Vad säger lagen om jäv?

Vad säger lagen?

Lagreglerna om jäv för förtroendevalda och anställda i kommuner finns i olika delar av kommunallagen:

Vad räknas som jäv?

Myndigheternas handlande ska präglas av objektivitet. Allmänheten skall kunna förlita sig på att myndigheterna agerar sakligt och opartiskt och inte fattar beslut som grundats i ovidkommande hänsyn. Grova former av brott mot denna grundprincip har straffbelagts genom brottsbalkens regler om tjänstefel samt givande och tagande av muta.

Med jäv avses omständighet som kan rubba förtroendet till en beslutsfattares, ledamots eller handläggares opartiskhet/objektivitet vid handläggningen av ett ärende. De omständigheter som utgör jäv återfinns i förvaltningslagen 16 och 17 §§.

Jävsreglerna gäller vid all handläggning av ärenden (alltså inte bara vid beslutsfattande) inom universitetet.

Jävsreglerna gäller för den som tar del i handläggningen av ett ärende på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet. Avgörande är inte om viss person benämns handläggare och med handläggare åsyftas:

Beslutsfattare (rektor, förvaltningschef, dekan, fakultetsnämnd, prefekt/motsvarande, institutionsstyrelse eller annan person/organ med beslutanderätt)
Person/er som bereder ärendet
Person/er som deltar i den slutliga handläggningen av ärendet (t.ex. som föredragande)

En person som endast utför rent expeditionella uppgifter, t ex kopiering och utskick, omfattas inte av jävsreglerna även om personen skulle beröras av ärendet.

Vilken lag behandlar ärenden om jäv?

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Syftet med denna lag är att genomföra och främja god förvaltning samt rättsskydd i förvaltningsärenden. Lagens syfte är också att främja kvalitet och gott resultat i fråga om den service förvaltningen tillhandahåller.

Vilka är Jävsgrunderna?

Den första formen av jäv som benämns i förvaltningslagen är de så kallade sakägar-, intresse- och närståendejäv (se 16 § p. 1 FL)

Denna form av jäv handlar om att personen som för en myndighets räkning handlägger ärenden och har ett rättsligt intresse till saken som ska handläggas. Här skulle det till exempel handla om att du som handläggare handlägger ditt eget ärende eller om den som handlägger har en nära relation till den vars ärende handläggs, såsom en sambo eller en son. Det skulle även kunna handla om att du som handläggare är aktieägare i ett bolag och därav har ett intresse i saken som handläggs.

Kan man polisanmäla jäv?

Det är viktigt att du är uppmärksam på om det föreligger jäv i ett ärende. När det att dags för fullmäktige att överlägga i ärendet meddelar du muntligt att du inte kommer att delta i handläggningen av ärendet. Jävssituationer är inte alltid helt tydliga. Men är det otydligt så är det bäst att alltid tillämpa en ”försiktighetsprincip”.

Det är var och ens ansvar att meddela jäv. Annan ledamot och ersättare kan också anmäla jäv och om den utpekade då inte anser sig vara jävig ska fullmäktige besluta om jäv föreligger. Riskerar en ledamot i fullmäktige att vara opartisk och misstänkas för att ha satt eget eller annans intresse framför kommunens, finns det anledning att avstå från att delta i ärendet.

Enligt kommunallagen får du inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör dig själv, din make eller maka, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående.

Med uttrycket ”personligen rör ledamoten själv” avses främst ärenden som angår ledamoten som individ och inte som medlem av ett större kollektiv. Som exempel på ”kollektiv” kan fullmäktige besluta om arvoden till samtliga förtroendevalda. Istället ska frågan vara avgränsad till att gälla dig eller din övriga personkrets och du ska ha ett ekonomiskt eller annars starkt personligt intresse av ärendets utgång.

Du är inte jäviga vid deltagande i val i fullmäktige även om det föreslås att du ska väljas till ett uppdrag.

Är jäv ett brott?

Jäv är en omständighet som kan rubba förtroendet för att den som ska handlägga ett ärende är opartisk. Även om det finns jäv, behöver det inte nödvändigtvis betyda att någon är partisk. Det betyder bara att det finns en omständighet som kan utgöra en risk för partiskhet.

Syftet med jävsreglerna är att myndigheter ska agera objektivt och opartiskt och att allmänheten ska ha förtroende för myndigheternas arbete. Denna objektivitetsprincip är reglerad i bland annat 5 § andra stycket FL och i regeringsformen (1 kap. 9 § RF).

Det är enbart den som för Skatteverkets räkning tar del i handläggningen, dvs. bereder och föredrar ett ärende, på ett sätt som kan påverka Skatteverkets beslut som kan vara jävig. Det innebär att enbart handläggare och beslutsfattare kan vara jäviga (prop. 2016/17:180 s. 302).

Jävsgrunderna delas i förvaltningslagen in i fyra grupper (16 § FL):

parts-, intresse- och närståendejäv
ställföreträdar- och ombudsjäv
tvåinstansjäv
generalklausulen (s.k. delikatess- eller grannlagenhetsjäv).

Vem bestämmer om jag är jävig?

Regler om jäv grundar sig ytterst i den så kallade objektivitetsprincipen som återfinns i Regeringsformen kap 1 § 9: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.” Jäv innebär omständigheter som gör att det kan antas att någon beslutsfattare eller handläggare kan brista i objektivitet på ett sätt som påverkar myndighetens ställningstagande.

Ytterst vilar ansvaret för att undvika jäv på lärosätets ledning men i praktiken kan det praktiska utförandet av detta ansvar delegeras ner till närmaste ansvarig chef. Samtidigt har den som riskerar att uppfattas som jävig en absolut plikt att själv påtala detta enligt 18 §, Förvaltningslagen (FL, 2017:900): ”Den som känner till en omständighet som kan antas göra honom eller henne jävig ska omedelbart anmäla detta till myndigheten.” Värt att notera är formuleringen ”kan antas” och ordvalet ”omedelbart,” vilka innebär att anmälningsplikten är bred och att avgörande av jäv måste ske skyndsamt.

Vem anmäler man jäv till?

Det enklaste sättet att skicka in en anmälan är att använda formuläret på webbplatsen.

Om du inte vill använda formuläret på webbplatsen och istället väljer att skicka in anmälan på annat sätt, till exempel med post, fax eller e-post, bör den innehålla:

Vem klagomålet riktar sig mot, det vill säga vilken myndighet och eventuell tjänsteman som du anser har agerat felaktigt.
Eventuellt diarie- eller ärendenummer hos myndigheten.
En kort beskrivning av ärendet eller händelsen och information om när den ägde rum.
Det agerande som du anser vara felaktigt och varför du anser att myndigheten och/eller tjänstemannen har agerat felaktigt.
Kopior av handlingar som är av betydelse för att visa att myndigheten och/eller tjänstemannen har agerat felaktigt.
Ditt namn, din adress och ditt telefonnummer.