:

Vad är väsentliga händelser under räkenskapsåret?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är väsentliga händelser under räkenskapsåret?
  2. Vad räknas som väsentliga händelser?
  3. Måste man ha med väsentliga händelser i årsredovisning?
  4. Vilka händelser ska kommenteras i förvaltningsberättelsen?
  5. Hur vet jag vilket räkenskapsår jag har?
  6. När är det bäst att ha räkenskapsår?
  7. Vad menas med Väsentlighetsprincipen?
  8. Vad ska stå i förvaltningsberättelsen?
  9. Vilket av följande ingår inte i årsredovisningen?
  10. Måste man ha verksamhetsberättelse?
  11. Vad skriver man i förvaltningsberättelsen?
  12. Vad ska stå i en förvaltningsberättelse?
  13. När börjar ett räkenskapsår?
  14. När börjar och slutar räkenskapsåret i enskild näringsverksamhet?
  15. Vad ska man välja för räkenskapsår?

Vad är väsentliga händelser under räkenskapsåret?

Enligt ÅRL ska förvaltningsberättelsen, som utgör en självständig del av årsredovisningen, ge en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat. Kravet på rättvisande översikt innebär att förvaltningsberättelsen i så hög utsträckning som möjligt ska återspegla företagets verkliga förhållanden och ge en så allsidig bild som möjligt. Upplysningar ska även lämnas om förhållanden i övrigt som är viktiga för bedömningen av företagets ställning och resultat och väsentliga händelser under räkenskapsåret. Väsentliga händelser under räkenskapsåret ska framgå av förvaltningsberättelsen medan väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut ska framgå av not.

Om det krävs för att erhålla en rättvisande översikt över företaget ska dessutom uppgifter lämnas om förväntad framtida utveckling och om utländska filialer. Företag, som enligt definition i ÅRL utgör större företag, ska alltid lämna dessa uppgifter

Vad räknas som väsentliga händelser?

En av de grundläggande redovisningsprinciperna som ett företag ska beakta när det upprättar sina finansiella rapporter är att ta hänsyn till alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, även om de blir kända först efter räkenskapsårets utgång – men före upprättandet av årsredovisningen (2 kap. 4 § första stycket 3 b ÅRL).

Med ”händelser efter balansdagen” avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar under tiden mellan balansdagen och den dag då de finansiella rapporterna undertecknas, även om händelserna inträffar efter det att resultatet eller annan finansiell information har tillkännagivits preliminärt. Två olika typer av händelser kan förekomma:

  • händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen
  • händelser som indikerar att vissa förhållanden har uppstått efter balansdagen.

Måste man ha med väsentliga händelser i årsredovisning?

In addition to cookies that are strictly necessary to operate this website, we use the following types of cookies to improve your experience and our services: Functional cookies to enhance your experience (e.g. remember settings), and Performance cookies to measure the website's performance and improve your experience., and Marketing/Targeting cookies, which are set by third parties with whom we execute marketing campaigns and allow us to provide you with content relevant to you.

We have detected that Do Not Track/Global Privacy Control is enabled in your browser; as a result, Marketing/Targeting cookies, which are set by third parties with whom we execute marketing campaigns and allow us to provide you with content relevant to you, are automatically disabled.

Vilka händelser ska kommenteras i förvaltningsberättelsen?

En förvaltningsberättelse är en skrivelse där ett företag redogör för de allra viktigaste händelserna som inträffat under ett räkenskapsår. Det är det kanske mest huvudsakliga innehållet, men berättelsen har också andra krav på sig som vi kommer gå närmare in på senare. 

Förvaltningsberättelsen ska ses som ett komplement till det som finns i resultaträkningen, balansräkningen och noterna som hör till årsredovisningen. Det som står i förvaltningsberättelsen ska också vara mer detaljerat än den information som finns i de delar vi precis nämnde. Vidare ska förvaltningsberättelsen också innehålla jämförelser med resultat från tidigare räkenskapsår.

De företag som ska upprätta en årsredovisning och skicka in den till Bolagsverket måste också göra en förvaltningsberättelse. Man ska alltså betrakta en förvaltningsberättelse som en obligatorisk del av årsredovisningen. Placeringen av förvaltningsberättelsen är också viktig. Den ska vara allra längst fram i årsredovisningen. Det betyder med andra ord att förvaltningsberättelsen kommer före resultaträkning, balansräkning och noter samt eventuell kassaflödesanalys.

Hur vet jag vilket räkenskapsår jag har?

Är du osäker på vilka datum som gäller för ditt räkenskapsår eller vilket registrerat startdatum du har, kan du logga in hos Verksamt.se. Gå till Mina sidor → Företag och gå in på det företag du vill se räkenskapsår för.

När är det bäst att ha räkenskapsår?

Räkenskapsåret måste vara kalenderår (1 jan-31 dec) för följande företag:

  • Enskilda näringsidkare.
  • Handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets inkomst.
  • Samfällighetsförvaltande juridiska personer.

Vad menas med Väsentlighetsprincipen?

Som en följd av implementeringen av EU:s direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag har det införts en generell väsentlighetsprincip i ÅRL. I artikel 6.1 j i direktivet anges att de krav som anges i direktivet behöver inte uppfyllas om följderna av att uppfylla dem är oväsentliga. Bestämmelserna om väsentlighet saknar direkt motsvarighet i de tidigare direktiven men väsentlighetsprincipen, men har kommit till uttryck i enskilda direktivbestämmelser. Dessa undantag har nu tagits bort och i stället har en generell väsentlighetsprincip införts.

Vad ska stå i förvaltningsberättelsen?

Förutom en allmän beskrivning av verksamheten ska särskilda upplysningar lämnas om sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av företagets ställning och resultat. Dessutom ska händelser av väsentlig betydelse för företaget som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut redovisas. Uppgift om större ägare och väsentliga ägarförändringar kvarstår enl BFN U96:6 som önskvärda uppgifter, medan däremot uppgifter om koncerntillhörighet måste anges i not i det fall företaget ifråga utgör dotterföretag.

ÅRL 6 kap 1§ Förvaltningsberättelsen ska innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, resultat och ställning". I författningskommentarer framgår det att med en rättvisande översikt torde man intolka målet att förvaltningsberättelsen så långt som möjligt, ska återspegla det enskilda företagets verkliga förhållande och ge en så allsidig bild som möjligt. BFN U 96:7 skriver att översikten bör omfatta en längre period. Under detta avsnitt kan man om så önskas lämna en ekonomisk information i form av nyckeltal. Förutom en allmän beskrivning av verksamheten ska särskilda upplysningar lämnas om sådana förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som är viktiga för bedömningen av företagets ställning och resultat. Dessutom ska händelser av väsentlig betydelse för företaget som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut redovisas. Uppgift om större ägare och väsentliga ägarförändringar kvarstår enl BFN U96:6 som önskvärda uppgifter, medan däremot uppgifter om koncerntillhörighet måste anges i not i det fall företaget ifråga utgör dotterföretag.

Vilket av följande ingår inte i årsredovisningen?

  • balansräkning,

  • resultaträkning,

  • noter,

  • förvaltningsberättelse, och

  • kassaflödesanalys (tvingande endast för större företag).

För varje sammandragen post i den balansräkning som ska ingå i årsredovisningen ska enligt 6 kap. 8 § BFL, om inte postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp som ingår i posten specificeras i en särskild förteckning, som inte behöver offentliggöras. Dessa benämns ofta bokslutsbilagor.

Måste man ha verksamhetsberättelse?

Vad är ett årsbokslut?Ett årsbokslut ska upprättas av alla företag efter utgången av ett räkenskapsår och utgör en sammanställning av den löpande bokföringen under året. Syftet är att skapa en helhetsbild över hur företaget presterat samt hur situationen ser ut vid räkenskapsårets slut.

Läs också: 5 saker du INTE får glömma inför årsbokslutet

Hur gör man ett årsbokslut? I arbetet upprättas och analyseras balans- och resultaträkningen där tillhörande dokumentation kontrolleras och kompletteras. Slutligen genomförs bokslutstransaktioner som bland annat utgör:

Vad skriver man i förvaltningsberättelsen?

Förvaltningsberättelsen beskriver vad som hänt i bostadsrättsföreningen under året som gått, och är en viktig del av årsredovisningen. Här tipsar vi om fem saker som ni i styrelsen kan tänka på när ni skriver förvaltningsberättelsen.

Den som läser förvaltningsberättelsen är inte nödvändigtvis lika insatt i er verksamhet som ni i styrelsen är. Använd därför enkla ord, och undvik förkortningar och tekniska termer i den mån det går. Behöver de användas, se till att förklara dem.

Vad ska stå i en förvaltningsberättelse?

Företag som är skyldiga att lämna årsredovisning ska även lämna en förvaltningsberättelse.

Förvaltningsberättelsen ska ge en rättvisande översikt över:

När börjar ett räkenskapsår?

Den period som omfattas av ett årsbokslut eller en årsredovisning kallas räkenskapsår. Oftast omfattar räkenskapsåret 12 månader, men räkenskapsåret kan under vissa förutsättningar förlängas eller förkortas (se mer om förlängda och förkortade räkenskapsår nedan).

I Sverige är det fortfarande mest förekommande att räkenskapsåret sammanfaller med kalenderåret och sträcker sig från den 1 januari till den 31 december. Finansbolag, försäkringsbolag, enskilda firmor och handelsbolag med fysisk person som delägare saknar möjligheten att välja brutet räkenskapsår och måste därmed använda 31 december som slutet för sitt räkenskapsår.

När börjar och slutar räkenskapsåret i enskild näringsverksamhet?

Att ha koll på räkenskapsåret är viktigt för företagets redovisning och rapportering av ekonomiska transaktioner. Många företag använder det traditionella kalenderåret (1 januari till 31 december) som räkenskapsår, men det är också möjligt att ha ett förlängt räkenskapsår. I denna artikel kommer vi att utforska hur ett förlängt räkenskapsår fungerar och svara på några vanliga frågor om ämnet.

Ett förlängt räkenskapsår innebär att företaget har ett avvikande avslutningsdatum för sitt räkenskapsår jämfört med det traditionella kalenderåret. Det kan vara användbart för företag som har verksamheter som inte följer det traditionella kalenderåret eller som behöver anpassa sig till moderbolagets redovisningsperiod. Genom att förlänga räkenskapsåret kan företaget anpassa sin redovisning och rapportering efter sina specifika behov.

Vilket räkenskapsår som är bäst beror på företagets specifika behov och verksamhet. Det traditionella kalenderåret är det vanligaste och följer den allmänna redovisningsprincipen. Det kan vara enkelt att följa och jämföra med andra företag. Ett förlängt räkenskapsår kan vara fördelaktigt för företag som har säsongsbetonad verksamhet, följer andra redovisningsstandarder eller behöver anpassa sig till moderbolagets redovisningsperiod.

För att ta reda på om ett företag har ett förlängt räkenskapsår kan man undersöka företagets årsredovisning. Där framgår det vilket avslutningsdatum som används för räkenskapsåret. Om det avviker från den 31 december har företaget antagligen ett förlängt räkenskapsår.

De flesta företag med förlängt räkenskapsår måste deklarera senast den 2 maj året efter räkenskapsårets slut. Det är viktigt att vara medveten om att deklarationstiden kan variera beroende på företagets storlek och eventuella förlängningar eller avvikelser från det vanliga kalenderåret. Det är rekommenderat att kontrollera de specifika deklarationsreglerna hos Skatteverket.

Vad ska man välja för räkenskapsår?

Kalenderår eller brutet räkenskapsår? Förlängt eller förkortat? Fundera över när som är rätt tidpunkt att starta ditt aktiebolag – det kan spela roll!

De allra flesta som väljer att starta aktiebolag väljer kalenderår som räkenskapsår, alltså att man börjar den 1 januari och avslutar bokföringsåret den 31 december. Det känns kanske naturligt och logiskt att följa kalenderåret, särskilt med tanke på att man då kan göra sin privata deklaration i samma veva.