Måste man betala public service avgift?

Det var inte bara en statsminister som Riksdagen tog ställning till i onsdags. Även en ny TV-avgift avhandlades, och till skillnad mot Ulf Kristersson som statsminister röstade Riksdagen för den nya public service-avgiften.

Från och med den 1 januari 2019 ersätts den gamla TV-licensen av en ny TV-avgift. Istället för en räkning hem i brevlådan ska nu alla som omfattas av lagen betala en avgift via skattsedeln. Det står klart efter att alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna ställt sig bakom förslaget.

Hur mycket betalar man till Radiotjänst?

Finns Radiotjänst kvar?

Länge var radion det enda media som kunde nå hela Sveriges befolkning, gammal som ung, kvinna som man, stad som land och slott som koja - samtidigt. Många av de grundläggande ambitionerna som fanns när Radiotjänst startade 1925 finns kvar, men mycket är också förändrat.

Här hittar du material ur radions arkiv som bearbetats och sammanställts till längre program.

Vad kostade Radiotjänst?

Hem och familj

Måste alla betala tv-licens? Hur mycket ska jag betala? Vi svarar på några av de vanligaste frågorna om public service-avgiften.

Vilka kanaler ingår i Radiotjänst?

Public service-avgiftens storlek beslutas för varje inkomstår. För inkomståret 2023 är public service-avgiften maximalt 1 300 kronor per person och år. Du som har en beskattningsbar förvärvsinkomst som är lägre än 130 025 kronor per år betalar i stället 1 procent av inkomsten. Beskattningsbar förvärvsinkomst är din inkomst av tjänst eller näringsverksamhet efter avdrag. Som beskattningsbar förvärvsinkomst räknas till exempel lön, pension och sjukersättning men inte inkomst av kapital.

Du får inga inbetalningskort och behöver alltså inte göra någon inbetalning, utan avgiften dras direkt med skatten. Avgiften bestäms utifrån inkomstbasbeloppet, som ändras varje år.

För inkomståret 2022 var public service-avgiften maximalt 1 327 kronor per person och år.

När ska man betala kvarskatt?

TV-avgiften har sitt ursprung i licensavgiften för radioapparater. Ursprungligen krävde innehav av radiomottagare tillstånd från Kungl. Maj:t, vilket kunde sökas hos Telestyrelsen mot en stämpelavgift på 3:50 kronor. Vid början av 1924 fanns 4 500 sådana tillstånd och vid årets slut hade antalet ökat till 40 000. Detta år bestämdes det också att stämpelavgiften skulle ersättas av en licensavgift vars storlek bestämdes av regeringen. Från och med 1925 skulle den som hade en radiomottagare betala en avgift på tolv kronor.[5] 1926 sänktes avgiften till tio kronor, något som skulle gälla fram till 1951.

År 1943 infördes en särskild avgift för radio i bil eller båt, vilket betydde att trafikpolisen kunde fråga efter radiolicensen.[6]

Från 1956 blev även innehavare av TV-mottagare skyldiga att betala en licensavgift, som uppgick till 25 kronor per kalenderkvartal. År 1967 övergick avgiften till att bli en "allmän mottagaravgift", och begreppet "licens" avskaffades. De hushåll som ägde en TV-apparat betalade en allmän mottagaravgift som även täckte eventuellt innehav av radiomottagare. Den som bara hade en radioapparat betalade en mindre "särskild ljudradioavgift".

Under 2018 var avgiften 2 400 kr per hushåll med TV-mottagare, medan den 2019 blev maximalt cirka 1 300 kr per person och reducerad för personer med låga förvärvsinkomster. Som förvärvsinkomst räknas även exempelvis a-kassa, pension och sjukersättning. Under dessa premisser föreligger betalningsskyldighet till och med dödsåret.[16] Företag, juridiska personer, personer under 18 år och personer utan förvärvsinkomst (exempelvis studerande som enbart har studiemedel som inkomst) betalar ingen avgift från och med 2019.[17] Förändringen trädde i kraft automatiskt och de som betalade TV-avgift 2018 behövde inte göra något. De som hade betalat den gamla avgiften för 2019 skulle återbetalas av Radiotjänst.[18]

Som jämförelse kan nämnas en undersökning publicerad 2023 av Mediavision som visade att svenska hushåll i genomsnitt betalade 685 kr/mån för prenumeration och abonnemang på media och journalistik.[19]

Vad händer med Radiotjänst?

År 1943 infördes en särskild avgift för radio i bil eller båt, vilket betydde att trafikpolisen kunde fråga efter radiolicensen.[6]

När tas tv licensen bort?

Radio broadcasters in the early 20th century needed to raise funds for their services. In some countries, this was achieved via advertising, while others adopted a compulsory subscription model with households that owned a radio set being required to purchase a licence. The United Kingdom was the first country to adopt compulsory public subscription with a licence, originally known as a wireless licence, used to fund the BBC. In most countries that introduced radio licensing, possession of a licence was simply an indication of having paid the fee. However in Canada, between 1914 and 1922 people needed to pass an "Amateur Experimental Certificate of Proficiency", demonstrating the ability to send and receive Morse code at five words per minute, to be allowed to use a radio receiver.[1]

With the arrival of television, some countries created separate television licences. Other countries increased radio licence fees to cover the additional cost of television broadcasting, changing the name from "radio licence" to "TV licence" or "receiver licence". Today, most countries fund public radio broadcasting from the same licence fee that is used for television, although a few still have separate radio licences. Some countries, such as the United Kingdom and Japan, have lower fees for households that only own monochrome television sets. In many countries, elderly and disabled consumers have a reduced or zero licence fee.

Faced with licence fee evasion, some countries chose to fund public broadcasters directly from taxation or via methods such as a co-payment with electricity billing. In some countries, national public broadcasters carry advertising.

Usage and costs of television licences vary greatly between countries. The Museum of Broadcast Communications in Chicago[3] reports that two-thirds of countries in Europe and half of countries in Asia and Africa use television licences to fund public television. Television licensing is rare in the Americas, largely confined to French overseas departments and British Overseas Territories. In some countries, radio channels and broadcasters' websites are also funded by a licence, giving access to radio and online services free of advertising.

Hur mycket kostar public service per år?

Hur mycket kostar public service varje år?

Du får inga inbetalningskort och behöver alltså inte göra någon inbetalning, utan avgiften dras direkt med skatten. Avgiften bestäms utifrån inkomstbasbeloppet, som ändras varje år.

För inkomståret 2022 var public service-avgiften maximalt 1 327 kronor per person och år.

Hur mycket pengar får Sveriges Radio?

Public service består av tre olika företag, Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). SVT sänder fyra kanaler SVT1, SVT2, SVT Barn och Kunskapskanalen som de samsänder med UR. SR har fyra nationella kanaler: P1, P2, P3 och P4. P4 består av 25 lokala kanaler. SR sänder även lokalt i Södertälje och P6 i Stockholm samt P3 Din Gata i Malmö. Dessutom sänder de digitalt över vissa områden.

Vilka kanaler kan man se utan abonnemang?

Den snabba teknikutvecklingen har gjort att det idag finns många olika sätt att ta emot tv-signaler i hemmen. Vissa lite mer komplicerade än andra. På den här sidan hittar du även kontaktuppgifter till tv-operatörernas kundtjänster.

Marksänd tv, kabel-tv, satellit-tv och IPTV. SVT:s utbud sänds ut med fyra olika tekniker. Men du kan förstås också titta på våra program när du själv har tid – på SVT Play.

Hur får man in gratis kanaler?

För att få tillgång till dina kanaler krävs att en antennkabel kopplas in mellan ditt antennuttag i väggen (märkt "TV") och din tv med så kallad DVB-C. Har du en digitalbox kopplar du en antennkabel mellan digitalboxen och din tv.

De mest populära kanalerna, exempelvis SVT1, SVT2, SVT24, Kunskapskanalen, SVT Barn och många fler sänds abonnemangsfritt i digital form i alla FiberKoax anslutna hus.

Hur mycket Swish kan man ta emot utan att skatta?

Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Det är svårt att säga om du ska skatta dessa 9000kr du fått av en kompis utan att veta bakgrunden till varför du fick dem. Är dessa 9000kr bara en gåva så behöver du inte skatta på dem (8 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Om det är så att du utfört ett arbete åt din vän eller sålt något åt honom eller henne så hänför sig dessa pengar antingen till inkomstslaget tjänst, näringsverksamhet eller kapital 10, 13 respektive 41 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Det innebär att dessa ska beskattas genom att summan tas upp i din deklaration. Så för att ge svar på din fråga det beror på om pengarna är en gåva, hänför sig till ett arbete eller försäljning. Om de hänför sig till en försäljning så ska de endast skattas om du gjort en vinst genom försäljningen.

Vad händer om jag inte betalar kvarskatt i tid?

Gå in på Skatteverkets webbplats. På ditt skattekonto kan du se ditt aktuella saldo. Om du har tappat bort ditt förtryckta inbetalningskort hittar du information där om hur du ska gå tillväga för att betala din kvarskatt. Du kan även betala med Swish.