:

Vad är privatobligationer?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är privatobligationer?
  2. Vilka obligationer kan privatpersoner köpa?
  3. Kan privatpersoner köpa bostadsobligationer?
  4. Hur fungerar en företagsobligation?
  5. Vem ger ut bostadsobligationer?
  6. Var kan man köpa företagsobligationer?
  7. Är det bra att spara i obligationer?
  8. Hur tjänar man pengar på obligationer?
  9. Hur köper man obligationer i Sverige?
  10. Hur köper man bostadsobligationer?
  11. Vad är skillnaden mellan en företagsobligation och en statsobligation?
  12. Varför ges företagsobligationer ut?
  13. Vad är risken med obligationer?
  14. Hur investerar jag i företagsobligationer?
  15. Varför går obligationer ner när räntan går upp?

Vad är privatobligationer?

Obligationer är en typ av räntebärande värdepapper. Dessa värdepapper ger alltså en avkastning till dess ägare i form av ränta. Genom att köpa en obligation lånar du helt enkelt ut dina pengar till utgivaren. I samband med detta blir du ägare till värdepappret. Som privatperson har du möjlighet att köpa antingen premieobligationer, företagsobligationer eller privatobligationer. Dessa är i grund och botten samma sak men är knutna till lite olika villkor. Alla olika obligationer delas ut under bestämda tidsperioder. Den period som du lånar ut pengar och innehar obligationen kallas löptid. Hur lång löptiden är varierar mellan olika obligationer. Gemensamt är dock att de alla har ett bestämt slutdatum. När detta datum infaller är löptiden slut och du kommer att få hela ditt utlånade belopp återbetalt.

Det finns många fördelar med att spara pengar i obligationer. Eftersom du får tillbaks hela ditt sparbelopp när löptiden går ut innebär ett sådant sparande väldigt låg risk. Dessutom vet du alltid i förväg vilken avkastning du kommer att få. Dina pengar är inte heller helt bundna. Detta då det alltid finns en möjlighet för dig att sälja obligationer innan löptiden passerat. I jämförelse med exempelvis aktier ger obligationer dock i regel inte en lika hög avkastning.

Vilka obligationer kan privatpersoner köpa?

En obligation är kort förklarat ett lån. Staten eller ett företag kan utfärda och sälja obligationer istället för att låna pengar av en bank. Staten/företaget betalar sedan ränta till den som äger obligationen. När en stat lånar pengar kallas det statsobligationer, och när ett företag gör det kallas det företagsobligationer.

Obligationer handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde, som kallas för nominellt belopp. Obligationer har en viss löptid och när de förfaller får långivaren i normalfallet tillbaka 100 % av sin investering. Lånet blir med andra ord återbetalt.

Kan privatpersoner köpa bostadsobligationer?

Begreppet "gör-det-själv" får nog de flesta att tänka på någon som fixar hemma, eller kanske på TV-program som ”Äntligen Hemma” och ”Sommartorpet”.

Men tack vare internet finns numera nästan alltid möjligheten att klara sig själv, istället för att anlita ”proffs”. Att skapa sin egen aktiefond är till exempel inte svårt, åtminstone om man håller sig till svenska aktier. Fast fram till nu har det varit omöjligt för vanliga människor att skapa en egen räntefond, eftersom minsta investering i statspapper har varit en miljon kronor.

Hur fungerar en företagsobligation?

Om ni båda är svenska medborgare och ska gifta er i Sverige gäller följande:

Innan man får gifta sig ska Skatteverket göra en hindersprövning. Syftet är att kontrollera att det inte finns några hinder för er att gifta er. Det finns tre äktenskapshinder:

Vem ger ut bostadsobligationer?

Här redovisas Riksbankens totala innehav av säkerställda obligationer. Innehavet är nettosumman av köpta säkerställda obligationer, det vill säga den totala summan av köpta obligationer minskat med förfallna obligationer vid varje tidpunkt. Uppgifterna redovisas i nominella termer och utgår från transaktionsdatumet för Riksbankens köp av obligationerna.

Var kan man köpa företagsobligationer?

Många läsare har hört av sig till mig de senaste två veckorna och frågat om företagsobligationsfonder. Särskilt stort har intresset varit att få en kommentar till stängningen av Spiltans två räntefonder, en stängning som upphörde i förrgår. I snitt har företagsobligationsfonderna backat 6 procent sedan årsskiftet, men en fjärdedel av dem har rasat mer än dubbelt så mycket (mer om detta i ”Krasch för alla företagsobligationsfonder”).

Även jag är dock osäker på hur allvarlig krisen på räntemarknaden är. Det är tyvärr mycket svårare att få bra information om vad som händer på den svenska marknaden för företagsobligationer, för de handlas fortfarande via telefonsamtal med mäklare, medan aktiemarknaden sedan länge är elektronisk och ger direkt spridning av relevant information till alla intresserade.

Är det bra att spara i obligationer?

När du köper en statsobligation lånar du ut en specifik summa pengar till staten under en bestämd tidsperiod. I gengäld betalar staten dig regelbundet en fast ränta som kallas för kupong. Man kan alltså säga att obligationer är värdepapper med fast avkastning.

När obligationen löper ut kommer din ursprungliga investering – kallat kapitalet – betalas tillbaka till dig. Dagen då du får tillbaka din investering kallas förfallodatum. Olika obligationer har olika lång löptid – du kan köpa en obligation som löper ut inom ett år, eller en som löper ut om 30 år eller mer.

Du kanske har hört att statsobligationer är riskfria investeringar. Eftersom en stat alltid kan framställa mer pengar för att betala av sina skulder kan du i teorin alltid få tillbaka dina pengar när en obligation löper ut.

I praktiken är det mer komplicerat än så. Först och främst har stater inte alltid möjlighet att framställa mer kapital. Och även om de skulle kunna producera mer pengar förhindrar det inte att betalningar av lån ibland uteblir. Förutom kreditrisken finns det även några andra potentiella fallgropar att beakta när det gäller statsobligationer, nämligen riskerna förknippade med ränta, inflation och valutor.

Alla olika begrepp som används när man talar om obligationer kan få det hela att verka mycket mer komplicerat än det faktiskt är. Det beror på att varje land som utfärdar obligationer kallar dem för olika saker.

I USA kallar man obligationer för ”treasuries”. De delas in i tre huvudkategorier baserat på löptid:

  • Treasury bills (T-bills) löper ut inom ett år
  • Treasury notes (T-notes) har en löptid på mellan ett och tio år
  • Treasury bonds (T-bonds) löper ut efter mer än tio år.

Precis som med andra finansiella tillgångar styrs priserna på statsobligationer av utbud och efterfrågan. Utbudet av statsobligationer bestäms av varje stat, som utfärdar nya obligationer utifrån sitt behov. Efterfrågan på obligationer styrs av huruvida obligationen anses vara en bra investering eller inte.

För att spekulera på räntenivåer eller hedga mot ränterisker och inflation kan du överväga att handla på marknaden för statsobligationsterminer. Med oss kan du göra det genom att ta position med CFDs.

Med CFD:er kan du betala en liten handpenning (kallat säkerhetskrav) för att öppna en större position, men dina vinster och förluster kommer att beräknas på positionens fulla storlek snarare än ditt säkerhetskrav.

Det är viktigt att notera att finansiella produkter som är utsatta för hävstångseffekt är komplexa och innebär en inbyggd risk. Medan hävstångsprodukter låter dig tjäna mer för mindre kapital om du förutspår marknadens rörelser korrekt, kan du också förlora mycket mer om marknaden rör sig på ett annat sätt än du tänkt dig. Så till skillnad från att direkt äga obligationer är dina förluster inte begränsade till obligationens underliggande värde.

Hur tjänar man pengar på obligationer?

När du köper en statsobligation lånar du ut en specifik summa pengar till staten under en bestämd tidsperiod. I gengäld betalar staten dig regelbundet en fast ränta som kallas för kupong. Man kan alltså säga att obligationer är värdepapper med fast avkastning.

När obligationen löper ut kommer din ursprungliga investering – kallat kapitalet – betalas tillbaka till dig. Dagen då du får tillbaka din investering kallas förfallodatum. Olika obligationer har olika lång löptid – du kan köpa en obligation som löper ut inom ett år, eller en som löper ut om 30 år eller mer.

Du kanske har hört att statsobligationer är riskfria investeringar. Eftersom en stat alltid kan framställa mer pengar för att betala av sina skulder kan du i teorin alltid få tillbaka dina pengar när en obligation löper ut.

I praktiken är det mer komplicerat än så. Först och främst har stater inte alltid möjlighet att framställa mer kapital. Och även om de skulle kunna producera mer pengar förhindrar det inte att betalningar av lån ibland uteblir. Förutom kreditrisken finns det även några andra potentiella fallgropar att beakta när det gäller statsobligationer, nämligen riskerna förknippade med ränta, inflation och valutor.

Alla olika begrepp som används när man talar om obligationer kan få det hela att verka mycket mer komplicerat än det faktiskt är. Det beror på att varje land som utfärdar obligationer kallar dem för olika saker.

I USA kallar man obligationer för ”treasuries”. De delas in i tre huvudkategorier baserat på löptid:

  • Treasury bills (T-bills) löper ut inom ett år
  • Treasury notes (T-notes) har en löptid på mellan ett och tio år
  • Treasury bonds (T-bonds) löper ut efter mer än tio år.

Precis som med andra finansiella tillgångar styrs priserna på statsobligationer av utbud och efterfrågan. Utbudet av statsobligationer bestäms av varje stat, som utfärdar nya obligationer utifrån sitt behov. Efterfrågan på obligationer styrs av huruvida obligationen anses vara en bra investering eller inte.

För att spekulera på räntenivåer eller hedga mot ränterisker och inflation kan du överväga att handla på marknaden för statsobligationsterminer. Med oss kan du göra det genom att ta position med CFDs.

Med CFD:er kan du betala en liten handpenning (kallat säkerhetskrav) för att öppna en större position, men dina vinster och förluster kommer att beräknas på positionens fulla storlek snarare än ditt säkerhetskrav.

Det är viktigt att notera att finansiella produkter som är utsatta för hävstångseffekt är komplexa och innebär en inbyggd risk. Medan hävstångsprodukter låter dig tjäna mer för mindre kapital om du förutspår marknadens rörelser korrekt, kan du också förlora mycket mer om marknaden rör sig på ett annat sätt än du tänkt dig. Så till skillnad från att direkt äga obligationer är dina förluster inte begränsade till obligationens underliggande värde.

Hur köper man obligationer i Sverige?

En obligation kan enkelt förklaras som ett lån. Du som investerare lånar ut pengar till antingen staten eller till ett enskilt bolag. Om det är staten som lånar pengar kallas det för en statsobligation, och om det är ett företag som gör det kallas det företagsobligation.

Det finns korta obligationer, som har en löptid på upp till ett år, och långa obligationer som har en löptid längre än så. Du som äger obligationen får ofta ränta under perioden. När löptiden är slut får du hela lånet återbetalt.

En obligation fungerar som ett löpande skuldebrev, som intygar att du som äger obligationen har lånat ut pengar till staten eller till ett företag.

Obligationer är värdepapper som handlas på börsen, precis som aktier och fonder. Ofta handlas obligationerna i jämna poster om till exempel 10 000 kronor, och i procent av sitt lånevärde. Det kallas för det nominella beloppet.

Det innebär att om en obligation handlas i poster om 10 000 kronor, och kursen är 105 procent, kommer det kosta 10 500 kronor att köpa en post, exklusive eventuella avgifter.

Vill du handla med obligationer hos oss kan du ringa Värdepappersdesken, så hjälper vi dig. Vi har även ett utbud av fonder som investerar i obligationer. Du hittar dem i vår fondlista genom att kategorisera på företagsobligationer.

Hur köper man bostadsobligationer?

Bostadsobligationer passar dig som söker ett tryggt placeringsalternativ på 2 till 7 år med låg kreditrisk och högre avkastning än en statsobligation.

Bostadsobligationer ger en fast kupongränta som betalas ut vanligtvis en gång per år till obligationens innehavare. Avkastningens storlek beror på obligationens löptid, som normalt varierar mellan två och fem år. Du kan dock när som helst köpa och sälja under löptiden eftersom bostadsobligationer har god likviditet. Priset för en bostadsobligation noteras i form av en effektiv årsränta och bestäms av den gällande marknadsräntan.

Vad är skillnaden mellan en företagsobligation och en statsobligation?

En obligation är enkelt förklarat ett lån. När du köper en obligation kan man säga att du lånar ut pengar till det företag eller den stat som gett ut obligationen. I utbyte får du som investerar vanligtvis en avkastning i form av ränteutbetalningar och en återbetalning av lånet vid löptidens slut. Om obligationen inte ger någon ränta, har du möjlighet till avkastning i form av en större återbetalning än ditt utlånade (investerade) belopp vid löptidens slut.

Obligationer handlas i procent av nominella belopp och vanligtvis i större poster, t.ex. 1 miljon kronor. Vissa obligationer kan dock handlas i betydligt mindre poster. Nominellt belopp betyder att obligationen handlas i procent av sitt ursprungliga lånevärde. Det innebär att om en obligation som handlas i poster om 1 miljon kronor har en kurs på 103 procent, så kostar det 1 030 000 kronor att köpa en post.

Varför ges företagsobligationer ut?

12 / 12 / 19Att investera

Enkelt uttryckt är en företagsobligation utlåning till ett företag, likt ett banklån. Den stora skillnaden ligger i att istället för att en bank ger företaget ett lån, finns det vid företagsobligationer ett antal investerare som lånar ut sitt kapital. Detta kapital kan företaget till exempel använda för att expandera verksamheten eller refinansiera befintlig skuld. Företagsobligationer kan ses som ett alternativ till bankfinansiering, ofta med mer flexibla lånevillkor vilket ger låntagaren mer rum att manövrera sitt bolag.  Varför ett företag vill ha flexiblare lånevillkor kan handla om allt från att dela ut mer pengar till aktieägare till att förvärva andra bolag. Den här rätten till högre flexibilitet kommer oftast med en högre ränta för att investerare ska vilja ta den risken.

Vad är risken med obligationer?

Vad är en obligation? Vilka risker finns i ett obligationssparande? Var hittar vi avkastning i dagens lågräntemiljö och vad händer om räntan ändras? Detta är några frågor som ränteförvaltaren Mona Stenmark besvarar i Carnegie Fonders obligationsskola.

Räntor är ett vitt begrepp som innefattar flera produkter. Räntor, obligationer, bonds, krediter…men vad är vad? Kärt barn har många namn och som ränteförvaltare pratar man oftast om obligationer som en kredit – ett lån – och tillbaka får man en ränta som betalas ut.

Hur investerar jag i företagsobligationer?

Företagsobligationer är som inledningsvis förklarades alltså skuldsedlar utgivna av företag som ett alternativt sätt att få in pengar i verksamheten utan att behöva ta ett traditionellt banklån. Detta sker genom att fonder och andra större investerare köper skuldsedlarna – och därmed lånar ut pengar till utgivaren – i utbyte mot ett löfte om återbetalning av skuld vid löptidens slut, samt en avkastning i form av periodiska ränteutbetalningar.

Precis som andra typer av obligationer kan dessa ha olika långa löptider, men det vanligaste är att de har en duration på 1-5 år.

Eftersom obligationer i regel har rejält höga prislappar – ofta från ett 500 000 kronor och uppåt – är det sällan ett alternativ för privatsparare att direkt köpa företagsobligationer. Istället väljer många att placera sina pengar i räntefonder, vilka då köper och säljer obligationerna å investerarnas vägnar. Ingångspriset blir avsevärt mycket lägre, och man får dessutom en bättre diversifiering eftersom en fond köper skuldsedlar i många olika företag – snarare än bara i ett eller ett fåtal.

Varför går obligationer ner när räntan går upp?

Vad är en obligation? Vilka risker finns i ett obligationssparande? Var hittar vi avkastning i dagens lågräntemiljö och vad händer om räntan ändras? Detta är några frågor som ränteförvaltaren Mona Stenmark besvarar i Carnegie Fonders obligationsskola.

Räntor är ett vitt begrepp som innefattar flera produkter. Räntor, obligationer, bonds, krediter…men vad är vad? Kärt barn har många namn och som ränteförvaltare pratar man oftast om obligationer som en kredit – ett lån – och tillbaka får man en ränta som betalas ut.