:

När förfaller premieobligationer?

Innehållsförteckning:

  1. När förfaller premieobligationer?
  2. Kan man lösa in gamla premieobligationer?
  3. Finns premieobligationer kvar?
  4. Vad ska man göra med gamla pengar?
  5. Vad ska jag göra med gamla pengar?
  6. Kan man förlora pengar på obligationer?
  7. Är premieobligationer bra?
  8. Hur fungerar premieobligationer?
  9. Vilka gamla sedlar är värdefulla?
  10. Kan man lämna in gamla pengar fortfarande?
  11. Hur mycket pengar kan man sätta in på banken utan frågor?
  12. Vad är risken med obligationer?
  13. Vad händer med obligationer när räntan går upp?
  14. Hur fungerar en Premieobligation?
  15. Vad kostar en Premieobligation?

När förfaller premieobligationer?

En obligation är kort förklarat ett lån. Staten eller ett företag kan utfärda och sälja obligationer istället för att låna pengar av en bank. Staten/företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. När en stat lånar pengar kallas det statsobligationer, och när ett företag gör det kallas det företagsobligationer.

Obligationer handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde, som kallas för nominellt belopp. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 % av sin investering. Lånet blir med andra ord återbetalt.

Kan man lösa in gamla premieobligationer?

Det svenska bolaget Everything vill att privatekonomin ska bli social.

Deras lösning är ett betalkort som ger dig och dina vänner chansen att vinna pengar varje gång du drar ditt kort. Inte olikt en premieobligation, enligt vd:n Adam Lewestam.

Finns premieobligationer kvar?

Mer fondinformation hittar du hos Avanza om du klickar på länkarna. Kom ihåg att fonder kan såväl öka som minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. All investering sker på egen risk.

Obligationer, vad är det egentligen? Kort förklarat är det ett lån. Företag och regeringar behöver ofta låna mer pengar än vad man kan göra via banken. Det ett företag eller stat gör i ett sådant läge är att utfärda obligationer på marknaden så att investerare kan köpa deras obligationer. Investerarna lånar då ut sina pengar till företagen eller regeringarna mot en kupongränta. Pengarna kan sedan användas till att expandera företag eller att satsa på nya infrastrukturprojekt. Vanliga obligationer som man oftast talar om är:

Mer fondinformation hittar du hos Avanza om du klickar på länkarna. Kom ihåg att fonder kan såväl öka som minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. All investering sker på egen risk.

Obligationer, vad är det egentligen? Kort förklarat är det ett lån. Företag och regeringar behöver ofta låna mer pengar än vad man kan göra via banken. Det ett företag eller stat gör i ett sådant läge är att utfärda obligationer på marknaden så att investerare kan köpa deras obligationer. Investerarna lånar då ut sina pengar till företagen eller regeringarna mot en kupongränta. Pengarna kan sedan användas till att expandera företag eller att satsa på nya infrastrukturprojekt. Vanliga obligationer som man oftast talar om är:

  • Statsobligationer –  är ett löpande skuldebrev utgivet av till exempel svenska staten. Statliga obligationer anses ha lägst kreditrisk eftersom staten får in pengar via skatt.
  • Företagsobligationer – är obligationer som företag ger ut när banken inte räcker till. Högre risk än statsobligationer eftersom företagen måste gå med vinst över tid.
  • Premieobligation – är en typ av statsobligation som Riksgälden ger ut där räntan samlas i en pott och lottas ut bland innehavarna.

En obligation är en skuld i företagens balansräkning, medan aktier är eget kapital på tillgångssidan. Köper du aktier så blir du delägare i företaget och köper du obligationer så agerar du bank och lånar ut dina pengar under en tidsperiod. Äger du aktier så får du ta del av ökande vinster, utdelningar och kursuppgång (förhoppningsvis) över tid, dessutom har du rösträtt. Obligationer ökar inte i värde och du får inte ta del av företagets vinster, utan det du får är en förutbestämt ränta varje år. En fördel med obligationer är att eftersom det är en skuld för ett företag så får du betalt före aktieägarna vid en konkurs. Därför brukar man säga att obligationer har lägre risk än aktier.

Obligationer kan du äga om du tror att börsen ska gå ner under många år. Eller om du tror styrräntan ska gå ner i många år. Då blir ju din fasta kupongränta mer attraktiv. Många investerare och förvaltare väljer också att ha 30% av sina tillgångar i obligationer eftersom det ger en bättre riskspridning.

Är du ung och har långt kvar till pensionen så ska du främst äga aktier eftersom över tid så avkastar alltid aktier bättre än obligationer, dessutom minskar risken eftersom du har så många år kvar innan du behöver pengarna. Är du under 40 år så kan du med fördel investera i småbolag som växer snabbt. Återinvesterar bolagen vinsten så kommer ränta på ränta effekten arbeta snabbare för dig.

Om du är en pensionär så är obligationer en bra idé eftersom du inte har råd att förlora dina pengar på äldre dagar. Kupongräntor från obligationer räcker då bra för att betala räkningar och du kan räkna på en fast inkomst varje år.

Vad ska man göra med gamla pengar?

Gamla ogiltiga mynt går inte att växla in varken hos bankerna eller Riksbanken.

Däremot kan du slänga dem – sortera då mynten som metallskrot och lämna in till metallåtervinning, skriver Riksbanken på sin hemsida.

Har du funderingar kring myntens värde kan du kontakta en mynthandlare.

Vad ska jag göra med gamla pengar?

Kvinnan inkom med en mer detaljerad beskrivning där hon uppgav att hela summan hade förvarats hos föräldrarna.

Det var pengar efter sommarjobb för runt 20 år sedan, då det varit för långt att åka till banken och sätta in pengarna. Men det var också 20 000 kronor som hon hade hittat i kort från högtidsdagar, som student och födelsedagar.

Anledningen till att hon inte växlade in sedlarna i tid beror på att hon hade glömt bort dem och inte tänkte på sedlarnas ålder. Hon hade inte kvar kopior på utbetalningsavier från sitt gamla sommarjobb, men inkom istället med underlag i form av bland annat lönebesked.

Kan man förlora pengar på obligationer?

En obligation är en skuld i företagens balansräkning, medan aktier är eget kapital på tillgångssidan. Köper du aktier så blir du delägare i företaget och köper du obligationer så agerar du bank och lånar ut dina pengar under en tidsperiod. Äger du aktier så får du ta del av ökande vinster, utdelningar och kursuppgång (förhoppningsvis) över tid, dessutom har du rösträtt. Obligationer ökar inte i värde och du får inte ta del av företagets vinster, utan det du får är en förutbestämt ränta varje år. En fördel med obligationer är att eftersom det är en skuld för ett företag så får du betalt före aktieägarna vid en konkurs. Därför brukar man säga att obligationer har lägre risk än aktier.

Obligationer kan du äga om du tror att börsen ska gå ner under många år. Eller om du tror styrräntan ska gå ner i många år. Då blir ju din fasta kupongränta mer attraktiv. Många investerare och förvaltare väljer också att ha 30% av sina tillgångar i obligationer eftersom det ger en bättre riskspridning.

Är du ung och har långt kvar till pensionen så ska du främst äga aktier eftersom över tid så avkastar alltid aktier bättre än obligationer, dessutom minskar risken eftersom du har så många år kvar innan du behöver pengarna. Är du under 40 år så kan du med fördel investera i småbolag som växer snabbt. Återinvesterar bolagen vinsten så kommer ränta på ränta effekten arbeta snabbare för dig.

Om du är en pensionär så är obligationer en bra idé eftersom du inte har råd att förlora dina pengar på äldre dagar. Kupongräntor från obligationer räcker då bra för att betala räkningar och du kan räkna på en fast inkomst varje år.

  • Nominellt värde – är den summa pengar du får tillbaka när obligationen förfaller.
  • Kupong – är den ränta du får för att du har lånat ut pengar. Ofta får du räntan utbetald två gånger om året.
  • Förfallodatum – är det datum då det nominella värdet betalas tillbaka. Löptiden på obligationer är olika, allt från dagar till decennium.
  • Utfärdare – det företag eller stat som ger ut obligationen. Det är mycket viktigt att titta på räkenskaperna för det företag som utfärdar obligationer.

Är premieobligationer bra?

En obligation är en skuld i företagens balansräkning, medan aktier är eget kapital på tillgångssidan. Köper du aktier så blir du delägare i företaget och köper du obligationer så agerar du bank och lånar ut dina pengar under en tidsperiod. Äger du aktier så får du ta del av ökande vinster, utdelningar och kursuppgång (förhoppningsvis) över tid, dessutom har du rösträtt. Obligationer ökar inte i värde och du får inte ta del av företagets vinster, utan det du får är en förutbestämt ränta varje år. En fördel med obligationer är att eftersom det är en skuld för ett företag så får du betalt före aktieägarna vid en konkurs. Därför brukar man säga att obligationer har lägre risk än aktier.

Obligationer kan du äga om du tror att börsen ska gå ner under många år. Eller om du tror styrräntan ska gå ner i många år. Då blir ju din fasta kupongränta mer attraktiv. Många investerare och förvaltare väljer också att ha 30% av sina tillgångar i obligationer eftersom det ger en bättre riskspridning.

Är du ung och har långt kvar till pensionen så ska du främst äga aktier eftersom över tid så avkastar alltid aktier bättre än obligationer, dessutom minskar risken eftersom du har så många år kvar innan du behöver pengarna. Är du under 40 år så kan du med fördel investera i småbolag som växer snabbt. Återinvesterar bolagen vinsten så kommer ränta på ränta effekten arbeta snabbare för dig.

Om du är en pensionär så är obligationer en bra idé eftersom du inte har råd att förlora dina pengar på äldre dagar. Kupongräntor från obligationer räcker då bra för att betala räkningar och du kan räkna på en fast inkomst varje år.

  • Nominellt värde – är den summa pengar du får tillbaka när obligationen förfaller.
  • Kupong – är den ränta du får för att du har lånat ut pengar. Ofta får du räntan utbetald två gånger om året.
  • Förfallodatum – är det datum då det nominella värdet betalas tillbaka. Löptiden på obligationer är olika, allt från dagar till decennium.
  • Utfärdare – det företag eller stat som ger ut obligationen. Det är mycket viktigt att titta på räkenskaperna för det företag som utfärdar obligationer.

Hur fungerar premieobligationer?

För vissa serier av premieobligationer garanterar Riksgäldskontoret att den som äger ett visst antal premieobligationer i nummerföljd är garanterad minst en vinst per år. Hur många premieobligationer i följd som krävs för att få denna garanti anslås för varje ny serie som ges ut, men det är ofta 10 premieobligationer i följd som behövs. Det kan finnas ytterligare krav för att garantin ska gälla, så kontrollera alltid reglerna innan köp. Det är till exempel vanligt att du måste ha tio nummer i följd från en viss utgångspunkt. Exempel: Om du äger nummer 1001 – 1010 är du garanterad vinst. Om du däremot skulle äga 1012- 1022 är du inte garanterad vinst, trots att det är tio premieobligationer i följd, eftersom de inte startar på rätt ställe.

Nya premieobligationer ges normalt ut två gånger per år och kan då köpas direkt från Riksgäldskontoret (på deras sajt) eller från någon av återförsäljarna. De flesta affärsbankerna i Sverige är återförsäljare av premieobligationer.

Det finns också en andrahandsmarknad för premieobligationer och där kan man köpa premieobligationer året runt, förutsatt att någon vill sälja sina premieobligationer förstås. Du kan läsa mer om andrahandsmarknaden för premieobligationer längre ned på denna sida.

För att köpa premieobligationer måste du ha ett värdepapperskonto. Förr i tiden (fram till år 1996) var premieobligationerna fysiska pappersdokument, men numera är de helt digitala. Ett värdepapperskonto kan du öppna hos en bank eller hos en fondkommissionär. I samband med att du öppnar ditt värdepapperskonto kan du ange vilket bankkonto du vill att eventuella vinster från premieobligationerna ska sättas in på. Det är också till detta konto som pengar kommer att sättas in när löptiden för en premieobligation är över och du får tillbaka inköpspriset.

Vilka gamla sedlar är värdefulla?

Svenska en- och tvåkronor från innan 1942 är en annan tidsperiod att hålla koll på, eftersom dessa till 80 procent består av silver.

De nyligen utgångna mynten ska man dock inte förvänta sig mycket pengar för – de består av kopparnickel och ger ungefär tio kronor per kilo.

Silvermynt, 100 st enkronor, Sverige 1934-1941. Vikt ca 740 gram. Slutpris: 2 201 kronor. Foto: Göteborgs auktionsverk

Kan man lämna in gamla pengar fortfarande?

Om du har kvar ogiltiga sedlar löser du in dessa via Riksbankens Inlösenrutin för ogiltiga sedlar. Riksbanken löser enbart in sedlar från privatpersoner. Banker kan inte längre lösa in ogiltiga sedlar.

Hur mycket pengar kan man sätta in på banken utan frågor?

I Sverige finns det 316 insättningsautomater runt om i landet. Här kan du sätta in kontanter om du är kund i Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB eller Swedbank/Sparbankerna.  

Vad är risken med obligationer?

En obligation är enkelt uttrycket ett lån. Du lånar ut pengar till ett bolag eller till staten. Obligationer är värdepapper som vanligen ger avkastning i form av ränta. En obligation har en löptid som kan vara flera år och normalt får du som ägare avkastning i form av ränta under tiden. 

Ett bolag eller en stat kan utfärda obligationer i stället för att låna pengar av en bank. Utställaren betalar sedan normalt ränta till dig som ägare av obligationen, precis som ränta på ett vanligt lån. När en stat lånar pengar kallas det statsobligationer, och när ett bolag gör det kallas det företagsobligationer.

Vad händer med obligationer när räntan går upp?

Vad är en obligation? Vilka risker finns i ett obligationssparande? Var hittar vi avkastning i dagens lågräntemiljö och vad händer om räntan ändras? Detta är några frågor som ränteförvaltaren Mona Stenmark besvarar i Carnegie Fonders obligationsskola.

Räntor är ett vitt begrepp som innefattar flera produkter. Räntor, obligationer, bonds, krediter…men vad är vad? Kärt barn har många namn och som ränteförvaltare pratar man oftast om obligationer som en kredit – ett lån – och tillbaka får man en ränta som betalas ut.

Hur fungerar en Premieobligation?

Det är alltså ett lån som vi beskrev tidigare. Obligationer handlas i procent av sitt ursprungsvärde. Så säg att vi har en obligation som handlas i poster om 1 miljon kronor. Om kursen är 108% innebär det att en post kostar 1.080.000 kronor. Avkastning, risk, och löptid skiljer mellan olika obligationer.

Kursen för en obligation sätts av och på marknaden, alltså inte av den som ställer ut den. En stat eller ett företag kan utfärda och sälja dessa så kallade skuldebrev istället för att låna pengar av en bank. Skuldebrev bekräftar att innehavaren har lånat ut kapital till exempelvis staten, en bank eller en kommun. När en stat utfärdar dessa så kallas det för statsobligationer. På motsvarande sätt heter det företagsobligationer när företag utfärdar och säljer.

Obligationen har en förutbestämd löptid och när tiden löpt ut betalar utfärdaren tillbaka ursprungsbeloppet. Man kan alltså säga att lånet blir återbetalt. Som vi ska se nedan så finns det två olika huvudtyper av obligationer. Lite längre ner i artikeln så kan du även läsa om gröna obligationer.

Obligationsmarknaden är en marknad där investerare över hela världen handlar finansiella instrument som kallas obligationer. Obligationer är lån som långivare (som ofta är staten eller stora företag) ger ut till investerare för att tjäna in pengar. När investerare köper obligationer, ska långivaren betala tillbaka investerarens pengar plus ränta vid ett specifikt datum. Obligationsmarknaden är en av de största finansmarknaderna och den mest använda formen för att få lån. Obligationsmarknaden kan delas in i tre kategorier: den primära marknaden, den sekundära marknaden och den tertiära marknaden. Den primära marknaden är där långivare ger ut nya obligationer.

Här nedan kommer förslag på några olika obligationsfonder.

Obligationer köps vanligtvis via en onlinemäklare eller en bank. Om du köper obligationer via en onlinemäklare, måste du först öppna ett konto med mäklaren. När du har öppnat ett konto, kan du söka efter de obligationer som du är intresserad av och beställa dem. Om du beställer dem via en bank, kan du kontakta din bank och be dem att hjälpa dig att köpa obligationer. De kommer att hjälpa dig att välja lämpliga obligationer och göra köpet.

Om du är intresserad av att investera i obligationer, rekommenderar vi att du först får rådgivning från en finansiell rådgivare. En finansiell rådgivare kan hjälpa dig att välja obligationer som är lämpliga för din personliga ekonomiska situation och hjälpa dig att identifiera potentiella investeringsmöjligheter. Det är också viktigt att du följer marknaden och håller dig uppdaterad om förändringar som kan påverka värdet av din investering. För att skydda din investering kan det också vara särskilt värdefullt att investera i försäkringar som skyddar din investering mot risker såsom prisvolatilitet, räntefluktuationer och förluster.

Obligationslån är ett slags lån som upplånas till en organisation eller företag av investerare. I utbyte mot att låna ut pengar till organisationen eller företaget får investeraren ett lån som innebär att de har rätt att kräva att organisationen eller företaget betalar tillbaka lånet med ränta. Räntan som betalas är vanligtvis fastställd vid lånets början och betalas ut regelbundet till investeraren. När lånet löper ut, betalar organisationen eller företaget tillbaka den totala summan av lånet inklusive ränta.

Vad kostar en Premieobligation?

Premieobligationer är sparformen som av Riksgälden utmålas som ett säkert och tryggt sparande. Varje år köper svenskarna premieobligationer för ett par miljarder kronor. Men nu får sparformen hård kritik av Dagens Industri som konstaterar att den som köper premieobligationer gör en riktig förlustaffär.

Under oktober försöker Riksgälden att locka nya sparare att köpa premieobligationer, med namnet 13:2, genom att utlova skattefria garantivinster på 0,7 procent om året för den som köper tio obligationer för 5 000 kronor. Detta motsvarar en beskattningsbar ränta på 1 procent.