:

Får ett moderbolag låna ut pengar till ett dotterbolag?

Innehållsförteckning:

  1. Får ett moderbolag låna ut pengar till ett dotterbolag?
  2. Vad är Koncernlån?
  3. Får man låna pengar mellan koncernbolag?
  4. Vad är ett koncerninternt lån?
  5. Måste koncerninterna lån ha ränta?
  6. När kan man ge koncernbidrag?
  7. Får man låna ut pengar mellan bolag?
  8. Kan man låna ut pengar till sitt eget företag?
  9. Kan man låna pengar från sitt bolag?
  10. Vad är maxbeloppet som en aktieägare kan låna av det egna bolaget?
  11. Hur ska koncernbidrag redovisas?
  12. Kan man ge koncernbidrag löpande under året?
  13. Vilka får aktiebolag inte låna pengar till?
  14. Hur mycket får jag låna eget företag?
  15. Hur stort koncernbidrag får man lämna?

Får ett moderbolag låna ut pengar till ett dotterbolag?

Förvärvslåneförbudet kallas det särskilda förbud som gäller för aktiebolag vid lån till förvärv av bolagets egna aktier. Förvärvslåneförbudet är en del av reglerna för det allmänna Låneförbudet.

Regeln medför att en köpare av aktier i ett bolag inte får betala för köpet genom att låna medel från bolaget självt. Ett lån från bolaget till köparen i syfte att betala transaktionen kan skada bolagets borgenärer eftersom det utarmar bolagets förmögenhet. En sådan transaktion skulle innebära att tillgångar försvinner från bolaget och tillförs de tidigare aktieägarna, samtidigt som bolaget får en fordran på den nya aktieägaren. Slutläget blir då detsamma som att aktieägarna lånar från bolaget, vilket är förbjudet i det allmänna låneförbudet. Liksom det allmänna låneförbudet är regeln alltså i grunden en del av kapitalskyddet och Borgenärsskydd och är alltså tvingande.

Vad är Koncernlån?

Ett aktiebolag får inte lämna penninglån till en person som ingår i den s.k. förbjudna kretsen. Med penninglån avses inte t.ex förskott på lön eller normala varukrediter. Om en varukredit lämnas med ovanligt fördelaktiga kreditvillkor, kan det finnas anledning att behandla krediten som ett maskerat penninglån (prop. 1989/90:110 s. 678, RÅ 2003 ref. 60 och RÅ 2005 not. 4).

I den förbjudna kretsen ingår den som äger aktier, eller som är styrelseledamot eller verkställande direktör, i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern. En styrelsesuppleant ska vid tillämpning av låneförbudet jämställas med en styrelseledamot (NJA 2015 s. 578). Även personer som är närstående till dessa personer omfattas av låneförbudet.

Med närstående avses enligt ABL make, sambo, far, mor, far- och morföräldrar, styvmor, styvfar, fars eller mors styvfar och styvmor, barn, barnbarn, barns make, barnbarns make, makes far och mor, makes farföräldrar och morföräldrar, makes barn, makes barnbarn, syskon, makes syskon, syskons make (21 kap. 1 § första stycket 1–4 ABL).

Det finns fem undantag från låneförbudet (21 kap. 2 § ABL). Undantagen gäller om:

  • gäldenären är en kommun, en region eller ett kommunalförbund, s.k. kommunlån
  • gäldenären är ett företag i en koncern där det långivande bolaget ingår, s.k. koncernlån
  • lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, s.k. kommersiella lån
  • lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap. Budgetlagen (SFS 2011:203)
  • gäldenären eller dennas närstående är aktieägare, och låntagarens och dennas närståendes sammanlagda aktieinnehav är mindre än 1 procent av aktiekapitalet, s.k. småaktieägarlån.

Undantagen från låneförbudet har införts för att undvika onödiga störningar i aktiebolagens normala affärsverksamhet. De regler som ska skydda bolagets borgenärer anses inte vara åsidosatta i de undantagna situationerna. Det är inte heller några påtagliga skatteförmåner i lånetransaktionerna i sådana situationer.

Får man låna pengar mellan koncernbolag?

Ett aktiebolag får inte lämna penninglån till en person som ingår i den s.k. förbjudna kretsen. Med penninglån avses inte t.ex förskott på lön eller normala varukrediter. Om en varukredit lämnas med ovanligt fördelaktiga kreditvillkor, kan det finnas anledning att behandla krediten som ett maskerat penninglån (prop. 1989/90:110 s. 678, RÅ 2003 ref. 60 och RÅ 2005 not. 4).

I den förbjudna kretsen ingår den som äger aktier, eller som är styrelseledamot eller verkställande direktör, i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern. En styrelsesuppleant ska vid tillämpning av låneförbudet jämställas med en styrelseledamot (NJA 2015 s. 578). Även personer som är närstående till dessa personer omfattas av låneförbudet.

Med närstående avses enligt ABL make, sambo, far, mor, far- och morföräldrar, styvmor, styvfar, fars eller mors styvfar och styvmor, barn, barnbarn, barns make, barnbarns make, makes far och mor, makes farföräldrar och morföräldrar, makes barn, makes barnbarn, syskon, makes syskon, syskons make (21 kap. 1 § första stycket 1–4 ABL).

Det finns fem undantag från låneförbudet (21 kap. 2 § ABL). Undantagen gäller om:

  • gäldenären är en kommun, en region eller ett kommunalförbund, s.k. kommunlån
  • gäldenären är ett företag i en koncern där det långivande bolaget ingår, s.k. koncernlån
  • lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, s.k. kommersiella lån
  • lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap. Budgetlagen (SFS 2011:203)
  • gäldenären eller dennas närstående är aktieägare, och låntagarens och dennas närståendes sammanlagda aktieinnehav är mindre än 1 procent av aktiekapitalet, s.k. småaktieägarlån.

Undantagen från låneförbudet har införts för att undvika onödiga störningar i aktiebolagens normala affärsverksamhet. De regler som ska skydda bolagets borgenärer anses inte vara åsidosatta i de undantagna situationerna. Det är inte heller några påtagliga skatteförmåner i lånetransaktionerna i sådana situationer.

Vad är ett koncerninternt lån?

Ett aktiebolag får inte lämna penninglån till en person som ingår i den s.k. förbjudna kretsen. Med penninglån avses inte t.ex förskott på lön eller normala varukrediter. Om en varukredit lämnas med ovanligt fördelaktiga kreditvillkor, kan det finnas anledning att behandla krediten som ett maskerat penninglån (prop. 1989/90:110 s. 678, RÅ 2003 ref. 60 och RÅ 2005 not. 4).

I den förbjudna kretsen ingår den som äger aktier, eller som är styrelseledamot eller verkställande direktör, i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern. En styrelsesuppleant ska vid tillämpning av låneförbudet jämställas med en styrelseledamot (NJA 2015 s. 578). Även personer som är närstående till dessa personer omfattas av låneförbudet.

Med närstående avses enligt ABL make, sambo, far, mor, far- och morföräldrar, styvmor, styvfar, fars eller mors styvfar och styvmor, barn, barnbarn, barns make, barnbarns make, makes far och mor, makes farföräldrar och morföräldrar, makes barn, makes barnbarn, syskon, makes syskon, syskons make (21 kap. 1 § första stycket 1–4 ABL).

Det finns fem undantag från låneförbudet (21 kap. 2 § ABL). Undantagen gäller om:

  • gäldenären är en kommun, en region eller ett kommunalförbund, s.k. kommunlån
  • gäldenären är ett företag i en koncern där det långivande bolaget ingår, s.k. koncernlån
  • lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, s.k. kommersiella lån
  • lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap. Budgetlagen (SFS 2011:203)
  • gäldenären eller dennas närstående är aktieägare, och låntagarens och dennas närståendes sammanlagda aktieinnehav är mindre än 1 procent av aktiekapitalet, s.k. småaktieägarlån.

Undantagen från låneförbudet har införts för att undvika onödiga störningar i aktiebolagens normala affärsverksamhet. De regler som ska skydda bolagets borgenärer anses inte vara åsidosatta i de undantagna situationerna. Det är inte heller några påtagliga skatteförmåner i lånetransaktionerna i sådana situationer.

Måste koncerninterna lån ha ränta?

Lån

Vid internprissättning gäller att marknadspriser ska tillämpas. För ett koncerninternt lån betyder denna allmänna princip följaktligen att lånet ska löpa med en räntenivå som skulle ha gällt mellan oberoende parter.

När kan man ge koncernbidrag?

Indholdet er ikke tilgængeligt på dit valgte sprog. Vi viser det istedet på Swedish.

Bolag med hemvist i Finland, Norge eller Sverige som etablerar dotterbolag i andra EES-länder kan som utgångspunkt inte ge avdragsgilla koncernbidrag till det utländska dotterbolaget för att täcka förlust.

Får man låna ut pengar mellan bolag?

Hur mycket ett företag får låna ut till ett annat företag eller en annan person är inte specifikt reglerat enligt svensk lag. Svenska företag är dock skyldiga att följa vissa bestämmelser, bland annat om kapitaltäckning och finansiell stabilitet. Dessutom kan ett företags förmåga att låna ut pengar begränsas av dess egna interna policyer och rutiner eller av villkoren i eventuella befintliga låneavtal.

Svenska företag omfattas också av lagar och förordningar vad gäller penningtvätt, som kräver att de utför ordentlig efterforskning på sina kunder och att de övervakar misstänkta transaktioner. Detta kan begränsa det belopp som ett företag kan låna ut till en annan part, särskilt om det finns farhågor om källan till medlen eller syftet med lånet.

Generellt sett uppmuntras svenska företag att vara försiktiga när de lånar ut pengar till andra parter och att se till att all utlåningsverksamhet är förenlig med deras övergripande affärsstrategi och finansiella mål. Det är en god idé för företag att söka juridisk och finansiell rådgivning innan de inleder någon betydande utlåningsverksamhet.

Kan man låna ut pengar till sitt eget företag?

Om ett bolag eller en delägare är i behov av pengar är lån till eller från bolaget säkert en lockande tanke. Det är dock inte tillåtet att låna ut pengar hur som helst, därför bör den som driver bolag ha koll på vad som gäller, särskilt kring reglerna om förbjudna lån.

Kan man låna pengar från sitt bolag?

Om ett bolag eller en delägare är i behov av pengar är lån till eller från bolaget säkert en lockande tanke. Det är dock inte tillåtet att låna ut pengar hur som helst, därför bör den som driver bolag ha koll på vad som gäller, särskilt kring reglerna om förbjudna lån.

Vad är maxbeloppet som en aktieägare kan låna av det egna bolaget?

Många aktiebolag behöver någon gång under sina verksamma år låna pengar. Anledningarna kan vara många och varierade, men i slutändan landar det i att aktiebolaget behöver tillgång till likvida medel. Det är vanligt att aktiebolag tar lån för att växa, antingen genom att anställa mer personal, flytta till ett större kontor eller för att investera för framtiden. Företagslån till aktiebolag kan självfallet även tecknas då bolaget går igenom en ekonomiskt tuff period.

Ett företagslån som tecknas av ett aktiebolag gör att ägaren inte har ett personligt ansvar för lånet, allt ansvar hamnar då istället på själva bolaget. Som ägare av bolaget behöver man alltså inte känna stress över att man själv blir ansvarig för lånet.

Men, även om företagslån till aktiebolag blir bolagets ansvar, så gäller det att dessa lån tecknas under rätt förutsättningar och vid rätt tillfälle. Att låna pengar kostar pengar, oavsett hur mycket eller lite pengar som lånas. Det finns flertalet saker som man bör ha i åtanke innan låneavtalet signeras. Allt detta och mer kommer vi här på Lånen.se gå igenom här nedan så att ni som aktiebolag skall få bästa möjliga förutsättningar för ett lyckat företagslån.

Vid ansökan om företagslån, oavsett vald långivare, så kommer det göras en individuell bedömning utöver den eller de kreditupplysningar som hämtas in. Bolagets återbetalningsförmåga är alltid det som väger tyngst och som har en avgörande roll i huruvida lånet beviljas eller ej. Självfallet spelar även andra aspekter in så som kreditvärdighet och eventuella betalningsanmärkningar.

Ju äldre företaget är desto lättare blir det i regel att låna pengar. Som etablerat företag kan man genom bokslut visa för långivaren hur lönsam verksamheten är och på så sätt bevisa att man kan återbetala lånet utan problem. Är man däremot ett något nyare aktiebolag som kanske saknar bokslut så behöver man istället kunna visa upp en realistisk och väl genomtänkt affärsplan samt budget. Utan en god idé för hur företaget skall tjäna pengar kan man inte heller förvänta sig godkänt lån om man är ett nyare aktiebolag.

Exakt vad som krävs för att få ta lån som aktiebolag kan variera en hel del beroende på den långivare man valt. Alla långivare sätter (till stor del) sina egna grundkrav. Dessa grundkrav måste alltid uppfyllas för att få ansöka om företagslån men genom att uppfylla dessa betyder det inte att lånet per automatik kommer beviljas.

Hur ska koncernbidrag redovisas?

I det här användartipset kan du läsa mer om hur du bokför koncernbidrag. 

Företag i en koncern kan göra en överföring av koncernbidrag, detta görs för att utjämna resultatet mellan företagen. I detta användartips får du svar på hur detta bokförs. Normalt sätt så bokförs inte koncernbidraget i den löpande bokföringen, det görs först i samband med ditt bokslut. Koncernbidraget ska både redovisas i företaget som lämnar koncernbidrag och företaget som tar emot koncernbidraget. I vår artikel om Koncernbidrag kan du läsa mer ingående om vad ett koncernbidrag är, när beslut om koncernbidrag görs och hur det fungerar.

Kan man ge koncernbidrag löpande under året?

Skattemässigt måste du pröva om koncernbidrag kan ­lämnas avdrags­gillt eller inte (se nedan). Civilrättsligt måste du pröva om koncern­bidrag kan lämnas med hänsyn till reglerna om vinst­utdelning. När det rör sig om koncernbidrag som motsvarar avdragsgilla driftskostnader är det normalt inga problem. Då rör det sig ju om affärsmässiga rörelsekostnader och inte om skattemässiga koncern­bidrag.

Koncernbidrag som däremot är vederlagsfria överföringar måste du pröva mot reglerna om utdelning.

Vilka får aktiebolag inte låna pengar till?

I vissa fall får företag låna ut pengar till andra företag. Men det finns också andra fall då det är strikt förbjudet att göra det.

Vad som gäller beror på vilken bolagsform ditt företag har. För enskilda firmor är det i regel inga problem att företag lånar eller lånar ut pengar, eftersom gränsen mellan ägarens och företagets ekonomi är flytande.

För aktiebolag är det betydligt hårdare regler. Där hänger det på vem som lånar ut pengar och vad det företaget har för relation till den som tar emot pengarna. Även syftet med lånet avgör om det är tillåtet eller inte.

Hur mycket får jag låna eget företag?

Hon påpekar också att alla företag inte hunnit få någon omsättning. Är ditt företag nystartat kan du ofta ansöka om lån avsedda för det. På Svea Bank erbjuds nystartade företag till exempel ett nystartslån på 100 000 kronor.

Nästa siffra som många låneinstitut och banker gärna tittar närmare på är resultatet.

– Resultatet indikerar ju hur mycket som finns kvar på sista raden av de intäkter som bolaget har, det vill säga vilket utrymme som bolaget har att betala tillbaka lånet med. Eftersom resultatet dock kan påverkas av bokföringstekniska delar kan rörelseresultatet vara det som är mest intressant, det vill säga det resultat som visar hur ditt företag bär sig själv innan kostnaderna som är kopplade till själva försäljningen räknas in.

Hur stort koncernbidrag får man lämna?

Koncernbidrag är en överföring mellan företag i en koncern med syfte att utjämna resultatet mellan företagen.

En koncern består av ett moderbolag och ett eller flera dotterbolag. I Sverige utgör en koncern inte ett eget skattesubjekt utan i stället utgör varje bolag i koncernen egna skattesubjekt.

Koncernbidrag är en metod som används i många koncerner för att beskatta koncernens totala resultat om vissa av bolagen går med vinst och en del av bolagen går med förlust. Därmed kan vinster och förluster inom en koncern utjämnas genom överföringar mellan moderbolag och dotterbolag, eller mellan dotterbolagen.