:

Vad innebär att vara bosatt i Sverige?

Innehållsförteckning:

  1. Vad innebär att vara bosatt i Sverige?
  2. Vad räknas som permanent bosatt i Sverige?
  3. Vad krävs för att bo i Sverige?
  4. Hur länge får man bo i Sverige utan medborgarskap?
  5. När anses man vara bosatt i Sverige?
  6. Måste man vara skriven där man bor?
  7. Vad innebär det att vara varaktigt bosatt?
  8. Hur länge får man bo i Sverige utan uppehållstillstånd?
  9. Kan man jobba i Sverige utan att vara folkbokförd?
  10. Kan man bo i Sverige utan att vara folkbokförd?
  11. Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt?
  12. Har ställning som varaktigt bosatt i Sverige?
  13. Får man vara skriven på en adress där man inte bor?
  14. Får inneboende skriva sig på adressen?
  15. Kan man bli svensk medborgare utan permanent uppehållstillstånd?

Vad innebär att vara bosatt i Sverige?

Om du är medborgare i ett land utanför EU och har bott i Sverige utan avbrott i fem år kan du få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Ställning som varaktigt bosatt innebär att du har vissa rättigheter som en EU-medborgare har och att du har större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land.

Varaktigt bosatt är en rättslig ställning och det är inte samma sak som uppehållstillstånd. Om du söker ställning som varaktigt bosatt i Sverige prövar Migrationsverket endast om du kan få sådan ställning i Sverige. Vi prövar inte om du kan få uppehållstillstånd, exempelvis på grund av anknytning, studier eller arbete. Vi prövar inte heller om du kan få status som varaktigt bosatt i ett annat EU-land.

Kontrollera noga om du uppfyller kraven innan du lämnar in en ansökan.

För att få ställning som varaktigt bosatt ska du

  • ha bott i Sverige i fem år utan avbrott
  • ha haft uppehållstillstånd, eller på annan grund varit lagligen bosatt, i Sverige de senaste fem åren
  • kunna försörja dig och din familj.

Om du är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan du räkna tiden från den dag då du lämnade in din ansökan om asyl eller om ansökan om ny prövning.

Vad räknas som permanent bosatt i Sverige?

Direktivet 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning innehåller bestämmelser om att en tredjelandsmedborgare som stadigvarande bott i en EU medlemsstat i fem år efter ansökan kan beviljas ställning som varaktigt bosatt. Tredjelandsmedborgare som har beviljats denna ställning ska tillerkännas vissa särskilda rättigheter som liknar de rättigheter som unionsmedborgare har. Syftet med kommissionens förslag till omarbetning av direktivet är bland annat att förenkla möjligheterna att erhålla denna ställning, att underlätta rörligheten för tredjelandsmedborgare inom EU, att bidra till en bättre balans inom arbetsmarknaden och att öka unionens attraktionskraft för kvalificerad arbetskraft från tredjeland. Förslaget presenteras tillsammans med ett meddelande och ytterligare ett direktivförslag som ett led i att skapa en långsiktigt hållbar politik för laglig migration inom EU. Det övergripande syftet med direktivförslaget är att förbättra EU:s möjligheter att attrahera kompetens och talanger.

Regeringen välkomnar förslag som syftar till att attrahera kompetens och talanger till EU. Regeringen ser positivt på förslagets syfte att förbättra balansen på arbetsmarknaden och öka EU:s attraktivitet för kvalificerad arbetskraft. Regeringen stödjer ökade möjligheter för rörlighet inom unionen under förutsättning att detta bidrar till att möta efterfrågan på arbetskraft i bristyrken och till en bättre balans på arbetsmarknaden.

Ett huvudsyfte med direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning är att låta etablerade tredjelandsmedborgare i unionen kunna utöva den fria rörligheten på ett sätt som liknar unionsmedborgares. Utvärderingar av direktivet som gjorts mellan åren 2019 och 2021 visar att syftet endast delvis har uppnåtts. Rapporterna pekar bland annat på att möjligheterna till ställning som varaktigt bosatt är underutnyttjade, att villkoren är svåra att uppnå, att förutsättningarna för rörlighet inom unionen är begränsade, att rätten till familjeåterförening är inkonsekvent och att system för uppehållstillstånd för investerare inbjuder till missbruk. I utvärderingsprocessen konstateras även att det föreligger svårigheter för tredjelandsmedborgare att integreras i värdlandet vilket indirekt kan leda till minskade transfereringar till ursprungsländerna.

När kommissionen presenterade sitt förslag till migrations- och asylpakt aviserade den även att den skulle återkomma med ett kompetens- och talangpaket som bland annat skulle innehålla en revidering av direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (se faktapromemoria 2020/21:FPM19). Kompetens- och talangpaketet presenterades den 27 april 2022 och innehåller även förslag till revidering av direktivet om ett kombinerat tillstånd för arbete och ett meddelande om att attrahera kompetens och talanger till EU (se faktapromemoria 2021/22:FPM90). 

Ett huvudsyfte med direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning är att låta etablerade tredjelandsmedborgare i unionen kunna utöva den fria rörligheten på ett sätt som liknar unionsmedborgares. Utvärderingar av direktivet som gjorts mellan åren 2019 och 2021 visar att syftet endast delvis har uppnåtts. Rapporterna pekar bland annat på att möjligheterna till ställning som varaktigt bosatt är underutnyttjade, att villkoren är svåra att uppnå, att förutsättningarna för rörlighet inom unionen är begränsade, att rätten till familjeåterförening är inkonsekvent och att system för uppehållstillstånd för investerare inbjuder till missbruk. I utvärderingsprocessen konstateras även att det föreligger svårigheter för tredjelandsmedborgare att integreras i värdlandet vilket indirekt kan leda till minskade transfereringar till ursprungsländerna.

När kommissionen presenterade sitt förslag till migrations- och asylpakt aviserade den även att den skulle återkomma med ett kompetens- och talangpaket som bland annat skulle innehålla en revidering av direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (se faktapromemoria 2020/21:FPM19). Kompetens- och talangpaketet presenterades den 27 april 2022 och innehåller även förslag till revidering av direktivet om ett kombinerat tillstånd för arbete och ett meddelande om att attrahera kompetens och talanger till EU (se faktapromemoria 2021/22:FPM90). 

Enligt det nu gällande direktivet kan en tredjelandsmedborgare ansöka om ställning som varaktigt bosatt efter att ha varit lagligt bosatt i en och samma medlemsstat i fem år. Enligt kommissionens förslag ska tredjelandsmedborgare kunna tillgodoräkna sig laglig bosättning i flera medlemsstater  om den sökande har varit bosatt en sammanhängande period om minst två år i den medlemsstat där ansökan om ställning som varaktigt bosatt görs. Vidare ska alla former av laglig bosättning räknas in även bl.a. bosättning som studerande eller med tillfälligt skydd. Korttidsviseringar och bosättning med uppehållstillstånd för investerare som beviljats i en annan medlemsstat ska emellertid inte räknas.

Vad krävs för att bo i Sverige?

Om du planerar att bo utomlands i ett år eller mer ska du rapportera det till Skatteverket minst en vecka före avresa. Detsamma gäller om du i början bara har planerat att stanna utomlands en kortare period men sedan bestämmer dig för att förlänga din vistelse till ett år eller mer. Det är viktigt att notera att detta gäller alla som bor i Sverige, oavsett om de har svenskt pass eller inte. Om din avresa ställs in eller skjuts upp måste du meddela Skatteverket senast det tidigare angivna avresedatumet. Du kan läsa all uppdaterad information på Skatteverkets hemsida, där hittar du också formuläret du behöver fylla i: Flytta utomlands. 

Om du planerar att arbeta utomlands i mindre än ett år behöver du inte rapportera det till Skatteverket. Det rekommenderas dock att du anger en särskild postadress om du vill att din post ska skickas till en annan adress (i Sverige eller utomlands) än den som anges i folkbokföringen. Detta kan du utnyttja i minst sex månader. När du har ändrat din postadress kommer den distribueras automatiskt till de flesta statliga myndigheter och andra företag som hämtar information från folkbokföringen. Du kan läsa all uppdaterad information om detta på Skatteverkets hemsida, där du också hittar formuläret du behöver fylla i när du vill ange en tillfällig postadress: Särskild postadress.   

Hur länge får man bo i Sverige utan medborgarskap?

Om du planerar att bo utomlands i ett år eller mer ska du rapportera det till Skatteverket minst en vecka före avresa. Detsamma gäller om du i början bara har planerat att stanna utomlands en kortare period men sedan bestämmer dig för att förlänga din vistelse till ett år eller mer. Det är viktigt att notera att detta gäller alla som bor i Sverige, oavsett om de har svenskt pass eller inte. Om din avresa ställs in eller skjuts upp måste du meddela Skatteverket senast det tidigare angivna avresedatumet. Du kan läsa all uppdaterad information på Skatteverkets hemsida, där hittar du också formuläret du behöver fylla i: Flytta utomlands. 

Om du planerar att arbeta utomlands i mindre än ett år behöver du inte rapportera det till Skatteverket. Det rekommenderas dock att du anger en särskild postadress om du vill att din post ska skickas till en annan adress (i Sverige eller utomlands) än den som anges i folkbokföringen. Detta kan du utnyttja i minst sex månader. När du har ändrat din postadress kommer den distribueras automatiskt till de flesta statliga myndigheter och andra företag som hämtar information från folkbokföringen. Du kan läsa all uppdaterad information om detta på Skatteverkets hemsida, där du också hittar formuläret du behöver fylla i när du vill ange en tillfällig postadress: Särskild postadress.   

När anses man vara bosatt i Sverige?

Om du blir folkbokförd i Sverige och vill börja arbeta i Sverige ska du kontakta Skatteverket för att få en A-skattsedel. Med skattsedeln kan din arbetsgivare dra skatt från din lön samt betala arbetsgivaravgifter och sociala avgifter.

Måste man vara skriven där man bor?

Grundregeln att utgå ifrån när det kommer till folkbokföring är att du ska vara folkbokförd där du är bosatt. Du anses vara bosatt där du regelbundet sover.

I Folkbokföringslagen går det att läsa mer om vilka undantag som finns och mer exakt hur begreppet definieras. Utgångspunkten är däremot att utgå ifrån var du faktiskt bor. Det spelar ingen roll hur du bor, exempelvis om du är inneboende.

Tänk på! Du ska vara folkbokförd där du bor, oavsett om det är du själv som äger bostaden eller inte.

Om du tänker flytta gör du en flyttanmälan för att ändra din folkbokföringsadress. Flyttanmälan görs hos Skatteverket.

Det går även att göra en flyttanmälan på Adressändring.se, men det gäller endast postförsändelser, alltså att din post skickas till ditt nya boende.

I samband med adressändringen får du en blankett som du skickar in till Skatteverket, som är grunden för ditt byte av folkbokföringsadress. Att byta folkbokföringsadress är kostnadsfritt, men för vissa nödvändiga tilläggstjänster kan du få betala en mindre summa.

Vad innebär det att vara varaktigt bosatt?

Om du är medborgare i ett land utanför EU och har bott i Sverige utan avbrott i fem år kan du få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Ställning som varaktigt bosatt innebär att du har vissa rättigheter som en EU-medborgare har och att du har större möjligheter att arbeta, studera eller starta eget företag i ett annat EU-land.

Varaktigt bosatt är en rättslig ställning och det är inte samma sak som uppehållstillstånd. Om du söker ställning som varaktigt bosatt i Sverige prövar Migrationsverket endast om du kan få sådan ställning i Sverige. Vi prövar inte om du kan få uppehållstillstånd, exempelvis på grund av anknytning, studier eller arbete. Vi prövar inte heller om du kan få status som varaktigt bosatt i ett annat EU-land.

Kontrollera noga om du uppfyller kraven innan du lämnar in en ansökan.

För att få ställning som varaktigt bosatt ska du

  • ha bott i Sverige i fem år utan avbrott
  • ha haft uppehållstillstånd, eller på annan grund varit lagligen bosatt, i Sverige de senaste fem åren
  • kunna försörja dig och din familj.

Om du är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan du räkna tiden från den dag då du lämnade in din ansökan om asyl eller om ansökan om ny prövning.

Hur länge får man bo i Sverige utan uppehållstillstånd?

Du som vill besöka Sverige under längre tid än 90 dagar ska ansöka om ett uppehållstillstånd för besök istället för visum.

En ansökan om uppehållstillstånd för besök lämnas in på ambassaden men handläggs och beslutas av Migrationsverket.

Om det finns särskilda omständigheter kan det vara aktuellt att ansöka om ett D-visum. Sådana särskilda omständigheter kan exempelvis vara att du måste resa till Sverige ofta för affärsmöten och måste tillbringa mer än 90 dagar under en 180-dagarsperiod där. Ett annat exempel kan vara föräldrar som har barn i Sverige och som reser fram och tillbaka och tillbringar mer än 90 dagar under en 180-dagsperiod i Sverige. Observera att du måste visa varför du måste ha just ett D-visum och inte ett uppehållstillstånd för besök vilket är huvudregeln. Ett D-visum beslutas enligt nationell lag och beslut att avslå en ansökan om D-visum går inte att överklaga. Beslut fattas av ambassaden.

Kan man jobba i Sverige utan att vara folkbokförd?

För att ditt besök på servicekontoret ska gå snabbt och smidigt rekommenderar vi att du innan besöket använder vår tjänst Flytta till Sverige. Det gäller både för dig själv och om du har barn och/eller partner som flyttar med. Tjänsten är en digital anmälan som finns på flera språk: engelska, arabiska, dari, pashto och svenska.

När du fyller i din anmälan får du förslag på dokument som du normalt behöver ta med dig när du besöker servicekontoret. Skatteverket kan också fråga efter ytterligare uppgifter och dokument. När du har gått igenom alla steg i tjänsten skriver du ut anmälan och tar med dig den till servicekontoret tillsammans med de dokument som du vill visa. Om du har en e-legitimation från en utfärdare som är ansluten till eIDAS så kan du logga in i tjänsten. När du är inloggad så kan du spara ett utkast av din anmälan och fortsätta vid ett senare tillfälle.

Förbered ditt besök på servicekontoret genom att först använda tjänsten Flytta till Sverige.

Kan man bo i Sverige utan att vara folkbokförd?

Om du är medborgare i ett land utanför EU och vill flytta till en familjemedlem i Sverige behöver du uppehållstillstånd. Du kan få uppehållstillstånd om du är gift, har ingått partnerskap eller har varit sambo med någon som nu bor i Sverige.

Familjemedlemmen i Sverige måste vara svensk medborgare, ha permanent uppehållstillstånd, permanent uppehållsrätt, permanent uppehållskort eller ha tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting, som alternativt skyddsbehövande, på grund av verkställighetshinder eller på grund av särskilt eller synnerligen ömmande omständigheter.

Både du och din familjemedlem måste vara över 18 år för att du ska kunna få ett uppehållstillstånd i Sverige.

Kan jag ansöka om status som varaktigt bosatt?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Om du är medborgare i ett land utanför EU kan du få status som varaktigt bosatt i Sverige. För att kunna flytta statusen från ett annat EU-land till Sverige måste du precis som du skriver uppfylla kraven för status som varaktigt bosatt i Sverige. Bestämmelser om ställningen som varaktigt bosatt i Sverige finns i Utlänningslagen (UtlL) kapitel 5 a.

Har ställning som varaktigt bosatt i Sverige?

Anna Lindblad

Vi får just nu allt fler frågor om vad som gäller för personer som har fått ställning som varaktigt bosatta. Vår chefsjurist Anna Lindblad reder ut begreppen.

Får man vara skriven på en adress där man inte bor?

Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!

Det är olagligt att folkboföra sig på fel adress

Får inneboende skriva sig på adressen?

Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter arkiveras de hos Riksarkivet. Om du vill se filmen vänligen vänd dig till Riksarkivet. Filmer finns också tillgängliga på Regeringskansliets Youtubekanal.

Kan man bli svensk medborgare utan permanent uppehållstillstånd?

Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter arkiveras de hos Riksarkivet. Om du vill se filmen vänligen vänd dig till Riksarkivet. Filmer finns också tillgängliga på Regeringskansliets Youtubekanal.