Vad är ett rimligt styrelsearvode?

Styrelsens arvode i en bostadsrättsförening

En intressant fråga som brukar diskuteras, särskilt inom styrelsen, är hur stort arvodet bör vara. Hur stort brukar det vara?

När betalas styrelsearvode ut aktiebolag?

Genomsnittsarvodet för en styrelseledamot, som sitter i ett noterat bolag i Sverige, är drygt 305 000 kronor. Snittarvode skiljer sig beroende på vilken lista bolaget är noterat på. Genomsnittsarvodet är cirka 198 000 kronor, 280 000 kronor och 519 000 kronor för ledamot som sitter i styrelsen på Small, Mid respektive Large Cap.

Hur bestäms styrelsearvode?

Är styrelsearvode skattefritt?

Vad får man betalt för att sitta i styrelse?

Ett styrelsearvode eller en liknande ersättning som ett svenskt aktiebolag eller en annan svensk juridisk person betalar ut till en styrelseledamot eller en suppleant i en styrelse är skattepliktig (5 § första stycket 3 SINK). Det saknar betydelse om styrelsemötet

äger rum i Sverige eller utomlands
styrelseledamoten deltar i mötet eller inte
styrelseledamoten utför delar av arbetet utomlands, t.ex. läser in material.

Hur räknar jag ut mitt arvode?

Ladda ner blanketten för det år som ersättningen betalades ut. Om du har betalat ut ersättning till flera mottagare under aktuell månad ska en förenklad arbetsgivardeklaration lämnas för varje mottagare.

Fyll i vilken månad (till exempel april) som ersättningen betalats ut.

Vem bestämmer styrelsens arvode aktiebolag?

15 feb 2023

Får jag betalt om jag sitter med i styrelsen? Vem bestämmer summan? Ett beslut om arvoden tas på föreningsstämman. Där kan man också fatta beslut om principer för andra ekonomiska ersättningar.

Får man betalt för att sitta i en styrelse?

Många frågar efter hur stort styrelsearvodet skall vara. Styrelsearvodet brukar utgå med ett fast belopp per år som skall delas inom styrelsen. Det är sällan som arvode betalas ut på "löpande räkning". Detta kan dock bli aktuellt vid större projekt t ex vid ombyggnad. Vid ombyggnads- projekt uppstår en speciell situation där styrelsen kan behöva lägga ner mycket extra tid.

Detta är en kostnad som bör inräknas i projektet. Tänk på att alla arvode och ersättningar till styrelsen skall beslutas av föreningsstämman.

Är styrelsearvode lön?

Kan vem som helst sitta i en styrelse?

En bostadsrättsförening är en typ av ekonomisk förening och regler för hur beslut ska fattas återfinns i lagen om ekonomiska föreningar i kombination med regler i bostadsrättslagen. Enligt dessa regler ska styrelsen ha minst tre ledamöter, varav minst två ska tillsättas genom val på stämman. Alla ledamöter måste vara medlemmar i föreningen om inte föreningens stadgar tillåter något annat eller det handlar om en make/maka till en medlem. Det går också att ha arbetstagarrepresentanter för det fall föreningen t.ex. har en anställd vaktmästare. Utöver ordinarie ledamöter är det lämpligt med ett antal suppleanter som kan träda i de ordinarie ledamöternas ställe om dessa av någon anledning är frånvarande. Detta gäller både om en ledamot inte kan ställa upp på ett visst möte eller om denne säljer sin bostadsrätt och ska flytta från föreningen.

I en styrelse ska en ledamot väljas till ordförande (styrelsen väljer normalt själv vem), en ledamot ska vara kassör och en sekreterare. Styrelsen är beslutsför, d.v.s. kan fatta gällande beslut, om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Om en styrelse är fler än det föreskrivna minimiantalet tre ledamöter undviker man situationer som att föreningens eldsjälar (ordförande och hennes son som är sekreterare i styrelsen) fattar alla beslut själva eller fattar beslut där de uppenbart är jäviga. Å andra sidan kan en för stor styrelse göra arbetet tungrott. Det gäller att anpassa antalet ledamöter utifrån varje enskild bostadsrättsförenings storlek och övriga förutsättningar.

Vi kan hjälpa er förening med att se över era stadgar om ni vill ändra antalet ledamöter/suppleanter som er förening ska ha. Om ni t.ex. har i era stadgar att ni ska vara minst 7 ledamöter i styrelsen, innebär detta att 4 personer måste närvara på varje möte för att styrelsen ska vara beslutsför. Detta kan innebära onödiga förseningar i handläggningen.

Gränsdragningen mellan vad som faller innanför ramarna för styrelsens befogenhet och vilka beslut som ska fattas på en stämma är ett av de områden där det begås mest misstag. Vissa styrelser vill gärna bestämma allt själva och fattar beslut som är utanför deras befogenhet medan andra styrelser skyggar iväg från ansvar och med glädje hänskjuter alla frågor, stora som små, till föreningsstämman för beslut. Man bör givetvis undvika att arbetet blir tungrott utan ska vara beredd på att ta in medlemmar utanför styrelsen vid behov i arbetet. Man måste också undvika att styrelsen helt bakbinds av stämmobeslut som hindrar vanligt styrelsearbete.

I en bostadsrättsförening ansvarar styrelsen för den löpande förvaltningen medan större beslut ska tas på stämma. Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens byggnader och mark, beslut om ändringar av insatser, beslut om stadgeändringar och beslut om att föreningens verksamhet ska utvidgas på något sätt måste alltid tas på stämma. Vill en bostadsrättsförening t.ex. bygga om en vindsvåning till två lägenheter för uthyrning är detta ett sådant beslut som ska tas på en föreningsstämma. Att notera är vidare att stämman är det ställe där motioner från medlemmar ska tas upp. Har man som medlem större förslag eller synpunkter som inte direkt rör den löpande förvaltningen bör man alltså inte ta det i förbifarten när man råkar åka hiss med föreningens ordförande utan ta upp det i riktigt ordning på en föreningsstämma.

Vad ingår då i den löpande förvaltningen? Vad kan styrelsen själv fatta beslut om? Ganska mycket faktiskt. Styrelsens ansvar är ganska långtgående och av det följer också befogenheten att fatta beslut. Styrelsen representerar bostadsrättsföreningen och har ansvar både mot medlemmarna och som fastighetsägare gentemot myndigheter och hyresgäster. Har föreningen anställda är det också styrelsen som har arbetsgivaransvaret. De ansvarar för fastigheten och alla dess funktioner vilket inte bara innebär att det ska skottas och sandas utan t.ex. också innebär att man måste vara insatt i olika skyddslagstiftningar som gäller för fastighetsägare som miljölagstiftning, brandföreskrifter m.m. Det finns många egenkontroller som måste göras med jämna mellanrum, exempelvis kontroller av hissar och ventilation. Att ha en så kallad underhållsplan rekommenderas d.v.s. ett dokument med nedskrivna rutiner för vad som behöver göras för att möta alla de krav som gäller. Styrelsen är också ansvarig för föreningens ekonomi vilket innebär att de ska se till att föreningen har en god ekonomi. Varje år måste en budget sättas upp och sedan i slutet på året en årsredovisning och andra dokument som behövs för revision. Sist men inte minst, så är de ansvariga för den allmänna trivseln och ska se till att ordningsregler i stadgarna följs och att medlemmar uppmuntras att dyka upp på städdagar och på annat sätt engagera sig i föreningen.

Som ovan nämns ska en styrelse enligt lag ha minst tre, men gärna fler, ledamöter. För att en styrelse ska kunna vara beslutsför måste fler än hälften av alla ledamöter vara närvarande. En styrelse på tre skulle alltså kunna fatta beslut med bara två närvarande ledamöter. För beslut gäller så kallad enkel majoritet det vill säga den sida som har flest röster vinner. Är det lika antal röster har ordföranden utslagsrösten. Rent teoretiskt är det därför möjligt att ordförande och en ledamot kan fatta bindande beslut, trots att både den tredje medlemmen och suppleanten ligger i vinterkräksjuka. Och detta utan att bryta mot röstningsreglerna. Detta är kanske inte en särskilt vanlig situation, men illustrerar hur viktigt det är att ha en väl övervägd storlek på styrelsen inte bara för att fördela arbetsbörda och ansvar utan också för att motverka maktmissbruk.

Mer vanligt är att styrelsen inte följer röstningsreglerna och därför fattar beslut med för få antal ledamöter närvarande. Kanske av okunskap, kanske för att man känner att det inte finns tid att vänta med ett beslut. Dessutom, enligt reglerna är en styrelse inte beslutsför även om fler än hälften av medlemmarna är närvarande om inte samtliga ledamöter haft tillfälle att delta i ärendets behandling och fått tillräckligt underlag för att avgöra ett ärende. Detta innebär alltså att det inte är tillåtet att ta upp ett ärende för allra första gången och direkt fatta beslut om inte alla ledamöter är närvarande.

Vi bistår ofta styrelser i hanteringen av olika beslut. Det kan gälla dels frågor om jäv i styrelsen och dels om hur en viss fråga bör handläggas. Hur gör man om styrelsen inte kommer överens i en viss fråga? Och hur bör man lämpligast formulera besluten?

Hur tar man ut lön i aktiebolag?

Du som har ett aktiebolag kan vara anställd i den egna verksamheten. Och så länge du tar ut lön eller andra förmåner betraktas du som anställd. Därför måste aktiebolaget vara registrerat som arbetsgivare, även om du är den enda som arbetar för företaget.

Att bestämma när det är dags att börja ta ut lön för det arbete du lägger ner i företaget kan vara svårt. Många nya företagare försöker först få igång verksamheten så att inkomsterna blir regelbundna. Och det är viktigt, för en stabil ekonomisk grund ger möjlighet till investering, tillväxt och stöd vid oförutsedda kriser.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att lönen ligger till grund för andra sociala förmåner som till exempel sjuk- och föräldrapenning samt A-kassa. Olyckor kan hända snabbt och det ska kännas tryggt att veta att du är försäkrad och kan få inkomster även om du blir sjuk eller skadas. I längden avgör lönen även din pension som är inkomstgrundad.

Vad kan jag ta ut i lön aktiebolag?

Hur mycket skatt betalar man på arvode?

Till grund för bedömningen används redogörelsen som du lämnar in tillsammans med årsräkningen eller sluträkningen. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har tagit fram riktlinjer hur arvodet ska bedömas. Arvodet är ett schablonbelopp vars storlek beror på hur omfattande ditt uppdrag varit.

Vilka får inte sitta i en styrelse?

Är styrelsearvode pensionsgrundande?

Vi har tidigare skrivit om Högsta förvaltningsdomstolens dom (HFD) som fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked om att styrelsearvoden i avtal ingångna efter den 20 juni 2017 kommer att beskattas som inkomst av tjänst. Detta påverkar även pensionen då varken styrelseproffs eller företag vars styrelse kan bestå av en eller flera externa styrelseledamöter kommer att kunna göra avdragsgilla tjänstepensionsavsättningar från och med 2018.

HFD:s dom får konsekvenser för såväl styrelseproffs som för uppdragsgivare som betalar ut styrelsearvoden. Idag är det vanligt att personer som arbetar som styrelseproffs fakturerar från sitt företag i vilket det tecknas tjänstepensionsförsäkring med sjuk- och premiebefrielseförsäkring samt andra försäkringar. Frågan som uppkommer efter HFD:s dom är hur styrelseproffs framåtriktat ska lösa frågan kring försäkringsskydd och pension.