Hur intygar man någons identitet?

Problemet med id-kapningar, eller identitetsintrång som det också kallas, har vuxit. Det vanligaste som händer är att någon köper varor i en annans namn. Bedragaren går sedan till utlämningsstället och visar upp en falsk eller stulen id-handling och hämtar ut varan.

Men det förekommer också att man tar dyra lån med någon annans identitet. Med en annans personnummer beställer bedragaren ut ett kreditkort eller ett snabblån och hämtar sedan ut pengarna med falskt eller stulet id-kort.

Vem kan intyga min identitet?

Hej och tack för din fråga,

I normalt fall ska du kunna legitimera dig med nationellt ID-kort, körkort eller pass etc. vid ansökan om nytt ID-kort.

Hur får man en giltig ID-handling?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

Hur kan man legitimera sig utan körkort?

Om du saknar giltig id-handling när du ansöker om pass eller nationellt id-kort kan du ta med dig en person som intygar din identitet. Den som följer med dig måste vara godkänd intygsgivare och kunna visa upp giltig id-handling.

Någon av nedanstående personer kan följa med till passexpeditionen för att intyga din identitet:

Kan sambo intyga identitet?

Övrigt/annat

Hej! Jag har sedan 2007 varit folkbokförd i Sverige och har ett tidsbegränsad uppehållstillstånd som sträcker sig fram till 2020. Jag har haft körkort och ID-kort, för ca 2 år sedan tappade jag mitt körkort och id-kort.( skatteverkets ID-kort) och jag skaffade fick ny körkort och skulle skaffa även nytt ID.kort. Men då föreslog en person att det räckte med körkort som id-handling och därför struntade jag i att skaffa mig nytt id-kort. nu till problemet, ett år sedan blev jag av med mitt körkort hade ingen ID-handling. Jag ansökte hos skatteverket för ny idkort. Med min ansökan bifogade jag vidimerad kopia på mitt körkort som är i beslag hos Transportstyrelsen, Irakisk pass, uppehållstillstånd-kort, intyg från migrationsverket på vem jag är, ändå fick jag avslag på att få ID.kort från skatteverket. Vad mer kan jag göra? har inga familjemedlemmar som kan intyga mig heller.

Hur visar sig identitet?

Vem jag är skapas i relation till min omvärld. Vi är alla unika individer som tänker och tycker olika. Vi samlar hela tiden på oss nya intryck och kunskaper och det vi tycker är viktigt tar vi till oss. Allt detta formar hur vi är – vår identitet. Eftersom vi hela tiden utvecklas och får nya intryck ombildas ständigt vår identitet.

Att fundera över sin egen identitet, meningen med livet eller att känna sig ledsen utan anledning, är inte konstigt. Det är snarare helt normalt. Och även om det känns jobbigt just i stunden är det en naturlig del av att utvecklas.

Kan man legitimera sig med BankID hos polisen?

Identifiera dig digitalt med ditt svenska pass eller nationella ID-kort. Allt som behövs är du, din ID-handling och din mobil.

Med digital ID-kontroll kan du utföra vissa bankärenden digitalt, utan att behöva besöka ett bankkontor. Du kan använda det för att identifiera dig, skaffa Mobilt BankID eller aktivera utökad användning som att lägga till betalningsmottagare eller öka Swish-gränsen.

För ett starkare skydd mot bedrägerier kan du behöva bekräfta din identitet med ett pass eller nationellt ID-kort (ej körkort) när du beställer ett nytt BankID med säkerhetsdosa. Kontrollen görs i BankID appen, se till att ha din ID-handling nära till hands ifall du behöver den.

För att se detta innehåll behöver du först godkänna cookies för Funktioner, prestanda och statistik.

Vad är skillnaden mellan id-kort och legitimation?

En svensk medborgare bosatt i utlandet eller på tillfälligt besök kan ansöka om ett nytt ordinarie pass, provisoriskt pass eller id-kort på vissa ambassader och konsulat som också är passmyndigheter.

Tidsbokning Tidsbokning sker online fr.o.m. den 1 juli 2021. Du bokar tid för att ansöka om ett nytt pass eller för att hämta ut passet vi följande länk: Tidsbokning online

Vad kan man använda istället för id-kort?

Lämnar du ofta din ID-handling hemma? Skulle det någonsin hända med din mobil? Med Frejas ID-kort i mobilen kan du vara helt digital när du är på språng, och du behöver aldrig oroa dig för att glömma plånboken eller ID-kortet hemma.

Eftersom Freja redan fungerar som en digital identitet för e-tjänster, representerar det digitala ID-kortet i Freja ett steg ut från den digitala världen in i den fysiska. Ditt digitala ID-kort skapas med den data du har lagt till i Freja och det ger dig möjlighet att bevisa din identitet på ett enkelt sätt i alla möjliga situationer och miljöer i vardagen.

Är BankID en ID-handling?

Har du bank-id, svenskt pass eller nationellt id-kort och en mobil? Då kan du aktivera ett digitalt id till mobilen från och med måndag.

För en tid sedan aviserade Bank-id planer på att lansera digitala id-kort i sin app. Och från måndag går det att aktivera det på sin mobil.

Kan man ha digitalt id-kort?

Det digitala id-kortet kan användas istället för ett fysiskt id-kort, till exempel för att hämta ut ett paket. Foto: Bank-id/TT

LEGITIMATION

Kan man ha id på mobilen?

Hjem > K > Kan Man Vise Legitimasjon På Mobil?

BankID på mobil er ein personleg, elektronisk ID som gir tilgang til offentlege tenester på høgaste sikkerheitsnivå, nivå 4. For å kunne ta i bruk BankID på mobil må du ha ein nettbankavtale med BankID og ein kodebrikke. Du kan berre aktivere BankID på mobil frå banken som gav deg BankID.

Vilka olika identiteter kan en person ha?

Vem är du? Har du funderat på det? Kommer du att vara samma person om tio år?

De här frågorna, och den här texten, handlar om identitet. Identitet handlar om vilka vi är och hur vi ser på oss själva.

När stora förändringar sker i livet blir ofta frågor om identitet viktiga. Att flytta till ett annat land är en stor förändring och kan väcka många tankar och känslor. En del tycker det är spännande med nya vanor och traditioner. Andra tycker att det är svårt och jobbigt. Båda reaktionerna är normala. Det kan ta tid att vänja sig vid allt det nya i ett nytt land.

Vad formar en persons identitet?

Identitet handlar om vem vi tycker att vi är, hur vi uppfattar oss själva och hur vi upplever vår plats i sociala sammanhang. En människas identitet formas under hela livet utifrån både saker vi kan och inte kan påverka. En individ skapar sin identitet genom att förhålla sig till sin omvärld på olika sätt, d.v.s. människor man möter, intryck individen får och från olika erfarenheter.

En självbild är hur individen ser på sig själv, det är genom självbilden som man bygger sin identitet. Att utveckla sin egen identitet är något som pågår hela livet och som börjar redan när man är liten. När barnet är ca nio år så brukar personen bli mer medveten om hur man är i andras ögon och börjar tänka på sin identitet. Som tonåring börjar det hända många saker i livet som gör att individen börjar tänka mer på sin identitet och relationen till föräldrarna förändras i och med att individen börjar bli vuxen. Det blir viktigt vem man själv är i förhållande till andra. Det är normalt att individen som tonåring fundera mycket på sin självbild och identitet. Det är en period i livet när man börjar ifrågasätta sådant som känts självklart tidigare, individen börjar tänka på nya sätt och ha mer egna åsikter (BUP.se).