använd blankett KU14. (Gäller för anställda som inte beskattas i Sverige men omfattas av svensk socialförsäkring.)

För fler exempel på situationer då du ska fortsätta lämna kontrolluppgift – se Skatteverkets hemsida. Sista dag för inlämning av dessa är 31 januari, 2020.

Hur långt bak i tiden kan Skatteverket granska?

Om underlåtelsen att redovisa inkomster och tillgångar utgör grund för grovt skattebrott kan Skatteverket eftertaxera en person i upp till tio år efter taxeringsåret.

Vad ska en kontrolluppgift innehålla?

Propositionen innehåller ett förslag till en ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Den nya lagen ersätter lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter samt bestämmelser om kontrolluppgiftsskyldighet i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Lagen innehåller bestämmelser om vem som skall lämna självdeklaration, vad den skall innehålla och hur den skall lämnas. Vidare innehåller den bestämmelser om vad en kontrolluppgift skall lämnas om, för vem den skall lämnas och vem som skall lämna den. Syftet med den nya lagen är att bestämmelserna skall bli överskådliga samt språkligt moderniserade och anpassade till inkomstskattelagen (1999:1229).

Förslaget innehåller också en del materiella ändringar. Det föreslås en gemensam deklaration för alla fysiska personer och dödsbon med förtryckta kontrolluppgifter. Deklarationstidpunkten föreslås bli gemensam för alla självdeklarationer, den 2 maj.

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

Efter bemyndigande av regeringen tillkallade chefen för Finansdepartementet en särskild utredare den 3 april 1995 med uppdrag att bl.a. göra en systematisk översyn av reglerna om uppgiftsskyldighet och utarbeta så enkla och enhetliga regler som möjligt (dir. 1995:12). Utredningen, som antog namnet Skattekontrollutredningen, lämnade sitt slutbetänkande Självdeklaration och kontrolluppgifter – förenklade förfaranden (SOU 1998:12) i februari 1998. Utredningen har i betänkandet lämnat ett förslag till en ny lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. Betänkandet remissbehandlades och remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi98/791).

Skattekontrollutredningens förslag till en ny lag behandlades i departementspromemorian En ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter (Ds 2000:70). Promemorian innehöll en omarbetad version av den av Skattekontrollutredningen föreslagna lagtexten till ny lag om självdeklaration och kontrolluppgifter. Den föreslagna lagtexten anpassades till inkomstskattelagen (1999:1229) och en ytterligare språklig och redaktionell genomarbetning gjordes av lagtexten. I promemorian behandlas dessutom skrivelser om kontrolluppgiftsskyldighet och medgivandesystemet från Riksskatteverket samt olika organisationer och företag. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2000/4701). Regeringen tar i detta ärende upp flertalet av de frågor som har behandlats i promemorian.

Förenklad självdeklaration får lämnas av fysiska personer och dödsbon, om det inte är särskilt föreskrivet att de skall lämna särskild självdeklaration. Särskild självdeklaration skall lämnas av fysiska personer och dödsbon i följande fall.

N När den skattskyldige skall lämna uppgift om inkomst i

Förenklad självdeklaration skall lämnas senast den 2 maj under taxeringsåret medan särskild självdeklaration skall lämnas senast den 31 mars under taxeringsåret. Undantag gäller dock för de fall då särskild självdeklaration skall lämnas endast på grund av att den deklarationsskyldige inte har varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret eller inte har fått en förtryckt blankett för förenklad självdeklaration senast den 15 april taxeringsåret. I dessa fall skall särskild självdeklaration lämnas senast den 2 maj under taxeringsåret.

Den 31 mars som senaste deklarationsdag för den särskilda självdeklarationen infördes att gälla fr.o.m. 1995 års taxering enligt förslag i prop. 1993/94:152. Regeländringen skedde i samband med att den gamla deklarationstidpunkten den 15 februari ändrades till den 2 maj för flertalet deklaranter. För att göra reglerna enklare och mer enhetliga blev den 31 mars gemensam deklarationsdag för alla som har inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet eller av annan anledning skall lämna särskild självdeklaration.

Regeringens bedömning: Deklarationsskyldigheten bör även fortsättningsvis omfatta fysiska personer och svenska dödsbon som endast skall redovisa sådana inkomster i inkomstslagen tjänst eller kapital eller underlag för fastighetsskatt som har förtryckts på blanketten för allmän självdeklaration.