:

Kan man överklaga Elstödet?

Innehållsförteckning:

  1. Kan man överklaga Elstödet?
  2. Kan man överklaga ett omprövningsbeslut?
  3. Kan man överklaga skadestånd?
  4. Hur klagar man på Försäkringskassan?
  5. Hur får man del av Elstödet?
  6. Vilka beslut går inte att överklaga?
  7. Vad kostar det att överklaga?
  8. Hur mycket kostar det att överklaga?
  9. Vad händer om man överklagar?
  10. Vad händer om man lurar Försäkringskassan?
  11. Hur ska man skriva en överklagan?
  12. Får man Elstöd 2 gånger?
  13. Hur mycket får man i Elstöd 2023?
  14. Har man alltid rätt att överklaga?
  15. Vem betalar överklagande?

Kan man överklaga Elstödet?

Ta reda på vilket/vilka företag som du har avtal med och som du ska kontakta beroende på vilken fråga eller klagomål du har.

Många elnäts- och elhandelsföretag har även en kundombudsman som kan göra en ny prövning av ditt ärende. Då görs en ny bedömning av någon annan än den som fattade det första beslutet hos företaget.

Kan man överklaga ett omprövningsbeslut?

Om du vill begära omprövning av ett beslut ska du vända dig till den som har fattat beslutet, till exempel en arbetslöshetskassa, Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Det ska stå på beslutet hur lång tid du har på dig för att begära omprövning.

Kan man överklaga skadestånd?

I vissa mål krävs det att hovrätten först tar ställning till om målet ska tas upp i hovrätten. Ett sådant ställningstagande kallas för prövningstillstånd. Det framgår av tingsrättens dom om det behövs ett prövningstillstånd eller inte. För att avgöra om ett prövningstillstånd ska ges, sätter en jurist vid hovrätten sig in i ärendet och redovisar det muntligt för tre domare. Domarna gör sedan en bedömning av tingsrättens dom och om det finns skäl att ge prövningstillstånd. 

Hovrätten ger prövningstillstånd i fyra fall:

Hur klagar man på Försäkringskassan?

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Försäkringskassan är en statlig myndighet vilket innebär att förvaltningslagen (2017:900) är tillämplig, förkortat FL.

Hur får man del av Elstödet?

För att få det första elstödet måste du uppfylla tre kriterier:

  • Du ska vara en elanvändare, som köper el för eget bruk i Sverige. Det kallas att du är en ”elslutskund”, och i den gruppen ingår inte bara privatpersoner utan även exempelvis företag, föreningar och samfälligheter.
  • Du ska ett eget avtal med ett elnätsföretag för en så kallad uttagspunkt vid en viss tidpunkt, som kallas brytpunkt. Stödet kommer att gå till det personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer som stod på elnätsavtalet den 17 november 2022. Vad är uttagspunkten då? Jo, uttagspunkten är anslutningen mellan din elanläggning och ditt elnätsföretag elnät.
  • Din elanläggning ska vara ansluten till elnätet i södra Sverige, i elområde SE3 eller SE4.

Det finns tre grupper som inte får något elstöd enligt den första modellen:

  • Elanvändare i de två norra elområdena SE1 och SE2 blir utan. Stödet beräknas utifrån användarens förbrukning från 1 oktober 2021 till 30 september 2022 i elområden där medelpriset var högre än ett så kallat ”nationellt referenspris” på 75 öre per kWh. Och elens medelpris var inte ”tillräckligt högt” i norra Sverige under den perioden. I SE1 och SE2 låg medelpriset på 43 respektive 46 öre per kWh. (Se fråga om nationellt referenspris.)
  • Om el ingår i din hyra kommer inga stödpengar att betalas direkt till dig. Du har ju inget eget elnätsavtal. Men din hyresvärd eller bostadsrättsförening, som får stödet, kan naturligtvis välja att dela ut pengarna till dig och dina grannar.
  • Personer på EU:s sanktionslista får inga stödpengar.

Regeringen meddelade 9 januari att det ska tas fram ytterligare ett elprisstöd. Det ska gå till hushåll i hela Sverige, alltså i alla fyra elområden. Stödet ska baseras på elförbrukning och elpris under november och december 2022.

Svenska kraftnät fick i uppdrag att utforma en modell, och den 30 januari lämnade Svenska kraftnät in en ansökan till Energimarknadsinspektionen, Ei. Den tredje februari gav Ei grönt ljus. Maximalt 10 miljarder kronor får betalas ut till den fysiska person som hade ett eget elnätsavtal den 31 december 2022 för den uttagspunkt där el förbrukades under november-december 2022.

Ersättningen går till hushåll där elpriset i snitt har legat över 75 öre per kWh under de två månaderna. Därmed inkluderas hushåll i hela Sverige, alltså i alla fyra elområden. Detta eftersom snittpriset låg över 75 öre per kWh i hela landet.

I förslaget finns inget tak för stora elförbrukare, något som tidigare har diskuterats.

Så här beräknas stödet för de olika elområdena:

Vilka beslut går inte att överklaga?

De beslut som fattas med stöd av lagen och som inte får överklagas räknas upp i SFL (67 kap. 5 § SFL). Uppräkningen är uttömmande. Alla andra beslut som fattas med av stöd SFL får alltså överklagas. Det innebär bl.a. att ett beslut om avslag på en ansökan om anstånd med att lämna inkomstdeklaration får överklagas (se prop. 2010/11:165 s. 1126).

Trots uttalandet i förarbetena att alla andra beslut är överklagbara är det Skatteverkets uppfattning att följande beslut är s.k. partsbesked från Skatteverket som inte är överklagbara:

  • beslut att överlämna skatte- eller avgiftsbelopp till Kronofogden för indrivning (70 kap. 1 § SFL)
  • beslut att snabbrestföra skattefordran
  • beslut att sänka restföringsgräns
  • beslut att underlåta restföring av skattefordran
  • beslut att återta en fordran på skatt eller avgift från indrivning när Skatteverket beviljar anstånd eller sätter ned eller undanröjer fordran (70 kap. 5 § SFL).

Beslut som avser befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag enligt 10 kap. 10 § SFL eller 13 kap. 5 § första stycket 1 SFL får inte överklagas (67 kap. 5 § 1 SFL), läs mer under Överenskommelse med annan stat finns.

Detta överklagandeförbud kommer i konflikt med den särskilda överklagandetid som finns reglerad i 67 kap. 16 § 2 och 67 kap. 17 § SFL och som också avser beslut enligt 10 kap. 10 § SFL och 13 kap. 5 § första stycket 1 SFL. Enligt Skatteverkets bedömning har förbudet att överklaga dessa beslut företräde. Det går däremot att begära omprövning av ett beslut som avser sådan befrielse från skyldigheten att göra skatteavdrag (se 66 kap. 14 § 2 och 66 kap. 16 § SFL).

Vad kostar det att överklaga?

Det står att jag ”ges tillfälle att yttra mig” i en skrivelse från förvaltningsrätten. Vad innebär att yttra sig?

Ett yttrande är oftast en skrivelse som skickas eller lämnas in till förvaltningsrätten. Att du ges tillfälle att yttra dig betyder att du har möjlighet att ge din syn på saken - men du måste inte.

Hur mycket kostar det att överklaga?

Migrationsverket överlämnar alltid ett överklagande som kommer in i rätt tid till migrationsdomstolen.

Innan överklagandet överlämnas tar Migrationsverket ställning till om beslutet ska ändras. Om Migrationsverket anser att beslutet ska ändras skrivs ett nytt beslut som ersätter det beslut som har överklagats. Vid överlämningen bifogas det nya beslutet. Efter överlämningen är det domstolen som avgör om Migrationsverket har gjort en korrekt ändring av beslutet.

Från den dag som migrationsdomstolen har tagit emot ditt överklagande ska du vända dig till domstolen med alla frågor som rör ditt överklagande och domstolens arbete. Det är ditt eget ansvar att bevaka migrationsdomstolens domar, Migrationsverket gör inte det åt dig.

I beslutet står det hur du gör för att överklaga det. Om du vill överklaga Migrationsverkets beslut ska du skriva ett brev där du berättar vilket beslut som du vill att Migrationsverket ska ändra på, och varför. Skicka med dokument eller andra bevis som stödjer det du berättar, helst i original.

I ditt överklagande ska du skriva dina personuppgifter och ditt ärendenummer. Ärendenumret står på ditt beslut. Om du är asylsökande står ditt ärendenummer också på ditt LMA-kort. Skriv också telefonnummer och adress där Migrationsverket eller domstolen kan nå dig.

Det är viktigt att ditt överklagande kommer in till Migrationsverket i tid. I tabellen som finns på den här sidan kan du se hur lång tid du har på dig att överklaga, beroende på vilken typ av beslut det gäller. Tiden börjar räknas från det att du blivit underrättad om beslutet.

Vad händer om man överklagar?

Både du som är utsatt för brott och du som är dömd kan överklaga domstolens dom. Åklagaren kan också välja att överklaga.

I domen står hur du gör för att överklaga, och hur lång tid du har på dig. Du får domen skickad hem till dig efter rättegången. Du kan också be att få domen från din försvarare eller ditt målsägarbiträde.

Vad händer om man lurar Försäkringskassan?

När livet ändras kan du behöva uppdatera dina uppgifter. Då kan vi betala ut rätt ersättning i tid och du slipper betala tillbaka pengar. Om dina uppgifter är gamla riskerar du också att gå miste om pengar.

När en uppgift visar sig vara fel startar vi en utredning. Även slarv och glömska räknas som bidragsbrott, så kom ihåg att regelbundet uppdatera dina uppgifter och granska dem innan du signerar.

Hur ska man skriva en överklagan?

Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår. En elev får själv överklaga från det år eleven fyller 16 år. I övriga fall är det elevens vårdnadshavare eller företrädare som har rätt att överklaga.

Om eleven har två vårdnadshavare krävs i de flesta fall att båda vårdnadshavarna vill överklaga. Att båda vårdnadshavarna står bakom överklagandet krävs t.ex. gällande beslut om skolplacering och beslut om åtgärdsprogram. Är eleven myndig måste den som företräder eleven ha en fullmakt som visar att hen är behörig att företräda eleven.

Får man Elstöd 2 gånger?

Som uträkningsgrund används den förverkligade elkonsumtionen under november och december månad, men stödet ska gälla för ”fyra vintermånader” säger regeringen.

Enligt preliminära uppskattningar är stödets helhetssumma sammanlagt ungefär 400 miljoner euro. Det beräknade månatliga stödtaket är 700 euro, och den beräknade självrisken är 100 euro per månad.

Eftersom stödet ska gälla för ”fyra vintermånader” betyder det här i praktiken att maximibeloppet är 2 800 euro, utgående från novembers och decembers elräkningar.

Man behöver inte separat ansöka om elstödet, utan det delas automatiskt ut till de som har elkontrakt, säger Riku Huttunen, överdirektör för energiavdelningen på Arbets- och näringsministeriet.

Elbolagen skickar alltså tillbaka pengar till kunder utifrån elräkningar i november och december, medan staten kompenserar elbolagen.

– Eftersom över ungefär 3,5 miljoner finländare har elkontrakt skulle det bli en otrolig överbelastning på elbolagen att hantera den mängden ansökningar. Därför delas stöden ut till konsumenten via elbolagen istället, på basis av elräkningen, säger han.

– Det förslagna elstödet bearbetas ännu under mellandagarna och förslaget ska godkännas i riksdagen, säger Huttunen.

Pengarna måste fås ut till folk snabbt, och det betyder att aktörerna på elmarknaden involveras.

Hur mycket får man i Elstöd 2023?

Försäkringskassan planering är att utbetalningarna av elstödet ska starta i slutet av maj så att de allra flesta hushållen ska ha pengarna på kontot senast den 9 juni 2023.

För att snabbare få pengarna ska man registrera sitt konto hos Swedbank före den 10 maj om man inte redan gjort det. Har man konto hos Pensionsmyndigheten eller Försäkringskassan kommer pengarna dit.

Läs mer: Elstöd för privatpersoner i hela landet - Försäkringskassan (forsakringskassan.se)

Har man alltid rätt att överklaga?

Om du är missnöjd med en dom i tingsrätten går det att överklaga domen för att försöka ändra beslutet. Detsamma gäller om du inte är nöjd med ett myndighetsbeslut, då du i stället vänder dig till förvaltningsrätten. Har du rätt att överklaga beslutet har du ofta goda möjligheter att få det ändrat, men det gäller att du lämnar in din överklagan i tid och med rätt uppgifter och information. I denna artikel går vi igenom hur du kan överklaga ett beslut till hovrätten eller förvaltningsrätten. Du får också veta vad du bör tänka på innan du överklagar, och vilka kostnader som kan uppstå i samband med att målet tas upp igen.

En dom i ett tvistemål som avgjorts i tingsrätten kan tas vidare till hovrätten om någon av parterna inte är nöjda med resultatet. Detta måste du göra skriftligen inom tre veckor från och med det datum som domen meddelats. Det är alltid till tingsrätten som du skickar din överklagan, och de vidarebefordrar sedan överklagandet till hovrätten tillsammans med all information i målet. Överklagandet måste bland annat innehålla uppgifter om varför du inte är nöjd med domen, och hur du vill att den ska ändras.

Vem betalar överklagande?

Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. 

Som jag har förstått din fråga så har du blivit dömd att betala rättegångskostnader i en dom från tingsrätten. Din motparts ombud kräver dig nu på ersättning för rättegångskostnaderna. Motparten hotar även med att vända sig till Kronofogden om du inte betalar. Det du undrar är därför om du kan vara skyldig att betala för rättegångskostnaderna före Hovrätten tar ställning till om du får prövningstillstånd om du skulle välja att överklaga domen.