:

Vad är nettoredovisning?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är nettoredovisning?
  2. Vad är fordringar hos koncernföretag?
  3. Vad menas med Bruttoredovisning?
  4. Vilka av de grundläggande redovisningsprinciperna återfinner ni i ÅRL?
  5. Hur ska koncernbidrag redovisas?
  6. När ska en intäkt redovisas?
  7. Hur fungerar koncernredovisning?
  8. Vad ska man elimineras i koncernredovisning?
  9. Vad är en god redovisningssed?
  10. Vad består externredovisning av?
  11. Vad är det för skillnad mellan bokföring och redovisning?
  12. Vem är ansvarig för redovisning?
  13. Hur bokförs ett koncernbidrag?
  14. Hur bokförs lämnat koncernbidrag?
  15. Måste man bokföra varje dag?

Vad är nettoredovisning?

När ett företag upprättar balansräkning, resultaträkning och noter ska ett antal uppräknade grundläggande principer i ÅRL följas (2 kap. 4 § första stycket ÅRL). Att just dessa principer listas i lagen innebär inte att andra principer, som t.ex. kongruensprincipen, är mindre viktiga. I förarbe­ten till ÅRL framhåller regeringen dock att om principerna framgår av lagen, så får de ”ett tydligare innehåll och en stark­are ställning i frågor och situationer som inte regleras av lagen” (prop. 1995/96:10 del 2 s. 15 f).

De grundläggande redovisningsprinciperna i 2 kap. 3 § ÅRL ska även tillämpas när ett årsbokslut upprättas (6 kap. 4 § BFL).

Vad är fordringar hos koncernföretag?

På detta konto registreras kortfristiga fordringar som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. Exempel på kortfristiga fordringar är kundfordringar, fordringar hos koncernföretag, övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.

Fordran

Vad menas med Bruttoredovisning?

We process your data to deliver content or advertisements and measure the delivery of such content or advertisements to extract insights about our website. We share this information with our partners on the basis of consent and legitimate interest. You may exercise your right to consent or object to a legitimate interest, based on a specific purpose below or at a partner level in the link under each purpose. These choices will be signaled to our vendors participating in the Transparency and Consent Framework. More information

Always Active

Vilka av de grundläggande redovisningsprinciperna återfinner ni i ÅRL?

Lagar, förordningar, övriga regeringsbeslut samt av Ekonomistyrningsverket (ESV) utfärdade föreskrifter och allmänna råd som berör myndigheternas redovisning ger uttryck för god redovisningssed. Redovisningsreglerna är på vissa punkter allmänt hållna och myndigheten måste göra sin egen tolkning. Vid universitetet är det ekonomienheten som ska göra de tolkningar som krävs då enheten har en normerande roll vid utformningen av redovisningen.

Av 6 § FÅB framgår att årsredovisningens delar ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Information som krävs för att förstå balansräkning, resultaträkning och anslagsredovisning, det vill säga den finansiella delen av årsredovisningen, men som inte lämnas där måste lämnas i noter. Kommentarer och annan redovisning avseende verksamhetens resultat enligt 3 kapitlet FÅB ska lämnas i resultatredovisningsdelen.

Hur ska koncernbidrag redovisas?

Skattemässigt måste du pröva om koncernbidrag kan ­lämnas avdrags­gillt eller inte (se nedan). Civilrättsligt måste du pröva om koncern­bidrag kan lämnas med hänsyn till reglerna om vinst­utdelning. När det rör sig om koncernbidrag som motsvarar avdragsgilla driftskostnader är det normalt inga problem. Då rör det sig ju om affärsmässiga rörelsekostnader och inte om skattemässiga koncern­bidrag.

Koncernbidrag som däremot är vederlagsfria överföringar måste du pröva mot reglerna om utdelning.

När ska en intäkt redovisas?

Enligt K2 ska ett offentligt bidrag redovisas som intäkt vid den tidpunkt då företaget uppfyller de av bidragsgivaren uppställda villkoren för att ta emot bidraget. En bedömning måste med andra ord göras huruvida företaget uppfyller de villkor som finns uppställda för att ta emot bidraget. Om syftet med ett bidrag är att täcka kostnader ska intäkten redovisas i samma period som kostnaden. En period kan avse både kortare och längre tid. Om bidraget är avsett att täcka kostnader under flera räkenskapsår ska bidraget periodiseras över motsvarande tidsperiod.

Om syftet med ett bidrag är att täcka kostnader ska intäkten redovisas i samma period som kostnaden.

Ett erhållet bidrag, som intäktsredovisas, ska placeras under rubriken ”Övriga rörelseintäkter” i resultaträkningen.

K3 anger olika sätt att redovisa offentliga bidrag beroende av om det krävs en framtida prestation eller inte. För ett bidrag som inte kräver en framtida prestation ska intäkten redovisas när villkoren för att få bidraget har uppfyllts. Om det krävs en viss prestation i framtiden för att erhålla bidraget ska intäkten redovisas när denna prestation har genomförts. Det framgår även i K3 att om ett bidrag har mottagits innan det kan redovisas som en intäkt, ska det redovisas som en skuld i balansräkningen.

Ett offentligt bidrag som erhållits som en del i finansieringen av en anläggningstillgång ska inte redovisas som en intäkt. Detta bidrag ska istället minska anskaffningsvärdet för anläggningstillgången eller redovisas som en förutbetald intäkt.

Ett erhållet bidrag, som enligt K3 ska redovisas som intäkt, redovisas som en ”Övrig rörelseintäkt” i resultaträkningen.

Hur fungerar koncernredovisning?

En koncern definieras som en ekonomisk konstellation bestående av ett moderbolag och minst ett dotterbolag, där moderbolaget har bestämmande inflytande i dotterbolaget,oftast genom att äga en majoritet av rösterna. Det är alltså en sammanslutning av företag där förhållandet bestäms av äganderätten.

Vad ska man elimineras i koncernredovisning?

Enligt K2 ska ett offentligt bidrag redovisas som intäkt vid den tidpunkt då företaget uppfyller de av bidragsgivaren uppställda villkoren för att ta emot bidraget. En bedömning måste med andra ord göras huruvida företaget uppfyller de villkor som finns uppställda för att ta emot bidraget. Om syftet med ett bidrag är att täcka kostnader ska intäkten redovisas i samma period som kostnaden. En period kan avse både kortare och längre tid. Om bidraget är avsett att täcka kostnader under flera räkenskapsår ska bidraget periodiseras över motsvarande tidsperiod.

Om syftet med ett bidrag är att täcka kostnader ska intäkten redovisas i samma period som kostnaden.

Ett erhållet bidrag, som intäktsredovisas, ska placeras under rubriken ”Övriga rörelseintäkter” i resultaträkningen.

K3 anger olika sätt att redovisa offentliga bidrag beroende av om det krävs en framtida prestation eller inte. För ett bidrag som inte kräver en framtida prestation ska intäkten redovisas när villkoren för att få bidraget har uppfyllts. Om det krävs en viss prestation i framtiden för att erhålla bidraget ska intäkten redovisas när denna prestation har genomförts. Det framgår även i K3 att om ett bidrag har mottagits innan det kan redovisas som en intäkt, ska det redovisas som en skuld i balansräkningen.

Ett offentligt bidrag som erhållits som en del i finansieringen av en anläggningstillgång ska inte redovisas som en intäkt. Detta bidrag ska istället minska anskaffningsvärdet för anläggningstillgången eller redovisas som en förutbetald intäkt.

Ett erhållet bidrag, som enligt K3 ska redovisas som intäkt, redovisas som en ”Övrig rörelseintäkt” i resultaträkningen.

Vad är en god redovisningssed?

Beskrivningen av god redovisningssed är att vedertagen praxis samt gällande redovisningslagar ska följas. Vedertagen praxis brukar förklaras som ofta använd eller att det är allmänt accepterat tillvägagångssätt. Bokföringsnämnden har det övergripliga ansvaret för utveckling av vad god redovisningssed är för något. Även Skatteverket bidrar till utvecklingen.

I varken årsredovisningslagen eller bokföringslagen finns det några direkta regler för hur redovisningen ska upprättas. Inte heller vilka delar den ska innehålla. Däremot bör de följa rekommendationer från normgivande organ som exempelvis BRN (Bokföringsnämnden), FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) och SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund). Även andra standarder som till exempel IASB (International Accounting Standards Board).

Vad består externredovisning av?

Redovisning innefattar flera områden, däribland årsbokslut och bokföring. Det lagen reglerar gällande redovisning är vilka bolag som behöver skicka in vilka typer av underlag till Bolagsverket. I grund och botten handlar allt som rör redovisning om att rapportera om finansiella förändringar i verksamheten. Den här rapporteringen sker på löpande basis genom bokföringen, och sammanfattas sedan i ett bokslut när ett räkenskapsår kommer till sin ända. I redovisningen ska det gå att utläsa företagets utgifter och intäkter, kort och gott vilken ekonomisk ställning som finns för tillfället i bolaget. 

Alla som är näringsidkare, oavsett om det är ett aktiebolag eller en enskild firma måste ha en kontinuerlig redovisning. Den har inte bara till syfte att fylla lagkraven utan fungerar också som underlag för beslut som ska tas om verksamheten. Det kan också hända att det finns intressenter som inte är verksamma i bolaget som vill veta hur ekonomin ser ut, och de ska kunna ta del av sådan information genom redovisningen. Det kan exempelvis handla om investerare, leverantörer eller kunder. Det är även här den externa redovisningen kommer in i bilden, som vi kommer gå djupare in på om en liten stund. 

Intern redovisning är den redovisning som görs löpande och som är till för alla som sitter i styrelsen eller som på något annat sätt driver bolaget i fråga. Den interna redovisningen behöver inte offentliggöras utan används främst för att den kan hjälpa ledningen att ta rätt affärsbeslut. Den här typen av redovisning ger en aktuell insyn i företagets ekonomi vilket underlättar när man ska planera en budget eller när man ska göra kalkyler och rapporter. Man kan kombinera den interna och externa redovisningen för att undvika extra arbete om man vill, men man måste inte göra det. Den interna redovisningen regleras inte i lagen. 

Vad är det för skillnad mellan bokföring och redovisning?

Bokföring och redovisning används ofta som synonymer, men det finns små skillnader som kan vara bra att känna till.

Att bokföra innebär att du tar hand om de fakturor, kvitton och underlag som kommer till företaget och som verksamheten producerar, och att du registrerar dem i ett bokföringsprogram. Det innebär också att du har reda på underlagen digitalt eller i en pärm. Alltså själva det praktiska arbetet som du lägger ner på dina underlag som när du bokför blir verifikationer.

Vem är ansvarig för redovisning?

Bakgrund och problem: Till följd av redovisningsskandaler som Enron och Worldcom har allmänhetens förtroende för redovisningen minskat. I USA har ett nytt regelverk, Sarbanes- Oxley Act (SOX), tagits fram för att säkerställa innehållet i de finansiella rapporterna. Arbetet med förtroendefrågor för Sveriges noterade bolag har till största del handlat om en utvecklad bolagsstyrning, varför Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) infördes under 2005. Koden behandlar bland annat styrelsens ansvar för redovisningen och föreslår dels att styrelsen skall inrätta ett revisionsutskott, dels att styrelsen i årsredovisningen skall intyga att redovisningen är riktig. En sådan intygandemening följer även av det så kallade Öppenhetsdirektivet, vilket har föranlett en debatt i Sverige kring styrelsens ansvar för redovisningen. Eftersom det verkar finnas oklarheter kring detta ansvar finner vi det intressant att studera ansvarsfrågan närmare. Vad finns det för uppfattningar om vem som är ansvarig för redovisningen i noterade bolag? Vad är oklart och varför? Vad kan ett otydligt ansvar få för effekter? Syfte: Syftet med uppsatsen är att göra en explorativ undersökning av uppfattningar kring ansvaret för noterade bolags redovisning bland styrelseledamöter, revisorer och jurister med lång yrkeserfarenhet. Avgränsningar: Uppsatsen avser att studera ansvaret för den externa redovisningen i noterade bolag. Vidare avgränsas uppsatsen till att enbart behandla svenska bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och som tillämpar Koden. Metod: Mot bakgrund av uppsatsens explorativa frågeställningar utgår vi från en kvalitativ metod. Urvalet av uppsatsens respondenter grundas på relevant yrkeserfarenhet såsom lång erfarenhet av styrelsearbete, revision eller juridik. Analysen består av två teman, varav det första behandlar regleringen avseende ansvaret för redovisningen medan det andra fokuserar på uppfattningar avseende effekter av ett otydligt ansvar. Resultat och slutsatser: Efter att ha studerat lagstiftning och rättsfall med avseende på ansvaret för redovisningen, har det konstaterats att styrelsens ansvar sällan beaktas vid en domstols prövning. Istället uppmärksammas revisorns ansvar, vilket till viss del kan bero på att denne har en omfattande ansvarsförsäkring. Några av de effekter som, enligt uppsatsens respondenter, följer av ett otydligt ansvar är att revisorn ofta tillskrivs en felaktig roll och att kunskapen om vem som egentligen är ansvarig för redovisningen är bristfällig bland styrelseledamöter. Vidare har framkommit att styrelsen har en alltför anonym roll, delvis på grund av att det vanligen är VD och ledningen som förekommer i media. Slutligen anser vi att ABL bör förtydligas avseende styrelsens ansvar i syfte att klargöra ansvaret för redovisningen.

Hur bokförs ett koncernbidrag?

I det här användartipset kan du läsa mer om hur du bokför koncernbidrag. 

Företag i en koncern kan göra en överföring av koncernbidrag, detta görs för att utjämna resultatet mellan företagen. I detta användartips får du svar på hur detta bokförs. Normalt sätt så bokförs inte koncernbidraget i den löpande bokföringen, det görs först i samband med ditt bokslut. Koncernbidraget ska både redovisas i företaget som lämnar koncernbidrag och företaget som tar emot koncernbidraget. I vår artikel om Koncernbidrag kan du läsa mer ingående om vad ett koncernbidrag är, när beslut om koncernbidrag görs och hur det fungerar.

Hur bokförs lämnat koncernbidrag?

Koncernbidrag är bokslutsdispositioner som under vissa förutsättningar får lämnas och erhållas av koncernföretag, detta för att utjämna det skattemässiga resultatet mellan koncernföretag i en koncern.

Koncernbidrag får lämnas mellan ett moderföretag och ett helägt dotterföretag samt mellan helägda dotterföretag inom en koncern. Ett koncernbidrag innebär att likvida medel överförs mellan koncernföretag och ett koncernbidrag får inte avse ersättning för att förvärva eller bibehålla inkomster.

Måste man bokföra varje dag?

För att få ett ordnat system i bokföringen, används olika konton. Samma slags affärshändelser ska samlas på ett ställe – ett konto. Varje konto har ett nummer och ett namn, t ex ”6100 Kontormaterial och trycksaker”. Kvittot på inköp av papper avser kontorsmaterial och ska bokföras på detta konto.

Kontonas namn och nummer sammanställs till en kontoplan som passar din verksamhet. Det finns inga bestämmelser om vilken kontoplan du ska använda. Var och en kan alltså konstruera sin egen kontoplan, om man så vill.

När du konterar, skriver du kontonumret och belopp på verifikationen. Man brukar bara skriva kontonumret – inte namnet på kontot. En konteringsstämpel är praktisk att använda. Den kan köpas i pappershandeln.

Det finns en kontoplan som är allmänt använd – Bas-kontoplanen.

Den har en siffermässig koppling till uppställningsformerna för årsbokslutet respektive årsredovisningens balans- och resultaträkningar. Till Bas-kontoplanen finns även konteringsinstruktioner.

Om du använder Bas-kontoplanen, blir det lättare för dig att lämna uppgifter och statistik av olika slag och att fylla i räkenskapsschemat till verksamhetens deklaration.