Vad avses med myndigheternas serviceskyldighet?

Alla myndigheter är enligt förvaltningslagen (FL) skyldiga att lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Frågor från enskilda ska besvaras så snart som möjligt och myndigheten bör även hjälpa enskild till rätta om han eller hon har vänt sig till fel myndighet.

Varje ärende där någon enskild är part ska enligt 7 § FL handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen ska myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten ska sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt ska myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.

Hur långt sträcker sig Serviceskyldigheten?

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad gäller när en privatperson avtalar om upplåtelse av bostadsrättslägenhet för annat än fritidsändamål, 1§. Enligt lagen så får man avtala om en bestämd hyrestid, och om man inte gör det så kommer hyresavtalet gälla för obestämd tid, 3§. Hyresgästen har rätt till en uppsägningstid på en månad och hyresvärdens uppsägningstid är på tre månader. Parterna kan dock själva avtala om andra uppsägningstider.

När gäller Serviceskyldighet?

Sammanfattning: Serviceskyldigheten enligt förvaltningslagen avser allt från att snabbt lämna uppgifter om något, ta emot besök och telefonsamtal till att bistå med tolkning och översättning till den som behöver sådan hjälp.

Hjälp till enskilda

När en myndighet gör fel?

Även skattemässigt finns det saker som är bra att känna till. I vissa fall måste den som hyr ut sitt fritidshus både redovisa och skatta för de inkomsterna, berättar Marie Louise Harling, rättslig expert på Skatteverket.

Vad innebär konkret myndigheters Serviceskyldighet ge exempel?

Det framgår av förvaltningslagen att myndigheter ska se till att kontakter med enskilda blir smidiga och enkla.

En myndighet ska hjälpa den enskilde så att hen kan tillvarata sina intressen. Hjälpen i fråga ska ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till bland annat den enskildes behov.

Vem kontrollerar myndigheterna?

Justitiekanslern har i likhet med Riksdagens ombudsmän (JO) tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän. Tillsynen har till syfte att kontrollera att lagar och andra författningar efterlevs. Sedan den 1 december 1998 har Justitiekanslerns tillsynsverksamhet begränsats. Justitiekanslern har sedan dess en mer övergripande tillsyn som främst är inriktad på att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten.

Justitiekanslern bestämmer själv om en anmälan från en enskild ska föranleda några åtgärder. Man kan förenklat säga att Justitiekanslern bedriver sin verksamhet på uppdrag av regeringen med det perspektiv som följer därav, medan JO är företrädare för riksdagen och traditionellt har som uppgift att ta tillvara folkets eller medborgarnas intressen gentemot statsmakten.

Det finns flera begränsningar när det gäller Justitiekanslerns tillsynsbefogenheter. Grundlagen förhindrar t.ex. att Justitiekanslern lägger sig i den dömande verksamheten hos domstolarna och Justitiekanslern kan inte ge direktiv om hur ett ärende hos en domstol eller en förvaltningsmyndighet ska handläggas eller avgöras. Justitiekanslern kan inte heller ompröva beslut som har fattats av andra myndigheter och ändra deras avgöranden i sak, något som ibland begärs.

Justitiekanslern har också möjlighet att på frivillig väg reglera vissa skadeståndsanspråk som riktas mot staten. Tanken med det är att avlasta domstolarna uppgiften att pröva sådana mål där det egentligen inte finns någon tvist utan där det är klart att ett skadeståndsgrundande fel har begåtts och att den enskilde har rätt till viss ersättning. De anspråk på skadestånd som Justitiekanslern handlägger är i första hand sådana som grundar sig på att en statlig myndighet har fattat ett felaktigt beslut. I skaderegleringsverksamheten ingår också att besluta om skadestånd i de fall då en statlig myndighets dataregister innehåller felaktiga uppgifter i enligt med reglerna i den tidigare gällande personuppgiftslagen (PUL) och EU:s dataskyddsförordning. En stor grupp skadeståndsärenden rör ersättning till dem som har varit berövade friheten som anhållna och häktade men som sedan inte blir åtalade eller frikänns av domstol.

Skadeståndsärendena hos Justitiekanslern avgörs på basis av det skriftliga materialet. Den som gör anspråk på ersättning måste kunna påvisa vilket fel som har begåtts, att felet har orsakat en skada för honom eller henne samt styrka att skadan verkligen motiverar den ersättning som begärs. Det finns ingen möjlighet till muntlig bevisupptagning vilket är en begränsning av möjligheterna att pröva frågor som det råder olika uppfattningar om.

Även andra myndigheter har behörighet att fatta beslut i skadeståndsärenden. Skadeståndsanspråk som grundar sig på något annat än att en myndighet har fattat ett felaktigt beslut handläggs av den centrala förvaltningsmyndighet som har hand om det verksamhetsområde där skadan har inträffat.

Måste myndigheter svara på mail?

Du ska kunna kontakta myndigheten. När du kontaktar myndigheten elektroniskt är det bättre att skicka mejl än att skicka sms.

Myndigheter ska ta emot frågor via mejl, men har idag inte samma skyldighet att ta emot information via sms.Det är inte säkert att myndigheter alltid svarar på dina frågor via mejl, men de bör svara om du önskar det.

När är förvaltningslagen tillämplig?

SFS nr: 2017:900 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L6 Utfärdad: 2017-09-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2019:981 Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet) Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

1 § Denna lag gäller för handläggning av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna och handläggning av förvaltningsärenden hos domstolarna.

Måste en myndighet svara?

Vad har medarbetarna för skyldighet att svara på mejl? Och hur skiljer det sig beroende på om mejlet kommer från en student, extern person eller medarbetare? Detta reder vi ut i Inblicksfrågan.

Frågan som kommit in lyder:

Kan man polisanmäla en myndighet?

Om du anser dig ha fått dina rättigheter kränkta genom ett beslut som fattats av en myndighet kan du begära att myndigheten ska ompröva beslutet.

I de flesta fall kan du få ditt ärende prövat i domstol, på ett eller annat sätt.

Myndighetsbeslut kan i regel överklagas.
Brottsliga gärningar kan tas till domstol av åklagare. Om åklagaren väljer att inte väcka åtal, har du i vissa fall möjlighet att göra det själv.
Ytterst kan du väcka en skadeståndstalan mot staten.

Kan man stämma en myndighet?

Om man vill stämma vägverket och begära skadestånd var vänder man sig då?

Skadeståndstalan förs i allmän domstol, dvs tingsrätten, hovrätten och högstadomstolen. Således måste du lämna in en stämningsansökan till tingsrätten om du vill begära skadestånd av Vägverket. Om du inte själv är insatt i skadeståndslagen tycker jag att du ska vända dig till en jurist. Att vinna ett tvistemål mot staten är dock inte alltid så lätt. De lagar som blir tillämpliga är 3 kap. 2 och 3 §§ skadeståndslagen, se http://www.lagen.nu/1972:207. Enligt 3 kap. 2 § är staten bl.a. skadeståndsskyldig för fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Med begrepp myndighetsutövning menas utövandet av det allmännas befogenheter att med bindande verkan ensidigt bestämma för enskilda om förmån, rättighet, skyldighet, sanktioner, m.m. Dessa befogenheter ska grundas på offentligrättslig reglering, dvs. de allmänna förvalningslagarna och de speciala förvaltningslagarna. I ditt fall måste således Vägverkets åtgärd mot dig grunda sig på någon av de offentligrättsliga lagar som de har att rätta sig efter. För att myndigheten ska bli ersättningsskyldig krävs det dessutom att den tjänstemannen som felat har gjort det i tjänsten. Det krävs såklart också att du kan påvisa en skada av något slag. Detta kan ibland vara problematisk när det gäller ett felaktigt beslut från en myndighet. Eftersom beslut av en myndighet överklagas till förvaltningsdomstol måste man således först överklaga beslutet hos en sådan för att få fastslaget att myndigheten har gjort fel. När man sedan fått det fastslaget kan man vända sig till tingsrätten med en skadeståndstalan. 3 kap. 3 § ger en möjlighet till skadestånd för förmögenhetsskada då en myndighet lämnat felaktiga upplysningar eller råd. Enligt denna paragraf krävs det inte att upplysningarna eller råden skett vid myndighetsutövning. Det krävs dock att det finns särskilda skäl. Med det menas att den enskilde ska ha förlitat sig på ett auktorativt besked från myndigheten och därav utan egen skuld fått sin ekonomi märkbart försämrad. Särskilda skäl föreligger också om myndigheten har haft monopol på informationen. Upplysningen eller rådet ska ha dessutom ha samband med myndighetens verksamhetsområde. Det är oftast svårare att få skadestånd från en myndighet genom denna paragraf än 3 kap. 2 § pga att det måste finnas särskilda skäl. Å andra sidan kan processen vara enklare eftersom man inte först behöver få fastslaget av en förvaltningsdomstol att myndigheten har handlat felaktigt.

Vem kontrollerar myndigheter?

Konstitutionsutskottet granskar årligen att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU genomför två granskningar varje år. Den ena går ut på att kontrollera om ministrarna i vissa särskilda fall följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den kallas för särskild granskning och bygger på KU-anmälningarna som riksdagsledamöterna kan göra om de tycker att en minister gjort något fel och vill att KU tittar närmare på det.

Den andra granskningen kallas för allmän granskning och har administrativ inriktning. KU går då igenom olika handlingar, till exempel från Regeringskansliet, för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.

Hur granskas myndigheter?

Vem ansvarar för myndighet?

Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet som förmedlar arbeten. Deras jobb är att så effektivt som möjligt föra samman dem som söker medarbetare med dem som söker jobb.

De ger även hjälp för arbetssökande med funktionsnedsättning eller ohälsaarbetsformedlingen.se Funktionsnedsättning – arbetsformedlingen.se

Arbetsmiljöverket är en myndighet som ser till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer.

Enligt Arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för att arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar både när det gäller fysiskta- och psykiska funktionsnedsättningar.av.seVägledning om arbetsanpassning – av.se

Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen. barnombudsmannen.seLevnadsvillkor för barn och unga med funktionsnedsättning - barnombudsmannen.se (pdf)

Digin.nu är en webbplats om digital inkludering och tillgänglighet. Den drivs gemensamt av myndigheterna Post- och telestyrelsen (PTS), Myndigheten för digital förvaltning (DIGG), Myndigheten för delaktighet (MFD) och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).digin.nu

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar för att främja lika rättigheter och motverka diskriminering oavsett kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Du kan anmälan till DO om du till exempel har blivit diskriminerad, att det har varit bristande tillgängligheten och trakasserier. do.se

Hur lång tid har en myndighet på sig att svara?

Myndighetsjuridik

Hej! Jag vet att jag har rätt till halva värdet på lägenheten vi skaffat gemensamt och nu har jag flyttat ut men hon vägrar ge mig hälften. Har vänt mig till domstolen och ansökt om en bodelningsförrättare men sedan har jag inte hört något mer. Ska jag bara avvakta eller höra av mig dit igen ?