Hur mycket är jobbskatteavdraget på?

Skattesänkningen är som störst cirka 3 000 kronor i månaden om man bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt.

Du kan räkna ut ditt eget jobbskatteavdrag på dinskatt.se.

Grundavdraget är den delen av inkomsten som man slipper betala skatt på. Alla som har en förvärvsinkomst (arbetsinkomst, pension, a-kassa, sjukpenning etc.) får sänkt skatt tack vare grundavdraget. Jobbskatteavdraget ges dock bara till den som har arbetsinkomst. Man kan säga att jobbskatteavdraget är ett grundavdrag som bara gäller för arbetsinkomster.

Hur länge har man jobbskatteavdrag?

Det är du själv som ansvarar för att tillräckligt mycket skatt dras på din totala inkomst. Ju fler utbetalare du har, desto större är risken för att det totala skatteavdraget blir för lågt. Vi förklarar hur det fungerar och ger dig tips för att undvika kvarskatt.

Om du tar ut hela din allmänna pension från Pensionsmyndigheten kommer vi att göra ett skatteavdrag enligt den skattetabell som gäller för din kommun. Om du samtidigt tar ut tjänstepension dras endast 30 procent på dina tjänstepensioner.

Om du endast tar ut en del av din pension, drar vi 30 procent eftersom vi anser oss vara sidoarbetsgivare och att din arbetsgivare eller annan ska dra skatt enligt tabell.

Från det år du fyller 67 år är du berättigad till ett förhöjt grundavdrag vilket innebär att du betalar lägre skatt på din pension. Det året flyttas du som har pension från kolumn 6 till kolumn 2 i skattetabellen. Oavsett om du tagit ut pensionen tidigare eller börjar ta ut från 67 år så får du ett lägre skatteavdrag.

Från 2023 kommer de som är födda 1957-1958 att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 67 år.
Från 2026 ändras dessa regler igen vilket innebär att de som är födda från och med 1959 kommer att bli beskattade enligt kolumn 2 från och med januari det år de fyller 68 år. Observera att det finns förslag om att denna ålder ska sänkas till 67 år för födda 1959.

När infördes jobbskatteavdraget?

IFAU konstaterar i en rapport från januari 2012 att jobbskatteavdraget är mycket svårt att utvärdera. Rapportförfattarna undersöka hur sysselsättningen verkligen förändrades på grund av de två första skatteavdragen (2007 och 2008).

– Det är svårt att utvärdera jobbskatteavdraget då alla som jobbar har rätt till det, säger Eva Mörk som är en av rapportförfattarna. Vi måste på något sätt ta hänsyn till att många andra faktorer också påverkar arbetsmarknaden, men har ingen grupp som inte påverkades av jobbskatteavdraget som vi kan jämföra med.

Personer som fått olika stora jobbskatteavdrag på grund av att de har olika stor inkomst och att de bor i kommuner som har olika stora skattesatser. Börjar de som fått större skatteavdrag arbeta i högre utsträckning än de som fått mindre skatteavdrag?

Har jag rätt till jobbskatteavdrag?

Avdraget är inräknat i de skattetabeller som arbetsgivare använder vid löneutbetalningar så du behöver inte själv ansöka om avdraget.

Skattereduktionens storlek beror på inkomstnivå (efter ev avdrag), grundavdrag och kommunalskattesats.

Finns jobbskatteavdraget kvar?

Adam är 70 år och äger en fastighet med ett taxeringsvärde på 3 000 000 kr. Han har en beskattningsbar inkomst på 100 000 kr och ett överskott av kapital på 5 000 kr. Fastighetsavgiften är 8 524 kr.

Spärrbeloppet blir 105 000 kr x 0,04 = 4 200 kr. Skattereduktionen blir 8 524 kr - 4 200 kr = 4 324 kr och han får betala 4 200 kr i fastighetsavgift.

Vad är skillnaden mellan grundavdrag och jobbskatteavdrag?

För dig som fyllt 65 år vid ingången av inkomståret beräknas jobbskatteavdraget på annat sätt än för den som inte fyllt 65 år. Detta har inte påverkats av att åldersgränserna i pensionssystemet höjdes från den 1 januari 2023, utan gäller fortfarande för den som fyllt 65 år.

Beräkningen för de som fyllt 65 år har justerats från den 1 januari 2023, för att bättre motsvara de höjningar som har gjorts under åren för de som inte fyllt 65 år.

Vem får inte jobbskatteavdrag?

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (67 kap. 5 § IL). En inkomst som är undantagen från beskattning, t.ex. på grund av sexmånadersregeln (3 kap. 9 § IL), ger dock inte rätt till skattereduktion.

Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då jobbskatteavdrag med 1/12 av fullt jobbskatteavdrag för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga (67 kap. 9 § IL). Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock fullt jobbskatteavdrag.

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Vad kostar jobbskatteavdraget per år?

Jobbskatteavdraget infördes 2007 av alliansregeringen. Tanken var att fler skulle gå från bidrag till jobb om de fick sänkt skatt när de arbetade. ”Det ska löna sig att arbeta” var mantrat som trummades ut.

Men de som får mest ut av jobbskatteavdraget i rena kronor är inte låginkomsttagare, som kanske oftare behöver söka ekonomiskt stöd. En person som har en månadsinkomst på 10 000 kronor i månaden får runt 950 kronor i jobbskatteavdrag. Det är lägre än den som har en lön på 100 000 kronor i månaden. Hen får ungefär 1 250 kronor i jobbskatteavdrag.

De som tjänar mest på jobbskatteavdraget är de med en lön på runt 32 100–53 720 kronor i månaden. De får över 2 600 kronor extra i plånboken varje månad.

Vem införde jobbskatteavdraget?

Skattesänkningen är som störst cirka 3 000 kronor i månaden om man bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt.

Du kan räkna ut ditt eget jobbskatteavdrag på dinskatt.se.

Varför får jag inte jobbskatteavdrag?

Skattesänkningen är som störst cirka 3 000 kronor i månaden om man bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt.

Du kan räkna ut ditt eget jobbskatteavdrag på dinskatt.se.

Vem tjänar mest på jobbskatteavdraget?

Det innebär att jobbskatteavdraget och grundavdraget förändras betydligt mer än ett vanligt år. Men ännu mer påtagligt för de som tjänar mycket är att gränsen för när man betalar statlig inkomstskatt också följer med inflationen.

2022 behövde de som tjänade mer än drygt 46 200 kronor betala statlig inkomstskatt. I år är den gränsen knappt 51 200 kronor.

När får man betala 50 procent skatt?

En viktig faktor när det gäller marginalskatt är gränsen för statlig inkomstskatt. I deklarationen får alla göra ett grundavdrag från inkomsten, och med den medräknad är gränsen för att betala statlig skatt för den som är yngre än 65 år en inkomst på över 452 100 kronor för inkomståret 2017 innan du börjar betala statlig skatt. Upp till detta belopp betalar du alltså i stort sett bara kommunal och landstingsskatt, och din marginalskatt ändras inte när du får högre inkomst.

Det finns ytterligare en brytpunkt att ta hänsyn till. Om du tjänar över 651 700 kronor så får du betala förhöjd statlig inkomstskatt, så kallad värnskatt. Detta innebär ytterligare 5 % på den inkomst som överstiger 651 700 kronor. På de första intjänade kronorna upp till 452 100 kronorna betalar du fortfarande runt 30 % i kommunal- och landstingsskatt. Beloppen är beräknade efter att grundavdraget är avdraget, och eftersom den som fyllt 65 år vid ingången av året har ett högre grundavdrag blir också brytpunkterna för statlig skatt högre.

Hur räknar jag ut skattereduktion?

ska du ansöka om att bli godkänd för F-skatt. Driver du ett företag av säsongskaraktär betalar du F-skatt bara under de månader som du har en inkomst. I tjänsten kan du också registrera företaget för moms och som arbetsgivare.

Om du ska sälja varor eller tjänster i ditt företag behöver du anmäla dig för momsregistrering. Det gör du på samma sida som du ansöker om att bli godkänd för F-skatt.

Hur mycket får man tjäna för att inte behöva betala skatt?

Skattepliktig inkomst är den inkomst du ska betala skatt på. Skattesatsen varierar från kommun till kommun i Sverige, men generellt ligger skatten på omkring 30 %. En del av din inkomst är dock skattebefriad. Det betyder att du inte behöver betala skatt på hela din inkomst. Det kallas grundavdraget, men mer om det strax.

Det finns även inkomst som är skattefri. När en inkomst är skattefri betyder det att du inte behöver betala skatt på inkomster överhuvudtaget. Det är endast specifika jobb och inkomster som är helt skattebefriade oberoende på beloppet. Men inkomsten ska ändå deklareras i din deklaration.

Det finns en hel del olika inkomster som är helt befriade från skatt i Sverige. Reglerna ändras ofta och därför gäller det att hålla sig uppdaterad med vilka regler som gäller just nu. Här nedan kommer vi lista de inkomster som är skattebefriade år 2023.

I princip alla inkomster är berättigade en skattefri del. Hur stor del av din inkomst som är skattebefriad beror på din totala inkomst. Inkomster från passiva verksamheter är dock undantagna från det så kallade grundavdraget och därför beskattas hela den inkomsten.

Om du har en årlig inkomst på under 22 208 kr per år är din inkomst skattefri. Det finns även inkomster som är helt skattebefriade, ibland oavsett belopp. Här nedan kan du se en lista på inkomster som är helt skattebefriade i Sverige år 2023.

Bidrag och bistånd från stat och kommun
Inkomst från donationer av modersmjölk, blod eller organ
Bär- och svampplockning
Intjänade pengar från försäljning av svamp, kottar och bär som du själv har plockat är skattefria om inkomsten inte överstiger 12 500 kr/år
Ersättning från försäkringsbolag
Presenter och gåvor
Hittelön
Ersättning från kommun eller stat vid sjukdom och olycksfall
Räntor
Vinster i spel och tävlingar
Vinst från lotterier
Stipendier för skolor, universitet eller liknande
Ersättning till vittnen i domstolar

Vad krävs för att få jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Jobbskatteavdraget infördes i olika steg med början den 1 januari 2007, det fjärde avdraget genomfördes 2010 och 2014 genomfördes ett femte jobbskatteavdrag.[1][2][3] Enligt dåvarande Alliansregeringen var motiveringen till jobbskatteavdraget den demografiska utvecklingen där andelen pensionärer kommer att öka kraftigt vilket beräknas leda till större utgifter för den offentliga sektorn. Genom att få fler människor i arbete ("öka arbetsutbudet") hoppades Alliansregeringen att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.[4] Enligt nationalekonomen Lars Calmfors var jobbskatteavdraget tillsammans med förändringar i a-kassan och sjukförsäkringssystemet viktiga delar av Alliansens så kallade "arbetslinje".[5]

Tanken med jobbskatteavdraget är att öka motivationen ("öka drivkrafterna") till att arbeta.[6][7] Inkomster som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, aktivitetsstöd eller pension ger inte rätt till jobbskatteavdrag.[3] Eftersom jobbskatteavdraget minskar skatten enbart för inkomst från arbete (dvs man betalar högre skatt när man får till exempel a-kassa) blir det även mindre lönsamt att inte arbeta.[8] För att motivera människor ytterligare till att arbeta sänktes ersättningen från a-kassan, kraven för att kunna få a-kassa skärptes och även möjligheten att få sjukpenning begränsades.[9]

Regeringen Reinfeldt (Alliansregeringen) förväntade sig att jobbskatteavdraget skulle öka sysselsättningen med 80 000 och kostnaden beräknades till ca 70 miljarder kronor. 30–50 % av avdraget antogs vara självfinansierat.[10] Riksrevisionen beräknade att alla fyra jobbskatteavdrag tillsammans skulle kunna öka antalet arbetade timmar med ca 2,5 %.[11] Tankesmedjan SNS konjunkturråd gjorde en liknande uppskattning och beräknade ökningen av antalet arbetade timmar till två procent.[12] Riksrevisionens beräkningar utgick ifrån att främst människor utan arbete skulle välja att arbeta. Personer som redan hade ett arbete förväntades arbeta lika mycket som förut eller till och med mindre än vad de gjorde tidigare.[11]

Bakom det förväntade utfallet av jobbskatteavdraget finns antagandet att individerna har fullständig information om hur jobbskatteavdraget fungerar samt att individer fattar rationella beslut. Riksrevisionen påpekar dock att man på senare år har börjat ifrågasätta om människor verkligen agerar rationellt. En svensk undersökning från 1990-talet visade exempelvis att majoriteten inte visste hur deras skatt skulle förändras vid en ökad inkomst, dvs de kände inte till marginalskatten vid en inkomstökning. Finanspolitiska rådet kritiserade att jobbskatteavdraget var svårt att förstå och att det således var svårt för den enskilde löntagaren att förstå hur skattereduktionen påverkade honom eller henne. I en undersökning från 2008 angav drygt hälften att de kände till jobbskatteavdraget.[13] Riksrevisionens undersökning från hösten 2009 visade att framförallt grupper utanför arbetsmarknaden hade låg kännedom om jobbskatteavdraget.[14]