Vad innebär det att ärva med fri förfoganderätt?

Innehållsförteckning:

1. Vad innebär det att ärva med fri förfoganderätt?
2. Vad får jag göra när jag har fri förfoganderätt?
3. Vem kan ärva med fri förfoganderätt?
4. Vad gäller för efterlevande makes arvsrätt?
5. Vill inte att särkullbarn ska ärva?
6. Hur mycket ärver en fru om särkullbarn finns?
7. Vad är skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt?
8. Vilka räknas som Efterarvingar?
9. Har min fru rätt till mitt arv?
10. Hur fördelas arv mellan make och särkullbarn?
11. Hur mycket ska ett särkullbarn ärva?
12. Kan man förlora sin arvsrätt?
13. Hur mycket är Laglotten för särkullbarn?
14. Kan man ta bort barn från arv?
15. Hur stor del har särkullbarn i Efterarv?

Vad innebär det att ärva med fri förfoganderätt?

Fri förfoganderätt innebär att egendomen ägs fritt, men i begränsad form. Ägaren får varken skriva testamente om att egendomen ska ges bort till någon annan eller skänka bort stor del i gåva till någon annan.

Full äganderätt innebär däremot att egendomen ägs helt fritt utan begränsningar. Ägaren får bestämma om egendomen i testamente och skänka bort allt i gåva, om så önskas. 

Vad får jag göra när jag har fri förfoganderätt?

Att testamentera bort egendom med fri förfoganderätt innebär att den som mottar arvet får spendera/sälja egendomen precis som denne vill, men med vissa undantag:

Att ärva med full äganderätt innebär att arvtagaren inte behöver ta hänsyn till den först avlidnes arvingar. Den som mottar arvet får med andra ord både testamentera och ge bort arvet.

Vem kan ärva med fri förfoganderätt?

Juridik vid dödsfall

+Min syster är änka och har inga barn .Hon ärvde allt med fri förfoganderätt. Har hans bröder någon rätt till arv? Vad är skillnaden mellan full och fri förfoganderätt?

Vad gäller för efterlevande makes arvsrätt?

Dödsbodelägares arv kan enligt lag, ärvdabalken, eller enligt testamente omfattas av en rätt till efterarv. Det är viktigt att skilja mellan att vara dödsbodelägare och efterarvinge, eftersom begreppen inte har samma definition. Skillnaden är tidpunkten för arvet.

Dödsbodelägare har omedelbar rätt till arv och efterarvingar har rätt till arv efter att dödsbodelägaren avlidit. Det innebär att dödsbodelägaren har primär arvsrätt och efterarvingen har sekundär arvsrätt.  

Vill inte att särkullbarn ska ärva?

Idag har vart femte barn som föds minst ett halvsyskon och när det gäller särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, finns det särskilda regler beträffande arv som är viktiga att ha koll på. Här reder vi ut vad som gäller.

Enligt svensk lag har dina barn alltid rätt till en viss del av ditt arv oavsett vad som står i ditt testamente. Denna del kallas för laglott. Särkullbarn har alltid rätt att kräva sin laglott direkt vid sin förälders bortgång, till skillnad från gemensamma barn som ärver först när båda föräldrarna gått bort.

Laglotten utgör hälften av ditt arv och fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är laglotten 25 procent av allt du äger för respektive barn och har du tre barn är laglotten 1/6 av allt du äger för respektive barn. Ett barns laglott kan man aldrig med bindande verkan testamentera bort.

Arvsrätten gör att ett gift par där båda har särkullbarn inte kan bestämma att alla barn ska få lika mycket i arv efter dem när de gått bort. Särkullbarn ärver bara sin egen förälder. Om den make som inte är barnens föräldrar vill att de ska få något av arvet, är ett sätt att lösa detta att ge barnen gåvor under livstiden.

Hur mycket ärver en fru om särkullbarn finns?

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Barns arvsrätt regleras i ärvdabalken (2 kap. 1 §). Som utgångspunkt är barns arvsrätt underordnad efterlevande makes arvsrätt (3 kap. 1 och 2 §), men precis som du är inne på har du som särkullbarn företräde om du så väljer (3 kap. 1 och 9 §).

Vad är skillnaden mellan fri förfoganderätt och full äganderätt?

Full ägan­de­rätt in­ne­bär att du ärver utan några be­gräns­ning­ar. Detta in­ne­bär att du ensam be­stäm­mer över arvet.

Du får tes­ta­men­te­ra bort eller ge bort egen­do­men till vem som helst. När du går bort går arvet till dina ar­ving­ar.

Arv­gi­va­ren, den av­lid­ne, kan inte be­stäm­ma vem som ärver egen­do­men när du gått bort.

Fri för­fo­gan­de­rätt in­ne­bär att du får ett arv, men med två styc­ken be­gräns­ning­ar.

Du får inte tes­ta­men­te­ra egen­do­men bort.

Du får inte ge bort hela arvet du ärvt som en gåva till någon annan.

Vilka räknas som Efterarvingar?

Då en person övertar tillgångar med fri förfoganderätt gäller reglerna om efterarv. Fri förfoganderätt uppstår normalt genom reglerna i lag om efterlevande makes arvsrätt, eller en föreskrift i ett testamente att testamentstagaren får tillgångarna med fri förfoganderätt.

Då en efterlevande make avlider är rätten att ärva tillgångar som den efterlevande maken fått med fri förfoganderätt kopplad till bestämmelserna om vem som hade rätt till arv efter den först avlidne maken. Detta kallas efterarv eller sekundosuccession.

Har min fru rätt till mitt arv?

Fråga: Min pappa dog för tre år sedan. Vi hade inte särskilt mycket kontakt efter att han träffade sin nya fru Margit när jag bara var fem år gammal. Pappa och Margit hade skrivit ett inbördes testamente där de skulle ärva varandra med fri förfoganderätt. Efter bådas bortgång skulle arvet tillfalla deras gemensamma dotter Matilda. Vidare står det att vad testamentstagare erhåller samt avkastningen därav ska vara enskild egendom. Jag nämns inte i testamentet. Vid bouppteckningen begärde jag min laglott och erhöll cirka 200 000 kronor som jag köpte aktier för. Aktierna är i dag värda cirka 280 000 kronor. Nu vill min fru skiljas och jag undrar om mitt arv är enskild egendom eller vad gäller?

Svar: Tack för ditt brev. Vid en bodelning i anledning av äktenskapsskillnad (skilsmässa) läggs nettovärdet av makarnas giftorättsgods samman och delas lika. Enskild egendom är egendom som make har rätt att undanta från bodelning – det vill säga maken behöver inte dela med sig av värdet till den andra maken.

Hur fördelas arv mellan make och särkullbarn?

Idag har vart femte barn som föds minst ett halvsyskon och när det gäller särkullbarn, det vill säga barn som inte är era gemensamma, finns det särskilda regler beträffande arv som är viktiga att ha koll på. Här reder vi ut vad som gäller.

Enligt svensk lag har dina barn alltid rätt till en viss del av ditt arv oavsett vad som står i ditt testamente. Denna del kallas för laglott. Särkullbarn har alltid rätt att kräva sin laglott direkt vid sin förälders bortgång, till skillnad från gemensamma barn som ärver först när båda föräldrarna gått bort.

Laglotten utgör hälften av ditt arv och fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är laglotten 25 procent av allt du äger för respektive barn och har du tre barn är laglotten 1/6 av allt du äger för respektive barn. Ett barns laglott kan man aldrig med bindande verkan testamentera bort.

Arvsrätten gör att ett gift par där båda har särkullbarn inte kan bestämma att alla barn ska få lika mycket i arv efter dem när de gått bort. Särkullbarn ärver bara sin egen förälder. Om den make som inte är barnens föräldrar vill att de ska få något av arvet, är ett sätt att lösa detta att ge barnen gåvor under livstiden.

Hur mycket ska ett särkullbarn ärva?

Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!

Som jag förstår det, har en person avlidit och efterlämnat en efterlevande maka, två bröstarvingar och ett särkullbarn. Det finns inget testamente. Hans kvarlåtenskap är 1 miljon kr. Du vill veta hur mycket särkullbarnet ska få av arvet. Detta aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB) och äktenskapsbalken (ÄktB).

Kan man förlora sin arvsrätt?

För att veta vad lag­lot­ten är måste man veta vad arvslot­ten är.

Arvslott är det som en ar­vinge ärver om det inte finns tes­ta­men­te. Om den av­lid­ne har barn ska barnen dela lika på arvet och de får var sin arvslott.

Lag­lott är hälf­ten av arvslot­ten. Arvslot­ten är allt det en person skulle ha ärvt om den av­lid­ne inte hade skri­vit ett tes­ta­men­te. Endast bröstar­ving­ar har rätt till lag­lott.

Bröstar­ving­ar (barn och barn­barn) har alltid rätt till lag­lot­ten och lag­lot­ten kan inte tes­ta­men­te­ras bort. Det är därmed omöj­ligt att göra ett barn arvlös ef­tersom de alltid har rätt till åt­minsto­ne lag­lot­ten.

Hur mycket är Laglotten för särkullbarn?

Särkullbarn kallar man barn som inte är gemensamma. I dagens Sverige har vart femte barn ett halvsyskon vilket i sin tur gör det till ett viktigt ämne att prata om och hålla koll på. Låt oss på Point of Law upplysa dig!

Ett särkullbarn är ett barn till en make som den andra maken inte är förälder till. På samma sätt fungerar det inom ett samboförhållande, ett särkullbarn är endast barn till den ena parten i förhållandet.

Kan man ta bort barn från arv?

Barn, barnbarn och barnbarnsbarn… Har du sådana? I så fall är de det man kallar dina bröstarvingar. Enligt svensk lag har bröstarvingarna genom laglotten alltid rätt till hälften av kvarlåtenskapen, av arvslotten.

Detta innebär att man kan testamentera bort 50 procent av kvarlåtenskapen till vem eller vilket ändamål man vill. Resterande 50 procent har bröstarvingarna rätt att få och dela på. Så på frågan om man kan göra sina barn arvlösa är alltså svaret nej, aldrig helt utan arv.

Hur stor del har särkullbarn i Efterarv?

Ärv­da­bal­ken är lagen som styr över arvs­frå­gor. Sär­kull­barn har rätt att få sitt arv direkt när deras för­äl­der går bort. Ge­men­sam­ma barn ärver också, men de får arvet först när båda för­äld­rar­na av­li­dit.

De ge­men­sam­ma bar­nens andel går till den ef­ter­le­van­de maken och sedan när båda ma­kar­na gått bort får ge­men­sam­ma barn sitt arv.

Om ma­kar­na endast har sär­kull­barn ärver den ef­ter­le­van­de maken inte ef­tersom arvet direkt går till sär­kull­bar­nen. Om man vill att den ef­ter­le­van­de maken ska ärva måste man skriva ett tes­ta­men­te.

Sär­kull­barn har rätt till lika mycket arv som ge­men­sam­ma barn. Det går inte att göra barn arv­lö­sa och alla barn har rätt till minst sin lag­lott.

Genom att skriva ett tes­ta­men­te är det möj­ligt att ge mera arv till vissa barn och endast lag­lott till andra barn.

Om du inte skri­vit ett tes­ta­men­te och har fyra barn har de alla rätt till ¼ var. Det har ingen be­ty­del­se om det är ge­men­sam­ma barn eller sär­kull­barn.

Nedan hittar du tre ex­em­pel på hur arvet för­de­las när det gäller sär­kull­barn och ge­men­sam­ma barn.