När får man pengar efter arvskifte?

Första steget mot att arv kan betalas ut är att göra en bouppteckning. En bouppteckning är en skriftlig handling som visar den avlidnes tillgångar och skulder. Av bouppteckningen framgår det också vilka som är dödsbodelägare och arvingar.

Bouppteckning och arvskifte är alltså nära knutna till varandra. Efter att bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket kan den användas för att visa vem som har rätt att företräda dödsboet och göra det som behöver göras innan arv kan betalas ut.

En bouppteckning ska upprättas inom 3 månader från dödsfallet.

Vid arvskifte behöver du göra en arvskifteshandling. Det är ett juridiskt dokument där det står vem som ärver vad efter att någon har gått bort. Arvskifteshandlingen används sen som en slags legitimation eller bevis för att till exempel banken ska kunna betala ut pengar från den avlidnes bankkonton till arvingarna.

Om det endast är du som är dödsbodelägare behöver du inte göra något arvskifte. Tillgångarna övergår då direkt till dig när bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket. Vid ett enmansdödsbo räcker det alltså med att bara göra en bouppteckning.

👍 Arvskifte eller arvskifteshandling behöver inte registreras hos Skatteverket.

Kan man göra arvskifte innan bouppteckning?

Juridik vid dödsfall

1. Får arvskifte göras innan bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket? Bouppteckningsförrättning har hållits och bouppteckning är inskickad till Skatteverket. Samtliga dödsbodelägare var kallade och/eller närvarande vid bouppteckningsförrättningen. Bouppteckningen är alltså upprättad och undertecknad men inte registrerad. Handläggningstid hos Skatteverket är för närvarande 8-9 veckor. Var finns juridiskt stöd för att arvskifte kan/inte kan göras före bouppteckningen är registrerad?

Hur går ett arvskifte till?

Arvskiftet är det sista steget som dödsbodelägarna ska genomföra. Dessförinnan ska en del moment ha avslutats, bl.a. bouppteckningen och boutredningen, som syftar till att betala dödsboets skulder samt utreda hur arvet efter den avlidne ska fördelas.

I samband med arvskiftet skiftas dödsboet och löses upp, vilket gör arvskiftet till det sista steget i dödsboförvaltningen. Arvsfördelningen resulterar slutligen i en arvskifteshandling där det framgår hos vem arvet hamnar och är ett bevis på att dödsbodelägarna nått en gemensam överenskommelse.

Vad ska man tänka på vid arvskifte?

Arvskifteshandlingen är ett skriftligt avtal mellan samtliga dödsbodelägare. Arvskifteshandlingen görs efter att bouppteckningen är gjord och omfattar den avlidnes samtliga tillgångar och skulder. Arvet fördelas utifrån arvingarnas önskemål samt arvsregler, eventuellt testamente, gåvobrev och andra relevanta handlingar som kan ha betydelse för fördelningen av arvet.

När alla är överens om hur arvet ska fördelas ska samtliga dödsbodelägare underteckna arvskifteshandlingen.

Kan man göra ett arvskifte själv?

Den avlidnes egendom skiftas mellan delägarna i dödsboet. Om den avlidne inte har haft ett testamente är det arvsordningen som bestämmer vilken arvsandel var och en får.

Till egendomen som ska skiftas hör de tillgångar som räknas upp i bouppteckningshandlingen.

Om den avlidne vid sin död var gift ska makarnas egendom avvittras före arvet kan skiftas. Avvittring behöver inte göras om makarna inte alls har giftorätt i varandras egendom.

Arvet skiftas i regel så att arvsandelarna för var och en bestäms först. Exempelvis om det finns tre arvingar i samma släktgren (såsom syskon) är arvsandelen för var och en 1/3. Med hjälp av arvsandelen beräknas hur stor varje arvinges andel är av värdet på hela dödsboet. Arvingarna får sin andel exempelvis som pengar eller fast egendom.

Vem betalar kostnaden för arvskiftet?

Om man som dödsbodelägare inte kan komma överens kring arvet finns hjälp att få. En skiftesman kan utses och i vissa situationer ta beslut om tvångsskifte. Tvångsskifte aktualiseras endast när skiftesmannen bedömer att ingen frivillig lösning mellan dödsbodelägarna går att nå. För ytterligare frågor – kontakta Lavendla på 0770 – 33 90 70 eller via formuläret nedan.

En skiftesman utses av domstol och har i uppgift att verkställa ett arvskifte när dödsbodelägare inte kan komma överens. Kostnaden för en skiftesman ska bäras av dödsboet. Ett tvångsskifte innebär att skiftesmannen bestämmer hur arvskiftet ska gå till, vilket endast aktualiseras när det är omöjligt för dödsbodelägare att komma överens om arvsfördelningen.

Hur betalas arvskifte ut?

Tillbaka

Hur lång tid tar det innan hela dödsboavvecklingen är klar? Vilka delar måste genomföras innan arvet kan fördelas?

Måste arvskifte bevittnas?

Ett arvskifte är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna. I avtalet bestäms hur den avlidnes tillgångar ska fördelas efter att alla skulder betalats. Arvsrätt är samlingsbegreppet för de lagar och regler som styr vilka släktingar som har rätt till arv.

Vissa delar av arvsrätten känner många till – medan andra delar är betydligt mer komplicerade. Två centrala områden inom arvsrätten är dels utformandet av ett testamente och dels arvskiftet.

Fyll i formuläret så återkommer vi så snart som möjligt.

Joachim Erman är en av våra duktiga jurister som du kan komma i kontakt med.

Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga dödsbodelägare. Avtalet kallas för arvskifteshandling och fastställer fördelningen av den avlidnes tillgångar efter att skulder betalats och en eventuell bodelning upprättats.

Enligt svensk lag (ärvdabalken) måste ett arvskifte upprättas så snart det finns fler än en dödsbodelägare.

Om det finns ett testamente efter den avlidne måste detta vinna laga kraft innan ett arvskifte kan upprättas.

Vem skall ansvara för ett arvskifte?

Dödsbodelägare är de personer som har rätt till arv på grund av lag, d.v.s. den avlidnes släktingar eller på grund av testamente. I det senare fallet måste personen ifråga ha rätt till en bestämd andel av den avlidnes tillgångar för att vara dödsbodelägare (s.k. universell testamentstagare). Har du funderingar kring att vara dödsbodelägare eller andra frågor? Du är varmt välkommen att kontakta Lavendla via kontaktformuläret, mail eller telefon 0770 – 33 90 70.

Dödsbodelägare definieras som de med omedelbart rätt till arv eller bodelning, d.v.s. legala arvingar eller universella testamentstagare.

Vad kostar en jurist vid arvskifte?

Hos Familjens Jurist får ni hjälp med hela arvskiftet. Vi ser till att göra processen så enkel som möjligt och svarar på era frågor gällande juridiska rättigheter och fördelning av arv.

Ett arvskifte kan variera beroende på situation, vilket gör att vi inte kan erbjuda ett fast pris. Vi debiterar därför löpande timtaxa (2 250 kr*) och vid ditt första möte med juristen får du en tydligare prisbild som gäller just i ditt fall. Du väljer sen själv om du vill gå vidare eller inte.

* Priserna gäller på kontor som ägs av Familjens Jurist i Sverige AB. Variationer kan förekomma på våra franchisekontor.

Ett arvskifte är ett skriftligt avtal mellan dödsbodelägarna som visar hur tillgångarna efter den avlidna ska fördelas. När arvtagarna har godkänt arvskiftet ska det verkställas och då kan tillgångarna föras över från den avlidna till dem. Arvskiftet är det sista steget i dödsboavvecklingen och är ett bevis på att dödsboet är avslutat, det vill säga skiftat.

Ett arvskifte måste göras så fort det finns fler än en dödsbodelägare. Finns det bara en räcker det med bouppteckning eftersom alla tillgångar som finns skrivs över på den personen.

Måste arvskifte registreras hos Skatteverket?

Juridik vid dödsfall

Vad händer om man inte skriver på ett arvskifte?

Dödsbodelägarna ska gemensamt förvalta den dödes egendom, göra en boutredning och förrätta bouppteckning som ska dokumenteras i det som vanligen kallas bouppteckning.

Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet. Delägarna ska skicka handlingen till Skatteverket inom en månad efter att den upprättats.