Vad är ränteintäkter och räntekostnader?

En ränteutgift är en kostnad för en kredit, d.v.s. det belopp låntagaren betalar till långivaren utöver kapitalbeloppet som ersättning för att hen får låna pengar. För att betecknas som ränta ska ersättningen vara förutbestämd och beräknas utifrån lånebeloppets storlek och lånets löptid (RÅ 1997 ref. 44, RÅ 2001 ref. 21 samt HFD 2021 ref. 30).

Det saknar betydelse om ersättningen betecknas som ränta eller som något annat. Det innebär att även en ersättning som beräknas efter ett index kan anses vara ränta. Räntesatsen bestäms med ledning av marknadsräntan vid lånetidpunkten, säkerheten för lånet, och lånets löptid.

Alla ränteutgifter som inte dras av i inkomstslaget näringsverksamhet är i princip avdragsgilla i inkomstslaget kapital (41 kap. 1 § IL och 42 kap. 1 § IL). Detta gäller, med vissa undantag vid t.ex. tillämpning av skatteavtal, även om ränteutgifterna inte är en omkostnad för intäkternas förvärvande. Ränta på en skuld som en person har tagit för sin utbildning eller i och för tjänsten hör till inkomstslaget kapital, se även ränta på studiemedel. Avdrag för sådan ränta görs inte i inkomstslaget tjänst.

Vissa utgifter är inte räntor men lagstiftaren har ändå valt att behandla dem som ränteutgifter. Detta gäller

Tomträttsavgäld, d.v.s. den årliga avgift som en innehavare av tomt med tomträtt får betala till fastighetsägaren, som oftast är en kommun (42 kap. 27 § IL).
Ränteersättning till långivaren för utebliven ränta vid förtida återbetalning av lån (42 kap. 7 § IL). Kallas även för ränteskillnadsersättning.
Räntekompensation (42 kap. 8 § IL)
Ränteförmån som ska beskattas i inkomstslaget tjänst för att en anställd har fått låna pengar från sin arbetsgivare till en ränta som vid lånetillfället understiger marknadsräntan. Den anställde får avdrag för denna förmån som en ränteutgift (42 kap. 11 § IL).

Huvudregeln är att man inte får göra avdrag för sina levnadskostnader (9 kap. 2 § IL). Även om man har lånat pengar och sen använt dem för att betala personliga levnadskostnader är dock räntan på lånet oftast avdragsgill. Men ibland kan det som kallas för ränta anses vara en sådan personlig levnadskostnad som inte är avdragsgill.

En person som hade hyrt en båtplats hade lånat pengar med 15 procent ränta från ett närstående bolag till uthyraren. Sedan lånade personen i sin tur ut pengarna till uthyraren utan ränta. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att konstruktionen med ett låneavtal mellan privatpersonen och bolaget uppenbarligen hade till syfte att privatpersonen skulle kunna göra ett ränteavdrag vid sin taxering för att därigenom reducera den verkliga ersättningen för båtplatsen. Domstolen medgav inte avdrag för ränteutgiften eftersom räntan kunde jämställas med hyra och därför var en personlig levnadskostnad (RÅ 1984 1:39). Samma bedömning har Högsta förvaltningsdomstolen gjort i ett fall som gällde leasing där ett lån togs från ett utomstående finansieringsbolag men där motparten var så involverad att leasingavtalet och kreditavtalet sågs som delar av en och samma transaktion (RÅ 1982 Aa 72).

I ett liknande fall har Högsta förvaltningsdomstolen ansett att en betalning inte var en ränta utan en medlemsavgift som inte var avdragsgill (RÅ 1979 Aa 67). I andra fall, där upplåning har skett från en utomstående person, har Högsta förvaltningsdomstolen medgett avdrag för ränta på lånat belopp men beskattat mottagaren för en ränteintäkt.

Vad menas med ränteutgifter?

När du tar ett lån betalar du ränta på lånet. Räntan är det pris du betalar för att få låna. Ibland tillkommer också avgifter, till exempel uppläggningsavgift och aviavgift.

Den ränta som står i ditt låneerbjudande eller ditt låneavtal är en årsränta, alltså vad du i procent betalar på skulden per år. För att få fram vad du betalar i ränta per månad delar du räntekostnaden för hela året med 12.

Får man dra av räntekostnader?

Så här mycket får du dra av för dina räntekostnader:

I deklarationen får du göra avdrag för ränteutgifter du haft under inkomståret. Om du har bolån hos oss informerar vi Skatteverket om din inbetalda ränta. Det innebär att uppgifterna för att du ska få ränteavdrag står förtryckta i din deklaration.

Vad är ränteutgifter på deklarationen?

Ränteavdrag, eller skatteavdrag som det också kallas, är den rabatt staten ger dig på den ränta du betalar på dina lån. Räntan på de flesta typer av lån är avdragsgilla för privatpersoner i Sverige. Ränteavdraget gäller dock inte studielån.

Det vanligaste är att göra ränteavdrag på bolån och det är också där det finns mest pengar att spara, eftersom lånen ofta är stora. Men du kan också få ränteavdrag på privatlån och billån.

Hur mycket av räntan får man tillbaka på skatten?

Om du har bolån eller andra lån har du kanske hört att du kan göra ränteavdrag på deklarationen. Här beskriver vår privatmarknadschef Johan Rosengren allt om vad det innebär.

Ränteavdrag är ett avdrag på skatten för dig som har lån. Det innebär att staten ger tillbaka lite av de räntekostnader du betalat under året. Ränteavdraget infördes i slutet av 70-talet för att det skulle bli lättare för privatpersoner att låna pengar för att kunna köpa och äga sitt eget boende.

Ränteavdrag innebär att du får göra avdrag på den totala skatten med upp till 30% av räntekostnaden på dina lån upp till 100 000 kr. Har du räntekostnader över 100 000 kr får du dra av 21% på den del som överstiger 100 000 kr.

Får man tillbaka på skatten om man betalar ränta?

Du som privatperson kan få rabatt på den ränta du betalar för dina lån (med undantag för studielån), en rabatt i form av ett ränteavdrag som görs i din deklaration och betalas tillbaka som skatteåterbäring. Ränteavdrag är alltså en form av skatteminskning för att ge privatpersoner större möjlighet att låna pengar genom att göra det billigare. Eftersom räntekostnaden för lån alltså kan vara lägre än vad du tidigare har räknat med bör du räkna med ränteavdraget i din kalkyl om du har tänkt ansöka om lån.

Hur räknar man ut räntekostnader?

Ränta per år beräknas genom att multiplicera lånebelopp med räntesats.
Månadsränta fås genom att dela årsräntan med 12.
Räntekostnaden minskar med varje månads amortering.
En kalkylator kan användas för beräkning av ränta inkl. amorteringar.
Formeln för att räkna ut ränta är: Ränta = skuldbelopp x ränta (%).

För att räkna ut ränta på ett lån per år multiplicerar man lånebeloppet med räntesatsen. Vill man få fram ränta per månad delar man årsräntan med 12. Ett lån på 20 000 kr med ränta på 8 % får en räntekostnad på 20 000 x 0,08 = 1 600 kr det första året och 1 600 / 12 = 133 kr per månad.

Ovanstående gäller dock under förutsättning att inga amorteringar görs under årets gång. Eftersom man i regel betalar ränta varje månad och samtidigt amorterar på sitt lån minskar räntekostnaden för varje månad i takt med att lånebeloppet sjunker.

Eftersom räntekostnaden varierar från månad till månad till följd av amorteringar är det enklaste sättet att räkna ut ränta genom att använda en räntekalkylator.

Hur bokför man räntekostnader?

Har du tagit ett lån till företaget och bokfört denna insättning är nästa steg att bokföra återbetalning och ränta på lånet.

Har du hittat till detta inlägget men missat att bokföra själva lånet rekommenderar vi att du läser inlägget Bokföra banklån först.

Får man tillbaka hela ränteavdraget?

Om du har ett bolån har du möjlighet att få upp till 30 % avdrag på räntan på ditt lån. Det betyder att du alltså får tillbaka en del av dina räntekostnader. Ränteavdraget sker automatiskt men det finns vissa saker som är bra att veta. Här går vi igenom hur ränteavdraget för ditt bolån fungerar.

De långivare du har haft under året skickar in uppgifter till Skatteverket om hur mycket räntekostnader du har haft och det blir då förifyllt i deklarationen. Du får normalt årligen göra avdrag på 30 % av dina räntekostnader upp till 100 000 kr och 21 % på den del som överstiger 100 000 kr.

Är räntekostnader för skatter och avgifter avdragsgilla?

De flesta av oss har idag någon form av lån, det kan exempelvis vara ett bostadslån, privatlån eller ett mindre sms-lån. Lånen skiljer sig förstås åt när det kommer till vilka säkerheter som krävs, räntenivåer, återbetalningstider med mera. De har dock alla en sak gemensamt, du har rätt att få tillbaka 30 procent av den nominella ränta som du betalat till långivaren. Detta är därför någonting som du bör du ha i åtanke när du beräknar hur stor kostnaden för ett lån blir.

I svensk lag står det att ränteutgifter ska vara avdragsgilla. Det innebär i praktiken att du får lägre skatt när du har räntor att betala. Det kan innebära att din inkomstskatt sänks och du kan ha möjlighet att få tillbaka på skatten om du har stora ränteutgifter. Räntan på ett lån är dock aldrig helt avdragsgillt utan du behöver betala tillbaka den största delen till långivaren. Tänk på att det är skillnad på ränta och andra avgifter (exempelvis aviavgifter) och att de sistnämnda inte är avdragsgilla.

Varför har vi ränteavdrag?

Om du har bolån eller andra lån har du kanske hört att du kan göra ränteavdrag på deklarationen. Här beskriver vår privatmarknadschef Johan Rosengren allt om vad det innebär.

När betala skatt för att slippa ränta?

Om du har betalat för lite preliminärskatt under beskattningsåret kan du göra en extra inbetalning till skattekontot så att du slipper betala kostnadsränta.

Du behöver endast betala ränta för de dagar som du har underskott, en så kallad dag-för-dag-ränta. Det gör alltså inte så mycket om du blir någon dag sen med inbetalningen till skattekontot.

När ska Restskatt betalas 2023 för att slippa ränta?

Nu är det snart dags att deklarera för dina inkomster och eventuella avdrag under 2022. Innan du sätter igång kan det vara bra att ha koll på vilka datum som gäller, bland annat för när du ska lämna in fastighetsdeklaration och när du ska betala in kvarskatt.

Senast den 2 maj 2023 måste din inkomstdeklaration finnas hos Skatteverket, men ett gott råd är att inte vänta för länge med att göra din deklaration. Du kanske behöver kolla upp och stämma av en del uppgifter och då kan det vara skönt att vara ute i god tid. Det är också bra att tidigt beräkna om du kommer få kvarskatt. För belopp över 30 000 kronor börjar nämligen en kostnadsränta på 1,25 procent att räknas från och med den 13 februari.

Om du sålt en bostad under året ska du deklarera för vinsten eller förlusten. Vi förklarar allt om hur det går till.