Vad är Egenupparbetade immateriella tillgångar?

För att få traktamente ska det vara mer än 70 km mellan din bostad och arbetsplatsen (förrättningen) och du ska övernatta. Traktamentet är 390 kr/dygn, beloppet är skattefritt. När din arbetsgivare ordnar och betalar ditt boende reduceras traktamentet med 35%. Under pågående förrättning har du också rätt till två extra traktamenten/vecka för mellanliggande ledighet, dessa är skattepliktiga.

Bor du och arbetar på annan ort ska arbetsgivaren ta hänsyn till dina önskemål innan hen ordnar boendet. Boendet ska vara av god standard och du ska inte behöva dela rum om du inte vill. Du och din arbetsgivare ska i förväg ha kommit överens om hur och var du ska bo.

Enkelrum bör vara minst 8,5 kvadratmeter. En säng på minst 80 × 200 cm är önskvärd. Dessutom bör det finnas sänglampa, nattduksbord, garderob för förvaring av kläder och ett skrivbord.
Matplatsen ska vara minst 1,2 kvadratmeter per person.
Det ska finnas tillgång till kyl, frys, mikro samt skåp för förvaring av livsmedel.
Toalett, tvättställ och dusch.
Tvättmaskiner och möjlighet att torka kläder.
Ett gemensamhetsutrymme på minst 68 kvadratmeter vid inkvartering av 40 personer och 34 kvadratmeter vid inkvartering av 40 personer bör vara tillgängligt möblerat med soffa, fåtöljer och ett lågt bord. Vid färre antal kan ytan reduceras.
Tillgängligt utrymme för bastu och motion.
Brandlarm och god ventilation ska vara installerat.
Tillgång till internetanslutning.
Städning av gemensamma utrymmen ombesörjs av företaget.

Vad ingår i immateriella tillgångar?

Immateriella tillgångar är benämningen för de icke fysiska tillgångar som ett företag innehar. Det kan till exempel vara varumärke, produkt eller tjänst, design, utseende på produkter, affärsidéer, logotyp. Även film, datorprogram, appar, interna manualer och affärsmodeller är alla immateriella tillgångar. Ofta är det de immateriella tillgångarna som kan vara av ett mycket högt värde i ett bolag.

Vill man skydda sina immateriella tillgångar så finns det flera olika lagar att tillämpa. Lagen om patent, upphovsrätt, varumärkesrätt, och mönsterrätt ingår alla i ett så kallat immateriellt rättsskydd. Det finns även marknadsföringsrätt, sekretessavtal, konkurrensklausuler med mera som kan fungera som ett överlappande stöd till det immateriella rättsskyddet.

Vilka internt upparbetade immateriella tillgångar får aldrig tas upp som tillgång enligt K3?

Som revisorer får vi många frågor om immateriella anläggningstillgångar. Vad räknas som en immateriell anläggningstillgång och hur ska det behandlas i redovisningen? WeAudit reder ut begreppet.

Först och främst bör du fundera över om ditt inköp faktiskt är en tillgång eller om det ska kostnadsföras och ha en direkt påverkan på resultatet. Kortfattat räknas ett inköp som en anläggningstillgång om det avser någonting som ska användas i verksamheten under en längre period (minst ett år) och som beräknas ge utlopp för framtida intäkter. Om istället värdet för inköpet anses vara förbrukat i samband med att varan eller tjänsten levereras rör det sig om en kostnad och inte en anläggningstillgång.

Det som skiljer en materiell och finansiell anläggningstillgång från en immateriell är att de immateriella tillgångarna saknar fysisk substans. Exempel på olika slags immateriella anläggningstillgångar är:

Programvaror
Licenser för exempelvis programvaror
Patent, koncessioner och liknande rättigheter
Modeller och prototyper
Egenutvecklade IT-system

Vilka kostnader får aktiveras K3?

En immateriell tillgång kan definieras som ”en icke-monetär tillgång utan fysisk form” (se K3/BFNAR 2012:1). Detta innebär att likvida medel och fysiska tillgångar (till exempel byggnader, maskiner och inventarier) inte är immateriella tillgångar. Det specificeras även att övriga finansiella tillgångar inte är immateriella tillgångar.

Immateriella tillgångar kan till exempel vara patent, licenser, upphovsrätter och egenutvecklade tekniker. Immateriella tillgångar kan vara både förvärvade och egenupparbetade.

Immateriella tillgångar kan vara både förvärvade och egenupparbetade.

En immateriell tillgång kan uppstå genom att den förvärvas eller genom att företaget på egen hand upparbetar den immateriella tillgången.

En immateriell tillgång kan förvärvas separat (till exempel genom att ett företag köper ett patent eller en licens) eller genom ett rörelseförvärv. Vid ett rörelseförvärv upprättas en förvärvsanalys i vilken identifierbara immateriella tillgångar tas upp.

En immateriell tillgång kan även vara egenupparbetad, det vill säga att den har utvecklats av det företag som redovisar tillgången. När det gäller egenupparbetade immateriella tillgångar skiljer sig reglerna ganska mycket mellan K2 (BFNAR 2016:10) och K3 (BFNAR 2012:1). Detta beskrivs närmare längre ned i detta blogginlägg.

Måste man skriva av immateriella tillgångar?

Att få fram en korrekt värdering av dina immateriella tillgångar är inte alltid helt lätt. Hur mycket är ett varumärke värt efter år av marknadsföring? Skyddar ditt patent en teknisk lösning där det finns ett gott marknadsunderlag eller är uppfinningen överflödig? Ett välkänt varumärke eller ett starkt patent kan utgöra ett företags verkliga kärna.

Alla immateriella tillgångar är inte värdefulla. Hjälper de inte till att skapa, bibehålla eller öka kassaflödet har de kanske inget direkt värde. Värdet på dina tillgångar kan också förändras över tid. Till exempel kan ett patent skydda en unik lösning, men efter en tid kan andra lösningar uppkomma som drar ner värdet på ditt patent.

Varumärken ökar generellt i värde ju mer kända de blir.

Vad menas med immateriella?

Immateriella tillgångar är företagets tillgångar som inte går att ta på – vilket inte betyder att de är mindre värdefulla än de fysiska. Ofta finns ett företags största värde bland de immateriella tillgångarna.

De immateriella tillgångarna kan till exempel utgöras av namn på företaget, produkt eller tjänst; logotyp för företaget, produkt eller tjänst; design och utseende; text, foto, musik, film, datorprogram, dataspel, och appar; interna manualer och arbetsmetoder; affärsidéer eller affärsmodeller; kompetens och spetskunskap; kundregister; tillverkningsprocesser; egna databaser; egenutvecklad teknik; forskningsresultat; resultat av utvecklingsarbete; certifieringar, samarbetsavtal och goodwill.

Vad menas med immateriell egendom?

Ditt företags immateriella egendom utgörs till exempel av patent, know-how och affärshemligheter. För att förvalta dem kan du upprätta en IPR-strategi (intellectual property rights), en strategi för immateriella rättigheter. Där planerar du hur företaget ska skydda sin immateriella egendom och agera vid eventuella kränkningar. Du kan öka företagets immateriella egendom till exempel med uppfinningar.

Se relaterade tjänster och servicekanaler.

Hur vet jag om ett bolag är K2 eller K3?

Huvudregelverket för ett företag som ska upprätta årsredovisning är K31. De flesta företag som är mindre företag enligt årsredovisningslagen (ÅRL) kan välja att i stället tillämpa K22. Reglerna i K2 omfattar aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, ideella föreningar och samfällighetsföreningar.

För att få tillämpa K2 måste ditt företag vara ett mindre företag enligt gränsvärdena i ÅRL. Vad innebär det? Om företaget uppfyller minst två av nedanstående kriterier under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren är företaget ett mindre företag.

Vad menas med K3?

K2 (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag) och K3 (BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning) är två olika regelverk för upprättande av årsredovisning. Huvudregeln är att alla företag som ska upprätta årsredovisning ska tillämpa K3. De flesta mindre företag kan dock välja att i stället tillämpa K2, som är ett förenklat regelverk.

Hur redovisas immateriella tillgångar?

De grundläggande principerna för hur man redovisar förvärvade immateriella anläggningstillgångar finns i ÅRL. I redovisningsnormgivningen förtydligas bl.a. vilket värde en förvärvad immateriell anläggningstillgång får tas upp till i företaget. Redovisningsnormgivningen preciserar bestämmelserna i ÅRL. Läs mer under respektive normgivning nedan.

En av tankarna bakom de redovisningsregler som ska användas när man upprättar ett förenklat årsbokslut är att det bokförda resultatet så långt som möjligt ska överensstämma med det resultat som beskattningen ska grunda sig på. Skattereglerna har fått störst betydelse för redovisningsreglerna för enskilda näringsidkare. För dessa personer har man även ändrat skattereglerna för att anpassa dem efter en del av de förenklade redovisningsregler som ska användas när man upprättar ett förenklat årsbokslut.

Hur bokföra immateriella tillgångar?

Immateriella anläggningstillgångar är identifierbara icke-monetära tillgångar som till huvudparten härleder sitt värde från rättigheter som inte har någon fysisk substans.

Tillgångar är enligt IFRS resurser som kontrolleras av en redovisningsenhet till följd av tidigare händelser från vilka framtida ekonomiska fördelar väntas tillfalla redovisningsenheten. Att stadigvarande bruka en tillgång innebär att syftet med innehavet är användning i en redovisningsenhet under en längre tid (normalt > 1 år).

Vad räknas som en tillgång?

‹Home/‹Blogg/Vad är Tillgångar | Hur beräknas totala tillgångar? | Läs mer här!

I denna guide så kommer vi att fokusera på att beskriva de vanligaste typerna av tillgångar som du kan besitta i form av privatperson. Vi kommer att belysa varje tillgång i form av ett adekvat exempel så att du ska vara införstådd med vad som gäller.

Vem måste ha K3?

För att ett bolag ska klassificeras som ett större bolag måste två av följande gränsvärden vara uppfyllda två år i rad:

Vilka måste ha K3?

BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) är huvudregelverket för de företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning enligt 6 kap. 1 § BFL. Det gäller dock inte företag som ska upprätta en redovisning baserad på internationella redovisningsregler enligt IAS-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder). Företag som omfattas av IAS-förordningen ligger utanför Bokföringsnämndens normgivning i frågor om att upprätta årsredovisning och koncernredovisning. Dessa företag ska följa Rådet för finansiell rapporterings rekommendation Redovisning för juridiska personer. Företag som frivilligt valt att tillämpa rekommendationen från Rådet för finansiell rapportering får inte heller tillämpa K3 (BFNAR 2012:1 punkt 1.3).

K3 ska inte heller tillämpas av de mindre företag som har valt att tillämpa de förenklade redovisningsreglerna i K2 Årsredovisning (BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag).

Det allmänna rådet BFNAR 2012:1 gäller för samtliga företagsformer. Det har därför kompletterats med ett särskilt kapitel för stiftelser (kapitel 36) och ett för ideella föreningar och registrerade trossamfund (kapitel 37) för att tillgodose deras särart.

Vilka omfattas av K3?

Det finns ett antal bolag i Sverige som inte alls har möjlighet att välja regelverket K2. Större bolag måste tillämpa K3. Med större företag menas de som två år i rad uppfyller minst två av följande villkor: