:

Vad är SIS legitimation?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är SIS legitimation?
  2. Vilka id-kort är SIS-märkta?
  3. Vem utfärdar SIS-märkt id-kort?
  4. Vad kan man använda istället för id-kort?
  5. Vad är skillnaden på id-kort och legitimation?
  6. Vad är skillnaden mellan id-kort och nationellt id-kort?
  7. Hur skaffar man SIS id-kort?
  8. Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?
  9. Hur kan jag identifiera mig utan ID?
  10. Kan man använda BankID som leg?
  11. Kan man identifiera sig utan legitimation?
  12. När gäller inte körkort som ID-handling?
  13. Kan man ha id-kort istället för pass?
  14. Kan jag använda BankID som legitimation?
  15. Hur gör man om man inte har id-kort?
  16. What is SIS II?
  17. What are the provisions of the SIS regulation?
  18. What is Schengen Information System (SIS)?
  19. What does SIS stand for?

Vad är SIS legitimation?

Tillstånd att utfärda identitetskort

I Sverige finns en unik möjlighet för företag och organisationer att utfärda id-kort till sin personal. DNV kan hjälpa dig med det tillstånd du behöver. Korten utfärdas och tillverkas under strikt kontroll, varför banker, post, handel och myndigheter har valt att acceptera dessa kort som legitimationshandlingar vid t.ex. ekonomiska transaktioner. Det SIS-märkta id-kortet är det enda kort som samtidigt kan visa företagstillhörighet och fungera som giltig legitimation.

Vilka id-kort är SIS-märkta?

När du ska ansöka om nytt pass eller nationellt id-kort måste du kunna legitimera dig med giltig id-handling.

Vem utfärdar SIS-märkt id-kort?

Kortutfärdarnummer är en unik nummerserie som ges ett specifikt kort efter ansökan till SIS. Utfärdarnumret är beroende på om det avser ett nationellt eller internationellt kort. Exempel på nationella utfärdarnummer är in-och utpasseringskort och medlemskort. Exempel på internationella utfärdarnummer, (International Issuer Number, IIN) är t ex bankkort och bensinkort.

SIS ansvarar för framtagande och registrering av kortutfärdarnummer avseende:

Vad kan man använda istället för id-kort?

I dag finns det tre etablerade e-legitimationer som du som privatperson kan skaffa:

  • BankID (utgiven av bankerna)
  • Freja+ (utgiven av Freja eID Group AB)
  • AB Svenska Pass (utgiven av Skatteverket).

Alla tre e-legitimationerna har fått kvalitetsmärket Svensk e-legitimation som visar att de har granskats och godkänts av staten genom myndigheten Digg.

BankID beställer du hos din bank. Hur du beställer ett BankID skiljer sig åt mellan olika banker. Den finns i tre varianter:

  • som en app i din mobiltelefon eller platta (mobilt BankID)
  • på ett kort med en kortläsare (BankID på kort)
  • i ett program i din dator (BankID på fil).

Vad är skillnaden på id-kort och legitimation?

För att få pass eller nationellt id-kort måste du vara svensk medborgare. Detta gäller även provisoriska pass. Alla som ansöker måste personligen komma till polisens passexpedition, det gäller även barn och ungdomar. Pass/nationellt id-kort är de enda handlingar som kan styrka ditt medborgarskap.

Vad är skillnaden mellan id-kort och nationellt id-kort?

We use cookies from other companies in order to show you ads off our Products, and provide features such as maps, payment services and video.

We use cookies from other companies in order to show you ads off our Products, and provide features such as maps, payment services and video.

Hur skaffar man SIS id-kort?

Tillstånd att utfärda identitetskort

I Sverige finns en unik möjlighet för företag och organisationer att utfärda id-kort till sin personal. DNV kan hjälpa dig med det tillstånd du behöver. Korten utfärdas och tillverkas under strikt kontroll, varför banker, post, handel och myndigheter har valt att acceptera dessa kort som legitimationshandlingar vid t.ex. ekonomiska transaktioner. Det SIS-märkta id-kortet är det enda kort som samtidigt kan visa företagstillhörighet och fungera som giltig legitimation.

Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?

Vad är skillnaden mellan pass och nationellt id-kort?

Pass är en godkänd resehandling i hela världen, visumansökan kan tillkomma som inresekrav.

Hur kan jag identifiera mig utan ID?

Värnplikt kan hindra utfärdande av identitetskort eller förkorta giltighetstiden för identitetskort som beviljas. En värnpliktig beviljas identitetskort högst till utgången av det år då hen fyller 28 år, om hen inte visar att skyldigheten att försvara landet inte utgör något hinder för att utfärda identitetskortet. 

Hinderlöshet: Hinderlöshet innebär att du har fullgjort din värnplikt eller civiltjänst, eller att du är befriad från tjänstgöring. Granskningen av detta blir gradvis automatisk och därför behövs inte alltid ett separat intyg.

Kan man använda BankID som leg?

I dag finns det tre etablerade e-legitimationer som du som privatperson kan skaffa:

  • BankID (utgiven av bankerna)
  • Freja+ (utgiven av Freja eID Group AB)
  • AB Svenska Pass (utgiven av Skatteverket).

Alla tre e-legitimationerna har fått kvalitetsmärket Svensk e-legitimation som visar att de har granskats och godkänts av staten genom myndigheten Digg.

BankID beställer du hos din bank. Hur du beställer ett BankID skiljer sig åt mellan olika banker. Den finns i tre varianter:

  • som en app i din mobiltelefon eller platta (mobilt BankID)
  • på ett kort med en kortläsare (BankID på kort)
  • i ett program i din dator (BankID på fil).

Kan man identifiera sig utan legitimation?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

När gäller inte körkort som ID-handling?

– Körkortet är en av de mest osäkra id-handlingar vi har. Det är ingen id-handling, det är en handling för behörighet. Det har väldigt lång giltighetstid (tio år) och man kan få det utan att personligen inställa sig, säger Askersjö.

Hon tillägger att granskningar av hur falska id används har visat att det är just körkort och id från företag och banker som är lättast att förfalska och därmed också används vid bedrägerier.

Kan man ha id-kort istället för pass?

Som EU-medborgare har du rätt att resa fritt i de 27 EU-länderna samt i Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz (som är med i Schengenområdet ) om du har med dig ett giltigt pass eller nationellt id-kort. Resehandlingarna måste vara giltiga på resdagen. Barn måste ha ett eget pass eller id-kort, och ibland ett särskilt tillstånd – läs mer om resehandlingar för minderåriga. Om du ska resa med anhöriga som inte är EU-medborgare bör du kontrollera vilka regler som gäller för dem.

Kan jag använda BankID som legitimation?

Bank-id är en e-legitimation och utfärdas av ett antal banker. En e-legitimation kan jämföras med en fysisk id-handling som till exempel id-kort eller körkort. Den enda skillnaden är att du använder e-legitimationen för att legitimera dig digitalt till exempel på internet.

Bank-id är den absolut vanligast förekommande e-legitimationen i Sverige. De allra flesta privata och offentliga företag och organisationer som har digitala tjänster med krav på inloggning och identifiering använder sig av bank-id.

Hur gör man om man inte har id-kort?

De som är kund hos gällande bank kan göra en ansökan om ID kort på plats på kontoret. Det enda man måste ha med sig är ett giltigt foto samt giltig legitimation för att kunna identifiera sig. 

Om man för närvarande har skyddad identitet, har bytt namn, är skriven i utlandet eller blivit svensk medborgare relativt nyss bör man även ha med sig ett personbevis. Detta får då maximalt vara en månad gammalt.

Det man bör komma ihåg är att det förkommer vissa skillnader mellan bankkontoren. Det betyder att man för säkerhetsskull kan kontakta det bankkontor man har tänkt besöka för att höra vad man bör ha med sig och tänka på inför att ansökan lämnas in.

I de fall som en förälder vill ansöka om ID kort för sitt barn måste både barnet och föräldern komma till bankkontoret.  Detta för att banken ska kunna utföra ett intygsförfarande. Med det menas att de kontrollerar att föräldern är förmyndare för barnet.  Föräldern måste i detta fall ha med sig en giltig legitimation.

Om det finns två (eller fler) vårdnadshavare räcker det med att en av dem är med vid ansökan. Däremot ska fullmakt då finnas från de övriga vårdnadshavarna. Fullmakt går att få på bankkontoret eller ladda ner via bankens hemsida.

Ett barn eller ungdom som inte har någon identifikationshandling ska i detta fall styrka sin identitet med personbevis. På detta ska det framgå vilka som är vårdnadshavare. Detta får maximal vara en månad gammalt.

What is SIS II?

The second generation Schengen Information System (SIS II) is a large-scale IT system that supports internal security and the exchange of information on people and objects between national police, border control, customs, visa and judicial authorities.

What are the provisions of the SIS regulation?

2. This Regulation also lays down provisions on the technical architecture of SIS, on the responsibilities of the Member States and of the European Union Agency for the Operational Management of Large-Scale IT Systems in the Area of Freedom, Security and Justice (eu-LISA), on data processing, on the rights of the persons concerned and on liability.

What is Schengen Information System (SIS)?

… The Schengen Information System (SIS) is the most widely used and largest information sharing system for security and border management in Europe.

What does SIS stand for?

on the establishment, operation and use of the Schengen Information System (SIS) in the field of police cooperation and judicial cooperation in criminal matters, amending and repealing Council Decision 2007/533/JHA, and repealing Regulation (EC) No of the European Parliament and of the Council and Commission Decision 2010/261/EU