Hur mycket får man sätta av till periodiseringsfond?

Du får dra av det belopp som du sätter av till periodiseringsfond från din inkomst av näringsverksamhet. Det belopp du satt av ett år blir en egen periodiseringsfond med ett eget kontonummer. Du får sätta av med ett belopp som är högst 30 % av inkomsten i näringsverksamheten. För enskild firma sätter du av till periodiseringsfond i deklarationen och inte i bokföringen. I NE-bilagan motsvarar detta summan i ruta R33.

Om du gjort en avsättning till periodiseringsfond kan du bestämma när och hur stor del av fonden du vill återföra till beskattning. När du återför ett belopp innebär det att inkomst av näringsverksamhet ökar med samma belopp. För att motverka en höjning av inkomsten kan du sätta av till en ny fond det år du återför ett tidigare belopp. Avsättning som du gjort till periodiseringsfond måste du återföra till beskattning senast sjätte året efter det år du gjorde avsättningen. Det här betyder att du kan ha maximalt sex fonder samtidigt. Du måste däremot återföra alla dina fonder på en gång om du slutar att bedriva näringsverksamhet (till exempel lägger ner eller säljer den) eller går i konkurs. På samma sätt ska periodiseringsfonderna återföras om du för över din näringsverksamhet till ett handelsbolag som du är eller blir delägare i. I vissa fall kan du ansöka om särskild skatteberäkning och på så sätt få betala en lägre skatt när du slutar med verksamheten.

Vilken periodiseringsfond ska återföras 2021?

Periodiseringsfonder kan användas av de flesta aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor. De som inte får använda periodiseringsfonder är privatbostadsföretag och investmentföretag. Reglerna är delvis annorlunda beroende av företagsform, till exempel med hänsyn till vilket belopp som får avsättas.

Detta blogginlägg kommer fortsättningsvis att fokusera på periodiseringsfonder i aktiebolag. Många av frågorna är dock generella och kan appliceras på flera företagsformer.

En periodiseringsfond är en obeskattad reserv och kan användas för att skjuta upp beskattningen av delar av det skattemässiga resultatet. Detta förklaras tydligare genom exempel längre ned i detta blogginlägg.

Det kan finnas flera anledningar till att ett företag gör en avsättning till periodiseringsfond. En anledning kan vara att det ger möjligheten att jämna ut resultat och skatt mellan olika räkenskapsår. En annan anledning är att det kan förbättra likviditeten, eftersom skatt behöver betalas först vid en senare tidpunkt. Om ett företag gör vinst under ett år och en förlust under ett senare år kan en periodiseringsfond även innebära en lägre beskattning totalt sett. Detta förklaras närmare i ett exempel längre ned i detta blogginlägg.

I ett aktiebolag får maximalt 25% av det skattemässiga resultatet sättas av till periodiseringsfond.

Hur räknar jag ut periodiseringsfond?

Har du enskild firma kan du läsa om periodiseringsfond här

Eftersom juridiska personer beskattas för en schablonränta på avsättning till periodiseringsfond är det viktigt att beräkna och planera för eventuella avsättningar, det är nämligen inte alltid lönsamt med avsättning till periodiseringsfond. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som bolaget har vid ingången av räkenskapsåret, multipliceras med statslåneräntan 30 november året före beskattningsåret. Statslåneräntan anses vara lägst 0,5% från och med beskattningsår som börjar 1 januari 2017 och senare.

Var kan jag se min periodiseringsfond?

Om du har aktiebolag behöver du tänka på lite andra saker, läs om periodiseringsfond i aktiebolag här!

Systemet med periodiseringsfonder ger möjlighet att utjämna resultatet mellan åren. Vid vinstår kan du göra en avsättning (avdrag) till periodiseringsfond. Vid förlustår kan du göra en återföring (intäkt) av periodiseringsfond för att jämna ut resultatet. När du gör en avsättning till periodiseringsfond minskar skatten, men eftersom avsättningarna måste återföras så handlar det egentligen om att skjuta upp skatten. Planerar du rätt kan du dock njuta av mindre skatt!

Vilka periodiseringsfonder ska återföras 2023?

Har du enskild firma kan du läsa om periodiseringsfond här

Är det bra med periodiseringsfond?

Kort sagt är det en fond dit du avsätter vinst för att kunna skatta lite mindre, jämna ut ditt resultat mellan år helt enkelt. Men varför är det bra då? Wints skatteexpert Anders Nilsson reder ut begreppen!

Periodiseringsfonden är till för att kunna jämna ut bolagets resultat mellan åren. Går det bra ett år kan bolaget sätta av 25 % av (det skattemässiga) resultatet till en form av reserv som kallas periodiseringsfond. Går det sämre ett senare år kan reserven användas för att bättra på resultatet. Avsättning till och återföring från periodiseringsfond är endast en bokföringsmässig grej (dvs. det finns ingen egen fond med pengar i) men med fördelen att bolaget inte behöver betala in lika mycket skatt det år som avsättningen sker.

Hur mycket skatt betalar man på periodiseringsfond?

Om du har aktiebolag behöver du tänka på lite andra saker, läs om periodiseringsfond i aktiebolag här!

Vad blir brytpunkten 2023?

23 oktober 2018 06:00

I Gävle tillämpas bestämmelserna att pengar man får in via Swish räknas som inkomst om man har försörjningsstöd från socialen. Hur kan det komma sig?

Hur länge får man ha en periodiseringsfond?

19 november 2019

Det är nog få enskilda näringsidkare som har missat att avsättningar till periodiseringsfonder kan innebära stora ekonomiska fördelar. Vad som däremot inte nämns lika ofta är de ekonomiska fallgropar som är lätta att trilla ner i om man inte är uppmärksam och planerar framåt. Tänk därför på följande innan du gör avsättningar:

Vilken periodiseringsfond ska återföras 2023?

En avsättning till en periodiseringsfond kan på frivillig grund återföras helt eller delvis inom en sexårsperiod. Om ingen återföring har gjorts tidigare ska fonden i sin helhet återföras senast det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes. Om återföringen görs först vid sjätte beskattningsåret ska den beskattas på samma sätt som vid en frivillig återföring av fonden (30 kap. 7 § första stycket IL).

Samma rätt eller skyldighet till återföring gäller även när en obegränsat skattskyldig persons näringsverksamhet inte längre ska beskattas i Sverige på grund av skatteavtal med en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Obegränsat skattskyldiga fysiska personer och svenska juridiska personer är skattskyldiga för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (3 kap. 8 § IL och 6 kap. 4 § IL). Det finns därför inget hinder enligt intern rätt mot att successivt återföra periodiseringsfonderna till beskattning även om en sådan person har upphört att ha hemvist i Sverige enligt skatteavtal. Beskattningsrätten förloras inte heller vid tillämpning av artikeln om rörelseinkomst i skatteavtal (jfr artikel 7 i OECD:s modellavtal). När en inkomst som uppkommit före ett hemvistbyte har legat till grund för en avsättning till periodiseringsfond innebär återföringen i realiteten att tidigare års vinster tas upp till beskattning och Sverige behåller därför beskattningsrätten även efter hemvistbytet (prop. 2009/10:39 s. 35 och RÅ 2008 ref. 30).

Även i fall då en obegränsat skattskyldig näringsidkare blir begränsat skattskyldig kan det finnas rätt till frivillig återföring eller återföring enligt sexårsfristen. Det är när en näringsidkare som övergår till att vara begränsat skattskyldig, fortsätter att vara skattskyldig i inkomstslaget näringsverksamhet exempelvis p.g.a. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige. Näringsverksamheten medför skattskyldighet här och periodiseringsfonderna kan successivt tas upp till beskattning här.

Vilka betalar 50% skatt?

I Sverige används skatteklasser för att bestämma hur mycket skatt en individ ska betala. Skatteklasserna avgör vilken skattesats som ska tillämpas på en persons inkomst. Det finns sex olika skatteklasser i Sverige:

Skatteklass 1: Används för ogifta personer utan barn eller personer som är gifta men har avstått från att ha gemensam ekonomi med sin partner. Skatten baseras på individens inkomst.
Skatteklass 1E: Används för personer som är gifta eller registrerade partnerskap och som delar lika på inkomsten. 50% av den totala gemensamma inkomsten delas lika och beskattas, medan resterande 50% beskattas individuellt.
Skatteklass 2: Används för ogifta personer med barn. En person i skatteklass 2 får ett skatteavdrag för varje barn, vilket minskar den totala skatten.
Skatteklass 2E: Används för personer som är gifta eller registrerade partnerskap och som delar lika på inkomsten, och har barn. 50% av den totala gemensamma inkomsten delas lika och beskattas, medan resterande 50% beskattas individuellt. Dessutom får de ett skatteavdrag för varje barn.
Skatteklass F: Används för personer som är gifta eller registrerade partnerskap och som har valt att ha särskilt låg beskattning. Skatten baseras på individens inkomst.
Skatteklass SINK: Används för personer som inte är svenska medborgare och som är skattskyldiga i Sverige. Skatten baseras på individens inkomst.

Genom att använda rätt skatteklass kan man optimera sin skattebetalning och eventuellt få lägre skatt. Det är viktigt att förstå vilken skatteklass man tillhör och hur det påverkar skattebetalningen.

Skatten i Sverige beräknas baserat på en progressiv skatteskala. Det innebär att ju högre inkomst man har, desto högre skattesats betalar man. Skattesatsen ökar alltså stegvis med inkomsten.

För att beräkna skatten används det skattepliktiga beloppet, vilket är den inkomst man har efter avdrag för olika skattemässiga avdrag och schablonavdrag.

För att få fram den slutliga skatten används ett antal trappsteg i skatteskalan. Varje trappsteg har en specifik skattesats och en gräns för inkomstnivån.

Hur många tjänar över 50 000?

Låga löner: mindre än 25 000 kr/mån
Mellanlöner: 25 000 – 50 000 kr/mån
Höga löner: över 50 000 kr/mån

Vilka får höjd skatt 2023?

13 mars 2023 | nyheter

Den 31 maj 2022 beslutade riksdagen att åldersgränserna i pensionssystemet och trygghetssystemen ska höjas. Det innebar även att vissa skatteregler ändrades.

Hur mycket kan man tjäna 2023 utan att betala statlig skatt?

I dagarna får många årets första lön, men hur mycket blir kvar när den nya skatten dragits? Gå in på Ekonomifaktas räknesnurra ”Räkna ut din skatt” för att få veta. För de allra flesta blir det en glad överraskning.

Publicerad: 23 jan 2023, 14:35