Hur får jag mitt jobbskatteavdrag?

För dig som fyllt 65 år vid ingången av inkomståret beräknas jobbskatteavdraget på annat sätt än för den som inte fyllt 65 år. Detta har inte påverkats av att åldersgränserna i pensionssystemet höjdes från den 1 januari 2023, utan gäller fortfarande för den som fyllt 65 år.

Beräkningen för de som fyllt 65 år har justerats från den 1 januari 2023, för att bättre motsvara de höjningar som har gjorts under åren för de som inte fyllt 65 år.

Har jag rätt till jobbskatteavdrag?

Skattesänkningen är som störst för personer som tjänar 33 000–54 000 kr i månaden – cirka 2 800 kr om man bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt.

Du kan räkna ut ditt eget jobbskatteavdrag på dinskatt.se.

Grundavdraget är den delen av inkomsten som man slipper betala skatt på. Alla som har en förvärvsinkomst (arbetsinkomst, pension, a-kassa, sjukpenning etc.) får sänkt skatt tack vare grundavdraget. Jobbskatteavdraget ges dock bara till den som har arbetsinkomst. Man kan säga att jobbskatteavdraget är ett grundavdrag som bara gäller för arbetsinkomster.

Hur mycket ska man jobba för att få jobbskatteavdrag?

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster (67 kap. 5 § IL). En inkomst som är undantagen från beskattning, t.ex. på grund av sexmånadersregeln (3 kap. 9 § IL), ger dock inte rätt till skattereduktion.

Personer som varit obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då jobbskatteavdrag med 1/12 av fullt jobbskatteavdrag för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga (67 kap. 9 § IL). Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock fullt jobbskatteavdrag.

Även vissa av dem som är begränsat skattskyldiga har rätt till jobbskatteavdrag, se sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.

Hur stort är jobbskatteavdraget för pensionärer?

Jobbskatteavdraget är en skattelättnad på arbetsinkomster för att uppmuntra till arbete. Det är dock inte bara arbete som ger rätt till jobbskatteavdrag utan även sjuklön, inkomst av aktiv näringsverksamhet mm (för detaljer se: Jobbskatteavdrag | Rättslig vägledning | Skatteverket). Som vi gick igenom i förra inlägget så har du först ett grundavdrag som gör att inte betalar någon skatt alls på en viss del av din inkomst. Gäller det all inkomst? Nej, det gäller bara det som benämns ”Förvärvsinkomster” , dvs lön, pension, a-kassa, inkomst från enskild firma, sjukersättning och liknande. Gör du avdrag i din deklaration under punkt 2 ”Avdrag för tjänst” eller 3 ”Allmänna avdrag” så dras de av och det som är kvar rundas av och benämns ”Fastställd förvärvsinkomst”. I praktiken innebär det att om du tjänar tex 400 000 kronor och inte har några avdrag från punkt 2 eller 3 så dras grundavdraget på 17 800 kronor av från din fastställda inkomst och beloppet som blir kvar benämns beskattningsbar förvärvsinkomst.

Nu kanske du undrar hur mycket pengar vi egentligen pratar om? Det kan variera, men är maximalt ca 3000 kronor/månad (vid inkomster på 450 000 – 700 000 kronor). Avdraget beror på hur stora inkomster du har och prisbasbeloppet (PBB). För 2023 är PBB 52 500 kronor. I klartext innebär det att om de 372 200 kronorna ovan hade kommit från pension, istället för lön, så hade du fått ut ca 33 000 kronor mindre (motsvarande ca 2 700 kronor/månad. Det är alltid lönsammare att ta ut lön istället för pension.

Beräkningen av jobbskatteavdraget är knölig, så jag rekommenderar att du använder Skatteverkets snurra jag länkade till ovan. Vill du se den kompletta uträkningen för inkomster under 2023, se nedan eller Jobbskatteavdrag | Rättslig vägledning | Skatteverket:

OBS: Jobbskatteavdraget räknas endast av mot den kommunala inkomstskatten, inte pensionavgift etc. Det innebär att om du har en låg inkomst så kan det innebära att du inte kan utnyttja hela jobbskatteavdraget eftersom det inte finns tillräckligt mycket kommunal inkomstskatt att räkna av mot. Oavsett jobbskatteavdrag så behöver du alltid betala de övriga skatterna, så den lägsta möjliga skatten kommer att bli ca 8% efter utnyttjat jobbskatteavdrag.

Varför får jag inte jobbskatteavdrag?

Beräkningen för de som fyllt 65 år har justerats från den 1 januari 2023, för att bättre motsvara de höjningar som har gjorts under åren för de som inte fyllt 65 år.

Kan man se hur mycket man får tillbaka på skatten?

Skatteåterbäring 5 – 7 april 2023
Andra viktiga datum kring deklarationen
Skatteregler som påverkar din skatt

Skatteåterbäring är en återbetalning från Skatteverket som du får om du betalat in för mycket skatt under föregående år. Du kan också få skatteåterbäring om din beskattningsbara inkomst har blivit mindre under året som gått.

En vanlig orsak till att man betalat in för mycket skatt är att du har lån eller andra skulder som du betalar ränta för. Räntekostnader är nämligen avdragsgilla. Om du har varierande inkomst och inte jämkar ökar också sannolikheten för att du betalat in för mycket skatt. Personer som bara jobbar under del av året, till exempel säsongsarbetare och studenter som sommarjobbar tenderar också betala in för mycket skatt under året.

Det är också möjligt att ha betalat in för lite skatt under året. Om du betalat in för lite skatt kommer du att få restskatt istället för skatteåterbäring, vilket innebär att du måste betala in mellanskillnaden till Skatteverket.

Vem får inte jobbskatteavdrag?

Skattesänkningen är som störst för personer som tjänar 33 000–54 000 kr i månaden – cirka 2 800 kr om man bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt.

Du kan räkna ut ditt eget jobbskatteavdrag på dinskatt.se.

Vilka får inte jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget grundas i ett vallöfte från Allians för Sverige att öka skillnaden i inkomst efter skatt mellan dem som arbetar och dem som får sina inkomster från transfereringar, exempelvis arbetslösa, sjukskrivna, pensionärer och studenter. Jobbskatteavdraget infördes i olika steg med början den 1 januari 2007, det fjärde avdraget genomfördes 2010 och 2014 genomfördes ett femte jobbskatteavdrag.[1][2][3] Enligt dåvarande Alliansregeringen var motiveringen till jobbskatteavdraget den demografiska utvecklingen där andelen pensionärer kommer att öka kraftigt vilket beräknas leda till större utgifter för den offentliga sektorn. Genom att få fler människor i arbete ("öka arbetsutbudet") hoppades Alliansregeringen att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn.[4] Enligt nationalekonomen Lars Calmfors var jobbskatteavdraget tillsammans med förändringar i a-kassan och sjukförsäkringssystemet viktiga delar av Alliansens så kallade "arbetslinje".[5]

Tanken med jobbskatteavdraget är att öka motivationen ("öka drivkrafterna") till att arbeta.[6][7] Inkomster som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, aktivitetsstöd eller pension ger inte rätt till jobbskatteavdrag.[3] Eftersom jobbskatteavdraget minskar skatten enbart för inkomst från arbete (dvs man betalar högre skatt när man får till exempel a-kassa) blir det även mindre lönsamt att inte arbeta.[8] För att motivera människor ytterligare till att arbeta sänktes ersättningen från a-kassan, kraven för att kunna få a-kassa skärptes och även möjligheten att få sjukpenning begränsades.[9]

Regeringen Reinfeldt (Alliansregeringen) förväntade sig att jobbskatteavdraget skulle öka sysselsättningen med 80 000 och kostnaden beräknades till ca 70 miljarder kronor. 30–50 % av avdraget antogs vara självfinansierat.[10] Riksrevisionen beräknade att alla fyra jobbskatteavdrag tillsammans skulle kunna öka antalet arbetade timmar med ca 2,5 %.[11] Tankesmedjan SNS konjunkturråd gjorde en liknande uppskattning och beräknade ökningen av antalet arbetade timmar till två procent.[12] Riksrevisionens beräkningar utgick ifrån att främst människor utan arbete skulle välja att arbeta. Personer som redan hade ett arbete förväntades arbeta lika mycket som förut eller till och med mindre än vad de gjorde tidigare.[11]

Bakom det förväntade utfallet av jobbskatteavdraget finns antagandet att individerna har fullständig information om hur jobbskatteavdraget fungerar samt att individer fattar rationella beslut. Riksrevisionen påpekar dock att man på senare år har börjat ifrågasätta om människor verkligen agerar rationellt. En svensk undersökning från 1990-talet visade exempelvis att majoriteten inte visste hur deras skatt skulle förändras vid en ökad inkomst, dvs de kände inte till marginalskatten vid en inkomstökning. Finanspolitiska rådet kritiserade att jobbskatteavdraget var svårt att förstå och att det således var svårt för den enskilde löntagaren att förstå hur skattereduktionen påverkade honom eller henne. I en undersökning från 2008 angav drygt hälften att de kände till jobbskatteavdraget.[13] Riksrevisionens undersökning från hösten 2009 visade att framförallt grupper utanför arbetsmarknaden hade låg kännedom om jobbskatteavdraget.[14]

När försvinner jobbskatteavdraget?

Beräkningen för de som fyllt 65 år har justerats från den 1 januari 2023, för att bättre motsvara de höjningar som har gjorts under åren för de som inte fyllt 65 år.

Hur mycket får man tjäna för att inte behöva betala skatt?

En hobbyverksamhet är en hobby som genererar vissa inkomster. För att räknas som hobbyverksamhet måste verksamheten utövas utan vinstsyfte av den så kallade hobbyidkaren på fritiden vid sidan av en annan sysselsättning.

Det kan vara svårt att veta var gränsen går mellan hobby- och näringsverksamhet. Därför måste man i många fall titta på helheten och göra en bedömning utifrån alla förutsättningar som verksamheten har.

Det här är några av de saker som skiljer hobbyverksamhet från företag:

När får man betala mer i skatt?

Det innebär att jobbskatteavdraget och grundavdraget förändras betydligt mer än ett vanligt år. Men ännu mer påtagligt för de som tjänar mycket är att gränsen för när man betalar statlig inkomstskatt också följer med inflationen.

2022 behövde de som tjänade mer än drygt 46 200 kronor betala statlig inkomstskatt. I år är den gränsen knappt 51 200 kronor.

När får man reda på vad man får tillbaka på skatten?

Nu är det snart dags igen! Skaffa Kivra senast 5 mars så kommer deklarationen mellan 6-10 mars. Vill du ha återbäringen så snart som möjligt? Vi berättar hur.

Rätt snart, faktiskt. Goda nyheten är att du ofta själv kan påverka hur tidigt du får din skatteåterbäring. För att få den så tidigt det går, det vill säga 5-6 april, behöver du ha godkänt din deklaration utan ändringar eller tillägg senast den 30 mars. Kom ihåg att du behöver ha registrerat bankkonto på Skatteverket eller i appen så pengarna har någonstans att landa.

Varför har jag inte fått skatteåterbäringen 2023?

Fråga Advisa:

Jag har deklarerat men har inte fått skattepengarna in på kontot. Vad kan det bero på och borde jag vara orolig?

Har man jobbskatteavdrag på pension?

Beräkningen för de som fyllt 65 år har justerats från den 1 januari 2023, för att bättre motsvara de höjningar som har gjorts under åren för de som inte fyllt 65 år.

Hur mycket Swish kan man ta emot utan att skatta?

Du ska betala skatten inom 90 dagar från att du får ditt slutskattebesked. Datumet står på slutskattebeskedet. De flesta som har skatt att betala ska göra det senast den 12 september 2023. Om vi ändrar något i din deklaration får du ditt slutskattebesked tillsammans med ändringsbeslutet.

Skatteverket drar pengarna från ditt skattekonto på förfallodagen, om vi inte gjorde det vid uttaget av ditt slutskattebesked. Du kan välja att betala skatten innan. Fördelen är att du blir färdig med din deklaration och du kan också undvika att behöva betala kostnadsränta på skatten.

Den 1 augusti 2023 höjdes den låga kostnadsräntan från 3,75 procent till 5 procent. Samtidigt höjdes den höga kostnadsräntan från 18,75 procent till 20 procent.