Vad menas med Partsinsyn?

En part har rätt att ta del av allt material som har tillförts ett ärende (10 § FL). Syftet är att man som part ska kunna få en fullständig insyn i allt beslutsunderlag i form av handlingar och annat utredningsmaterial. Denna grundläggande rättighet är nödvändig för att parten under handläggningens alla stadier ska kunna bevaka sina intressen i sitt ärende genom att exempelvis bemöta påståenden och komplettera utredningsmaterialet. Partsinsynen kan också användas för att kontrollera att handläggningen sker på ett korrekt sätt.

Vem har partsinsyn?

Hur länge har man rätt till partsinsyn?

I propositionen föreslås att sekretess införs i ärenden om anställning av myndighetschefer vid förvaltningsmyndigheter som lyder omedelbart under regeringen. Sekretessen ska gälla för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om en enskild kandidats identitet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men. Regeringen ska kunna besluta om att vissa anställningsärenden inte ska omfattas av sekretess. Sekretessen ska gälla i högst tio år.

Regeringen föreslår även att uppgifter som hänför sig till urvalstester i anställningsärenden ska omfattas av sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men. Denna sekretess ska gälla i högst 50 år.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2010.

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

dels att 10 kap. 11 § samt 39 kap. 2 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 39 kap. 5 a och 5 b §§, samt närmast före 39 kap. 5 a och 5 b §§ nya rubriker av följande lydelse.

Genom beslut den 12 juni 2008 bemyndigade regeringen det statsråd som ansvarar för arbetstagare i offentliga anställningar att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda om det finns behov av regler om sekretess för uppgifter i ärenden om anställning av myndighetschef (dir. 2008:81). I uppdraget ingick att kartlägga i vilken omfattning som viljan att anmäla intresse för en anställning som myndighetschef påverkas av om uppgifterna om att den enskilde har anmält intresse för anställningen blir offentliga. Utredningen antog namnet Utredningen om sekretess i ärenden om anställning som myndighetschef (Fi 2008:05).

Utredningen redovisade sina överväganden och förslag i betänkandet Sekretess vid anställning av myndighetschefer (SOU 2009:4). En sammanfattning av utredningens förslag finns i bilaga 1. Utredningens lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2009/981).

Genom beslut den 28 juni 2001 bemyndigade regeringen chefen för Justitiedepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av rekryteringen av ordinarie domare (dir. 2001:57). Utredningen antog namnet Domarutredningen 2001 (Domarutredningen).

Hur länge har man rätt till Partsinsyn?

Vad är den praktiska skillnaden mellan Partsinsyn och kommunikation i förvaltningslagen?

Förvaltningslagen reglerar medborgarnas rättigheter i förhållande till landets myndigheter – och är central för såväl rättssäkerheten som allmänhetens förtroende för myndigheterna. I den nya förvaltningslagen, som trädde i kraft 2018, har vissa bestämmelser moderniserats och vissa grundläggande principer, såsom legalitet och objektivitet, slås nu uttryckligen fast. Den innehåller också några nyheter.

JUNO kommuns juridiska expert Jan Melander svarar här på några av de vanligaste frågorna om den nya lagen, som bland annat berör kommunikation, partsinsyn och beslutsmotivering.

Vad betyder av synnerlig vikt?

Ett svenskt personnummer är ett unikt identifikationsnummer som tilldelas en person vid födseln eller vid flytt till Sverige. Det består av födelsedatum (ååmmdd), följt av fyra siffror. Personnumret används ofta i kontakt med svenska myndigheter, sjukvården, skolan, skattemyndigheten och många andra områden. Det används till allt från sjukvård och socialtjänst till bankärenden och arbetsförhållanden.

Ett samordningsnummer tilldelas personer som bor tillfälligt i Sverige eller som inte är folkbokförda i Sverige. Det används främst för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige och därför inte har rätt till ett svenskt personnummer. Detta nummer är nödvändigt för att kunna delta i vissa aktiviteter, såsom arbete, studier eller få tillgång till vissa tjänster under vistelsen i Sverige. Samordningsnumret används för att identifiera personer i sammanhang där man normalt skulle ha använt ett personnummer.

Skillnaden är att det svenska personnumret är det primära identifikationsnumret för personer som är fast bosatta i Sverige, medan samordningsnumret är ett tillfälligt alternativ för dem som inte uppfyller kraven för ett svenskt personnummer men som ändå behöver kunna identifiera sig i Sverige.

Hur vet man vem som är part i ett ärende?

Filmen informerar om hur ett mål avgörs i förvaltningsrätten från det att ett överklagande lämnas in till att domstolen tar ett beslut. I den animerade filmen symboliseras ett myndighetsbeslut av ett vitt papper med horisontella streck på.

Så avgörs ett mål i förvaltningsrätten.

Hur lång tid från häktning till rättegång?

En häktningsförhandling ska hållas så fort som möjligt och aldrig senare än fyra dygn efter att en misstänkt person har gripits.

Förhandlingen leds av en domare som ensam fattar beslut om häktning.

Kan man bli släppt från häktet?

När det finns anledning att anta att ett brott har begåtts påbörjas en utredning, eller förundersökning. Under förundersökningen utreder polis eller åklagare vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal i domstol.

Polisen kan fatta beslut om ett gripande om ärendet är brådskande och om brottet kan ge fängelse. Annars är det åklagaren som ska fatta det beslutet. Det är också åklagaren som snarast beslutar om en gripen person ska anhållas. Om det inte finns skäl för ett anhållande, så ska den gripna personen släppas omgående.

När avvisas ett ärende?

Inom processrätten innebär avvisning att en domstol eller förvaltningsmyndighet vägrar att ta upp ett ärende för att det föreligger ett rättegångshinder (eller motsvarande för förvaltningsmyndigheten). Ett exempel är när ett överklagande lämnas in av någon som inte har rätt att överklaga. Själva sakfrågan tas alltså aldrig upp till behandling. Avvisning sker genom slutligt beslut.

Som exempel på sådana hinder mot ärendets handläggning som kan innebära att det skall avvisas kan vara att den som väcker ärendet inte är saklegitimerad eller att inkommen skrivelse inte är undertecknad.

När avslutas ett ärende?

Hoppa till innehåll

Till alla redaktörer som någon gång bett CMS-supporten om hjälp. Hur skulle ni vilja att de här lite tråkiga automatiska utskicken ska formuleras gällande ”ditt ärende är stängt”? Själv tycker jag att de blir lite kalla och avvisande och skulle gärna försöka få in lite mer öppenhet i dem.

Hur mycket bevis krävs för att bli dömd?

I media rapporteras dagligen om misstänkta brott, pågående rättegångar och fällande domar. Vad krävs egentligen för att bli fälld för ett brott och vilka beviskrav tillämpas under de olika stadierna i brottmålsprocessen? När får t. ex. husrannsakan företas, någon kvarhållas för förhör eller häktas?

Hela brottmålsprocessen – från inledandet av förundersökningen till domstolens dom – är försedd med en stegrande trappa av beviskrav. Förenklat kan sägas att ju längre in i en förundersökning man kommer, desto större konsekvenser kan det få för den enskilde och desto högre krav på bevisningen. Nedan följer en redogörelse för de olika stadierna i brottmålsprocessen och vilken nivå av bevisning som krävs för att vidta olika åtgärder.

När man ljuger i en rättegång?

Vittnesbevisning är ett vanligt och viktigt bevismedel som ofta har en avgörande betydelse för målets utgång i domstolen.

I Sverige har vi allmän vittnesplikt, vilket innebär en skyldighet för enskilda att inställa sig i domstol och avlägga vittnesmål under ed om någon av parterna i målet begär det. Vittnesplikten gäller både i civil- och brottmål, men det är vanligt att man förknippar vittnesmål med brottmål. Ett vittne kan då vara någon som har sett någon begå ett brott eller iakttagit någonting särskilt kring brottstillfället, gärningspersonens beteende eller liknande. I brottmål är det vanligtvis åklagaren som vill hålla förhör med vittnen som en del av sin bevisning, men även den tilltalade kan göra det. Den som är kallad som vittne till domstolen kan inte bestämma själv om hen ska vittna eller inte. Undantag för vittnesplikten görs bara för den som till exempel är nära släkt med den åtalade, själv misstänkt för brott i samma mål eller är väldigt ung.

Utgångspunkten är vidare att ett vittne ska avlägga vittnesed innan vittnet lämnar sin berättelse:

Hur ofta får man duscha i häktet?

Med plus får du läsa alla artiklar på sajten och i vår nyhetsapp, e-tidning ingår inte. Du kan även dela ditt konto med tre familjemedlemmar inom samma hushåll. När kampanjtiden är slut övergår prenumerationen till ordinariepris. Prenumererar du på papperstidningen? Då ingår redan allt digitalt innehåll!

Tillgång till låsta artiklarLäs låsta artiklar på nyhetssajterna nedan:

Hur mycket pengar får man per dag i häktet?

Enligt 2 § frihetsberövandelagen är huvudregeln är att den som har suttit oskyldigt häktad har rätt till ersättning. I lagens mening är man “oskyldig” så länge man inte har blivit dömd i domstol för ett brott. Har man till exempel har fått en frikännande dom, har förundersökningen avslutats utan att det har väckts åtal mot en eller har åtalet avvisats eller avskrivits har man alltså rätt att få ersättning för den tid man har suttit häktad (2 § första stycket första punkten frihetsberövandelagen).