Vem skriver på deklaration för dödsbo?

Peter Göransson, expert på operativa risker och säkerhet på Bankföreningen

I Sverige utfärdas varje år tre miljoner id-handlingar från fyra olika utfärdare. De största utfärdarna är Transportstyrelsen (körkort) och Polisen (nationellt id-kort och pass) som tillsammans står för omkring 90 procent. Skatteverket (id-kort för folkbokförda) och bankerna (SIS-kort) står för cirka 5 procent vardera. Kraven för att utfärda en id-handling varierar mellan utfärdarna. Möjligheterna att kontrollera id-handlingarna har även varit begränsade.

Hur gör man med en avlidens deklaration?

Utfärdande av legitimationshandling har i Sverige fram till 2009 aldrig varit en ren myndighetsuppgift, eftersom det inte funnits uttryckliga lagkrav på att ha legitimationshandling. Dåvarande Postverket (då ett statligt verk) och bankerna tog på sig uppgiften att ansvara för legitimationshandlingar, eftersom de hade intresse av att deras kunder hade sådana handlingar. Svenska pass utfärdades enligt internationella regler och de godtogs inte som svensk legitimation, eftersom de inte följde svenska regler. Senare omvandlades Postverket till ett statligt vinstinriktat företag. De fick då möjlighet att följa sina egna regler emedan det inte fanns lagar om legitimationshandlingar, endast direktiv till Postverket som inte gällde mer.

I Sverige fanns det före 2005 inte ett nationellt identitetskort enligt EU:s definition (utfärdat av statlig myndighet och innehållande uppgifter om medborgarskap). Till följd av det fick svenska medborgare medföra pass när de reste i andra EU-länder för legitimering vid bland annat gränskontroller; för andra angelägenheter fordrades i vissa länder dock annan legitimationshandling än pass. När Sveriges inträde i Schengensamarbetet från och med 2001 samt Rörlighetsdirektivets införande förbereddes uppmärksammades frågan, varför ett nationellt identitetskort togs fram som började utfärdas från och med den 1 oktober 2005.

Bankerna och Posten/Svensk Kassaservice valde att höja säkerheten omkring 2005–2007 gällande bevis på identiteten hos den som sökte identitetskort. De krävde giltig svensk legitimationshandling för att utfärda identitetskort, varför många, särskilt invandrare, inte kunde få legitimationshandling. Därför stiftades en lag som ålade Skatteverket att utfärda identitetskort, vilket kom igång i juni 2009. Vissa banker utfärdar sedan dess identitetskort åt befintliga kunder med giltig svensk legitimationshandling och deras barn, andra inte alls.[2]

Det finns olika tillfällen då det enligt lag krävs identitetskontroll, till exempel vid körkortsprov, universitetstentamen, i vallokal, hos Arbetsförmedlingen och på bankkontor[3]. Det står inte i lagen hur det ska gå till, utan det överlämnas till respektive organisation. I praktiken krävs fullgod svensk legitimationshandling.[1] Inom skyddsobjekt, till exempel flygplatser, är det i praktiken full rättighet för vakt att kräva legitimationshandling. Det står inte uttryckligen så i Skyddslagen, men vakt har rätt att fråga om identitet och omhänderta den som kan antas uppge falskt namn. Bilförare behöver ha körkort. Polisen kan kräva det i samband med andra kontroller. Ibland, t.ex. efter grövre rån, sätter polisen upp vägspärrar maskerade som nykterhetskontroll.

Ett annat tillfälle då det i många andra länder är lagkrav (med straff) på att man ska ha legitimationshandling, är vid brottsmisstanke. Ett sådant krav är det formellt inte i Sverige, men polisen har ändå krav på att identifiera misstänkta.[4] En person utan legitimationshandling kommer då att frihetsberövas, tills polisen fått tag på en kopia av en legitimationshandling (det underlättar om personen uppgett rätt namn och födelsedatum eller personnummer), men inte bötfällas för den saknade handlingen. Den som behöver betala något men inte kan, men lovar skriftligen att göra det, kan bli skyldig att visa legitimationshandling, och annars bli misstänkt för bedrägeri eller bedrägligt beteende (misstanken gäller då uppgivande av falskt namn), som i båda fallen kan ge frihetsberövande. Exempelvis på restaurang eller om man inte har giltig biljett i kollektivtrafiken.[5] Det är dock endast polis som äger rätt att frihetsberöva baserat på misstanke, men biljettkontrollanter och vakter får kvarhålla i väntan på polis.[5]

En utländsk medborgare behöver normalt pass i Sverige[6]. Om det inte behövs måste denne kunna styrka att passfrihet gäller för denne, till exempel genom innehav av ett permanent uppehållstillstånd (numera särskilt kort, förr inklistrat i det utländska passet). En svensk medborgare behöver formellt inte styrka medborgarskapet[7], (utom vid gränskontroll), men kan misstänkas vara utlänning och då ändå behöva pass. Den som inte behöver pass kan ha godkänd svensk legitimation och då görs en kontroll, som dock kan kräva besök på polisstation.

I Sverige ansöker man som svensk medborgare om ett nationellt identitetskort hos polisen.[10] Ansökan görs på samma sätt som för pass. Identitetskortet utfärdas med hjälp av en så kallad passmaskin.

Sverige krävde fram till den 1 juli 2015 att alla inhemska medborgare skulle bära pass för utresa från Sverige till EU-länder som inte ingår i Schengensamarbetet, som en följd av passlagen; nationellt identitetskort godtogs inte. Vid inresa godtogs nationellt identitetskort eftersom passlagen inte kräver pass om svenskt medborgarskap kan styrkas på annat sätt. Europeiska kommissionen konstaterade i sin utvärdering år 2008 att den svenska lagstiftningen inte var förenlig med rörlighetsdirektivet, men några rättsliga åtgärder vidtogs då inte mot landet. 2013 påpekade kommissionen (efter många klagomål från allmänheten) återigen Sveriges brott mot rörlighetsdirektivet, vilket fick regeringen att agera.

Den 1 juli 2015 ändrades passlagen för att anpassas till rörlighetsdirektivet och ger numera svenska medborgare rätten att resa med nationellt identitetskort inom hela unionen, även medlemsstater som inte är en del av Schengenområdet. Däremot tillåts inte direkta resor till övriga länder som godtar svenska nationella identitetskort (Cefta-staterna samt Georgien och Tunisien)

När ska deklaration för dödsbo lämnas in?

Dödsboet ska lämna in en inkomstdeklaration för det året som dödsfallet inträffade. Det som ska deklareras är inkomster som den avlidne har mottagit under året innan dödsfallet samt om dödsboet har mottagit några intäkter efter att dödsfallet ägt rum. Deklarationsblanketten skickas som vanligt ut från Skatteverket och skickas till den adress där dödsboet är skriven.

Ett dödsbo finns kvar till dess att alla tillgångar har skiftats ut till dödsbodelägarna. Om dödsboet fortsatt finns efter året för dödsfall ska en deklaration lämnas in om:

Dödsboet har haft en sammanlagd inkomst i tjänst, kapital eller näringsverksamhet som överstiger 100 kronor eller mer
Dödsboet har ägt en fastighet den 1 januari för det aktuella inkomståret
Dödsboet måste betala en avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på sina pensionskostnader.

Kan man göra avdrag för begravningskostnader i deklarationen?

BankID digitalt ID-kort är en funktion för identifiering i fysisk miljö. Du aktiverar ditt digitala ID-kort direkt i appen med hjälp av ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort.

Du öppnar ditt digitala ID-kort direkt i BankID-appen och visar upp det för personen som ska kontrollera din identitet. Personen kan läsa av ditt kort med hjälp av en scanner eller med en annan BankID-app, eller bara kontrollera det visuellt. Det fungerar precis som ett vanligt ID-kort, fast digitalt.

Hur betalar man Restskatt dödsbo?

Mot bakgrund av exempelvis växande problem med bedrägerier genom användandet av falska identitetshandlingar, föreslår utredningen bland annat att endast pass och statliga identitetskort ska godkännas som fysiska identitetshandlingar. Körkort, som många legitimerar sig med idag, är därmed en av de handlingar som inte längre bör betraktas som en identitetshandling om utredningens förslag går igenom.

– Bedrägerier som begås med användning av falska eller stulna id-handlingar är ett växande problem. Med de här förslagen från utredningen tar staten kontrollen över svenska identitetshandlingar, säger inrikesminister Mikael Damberg i en kommentar.

Vem ska lämna deklaration?

I dag finns det tre etablerade e-legitimationer som du som privatperson kan skaffa:

BankID (utgiven av bankerna)
Freja+ (utgiven av Freja eID Group AB)
AB Svenska Pass (utgiven av Skatteverket).

Alla tre e-legitimationerna har fått kvalitetsmärket Svensk e-legitimation som visar att de har granskats och godkänts av staten genom myndigheten Digg.

BankID beställer du hos din bank. Hur du beställer ett BankID skiljer sig åt mellan olika banker. Den finns i tre varianter:

som en app i din mobiltelefon eller platta (mobilt BankID)
på ett kort med en kortläsare (BankID på kort)
i ett program i din dator (BankID på fil).

Måste alla Dödsbodelägare skriva på deklaration?

Vad är avdragsgillt vid dödsbo?

BankID är ett vanligt sätt att identifiera sig i digitala miljöer. Du slipper skapa konton med lösenord hos olika aktörer, och kan istället använda samma säkra lösning hos alla. Som att visa upp en ID-handling, fast digitalt.

Vilka avdrag får man inte missa i deklarationen?

Pass kan användas vid samtliga resor, och vid resa ut från Sverige kräver passlagen att svenska medborgare medför ett giltigt pass vid resor utanför Schengenområdet. Detta är oberoende av inreselandets regler. Vissa länder kräver att passet måste vara giltigt i minst 6 månader efter hemresedatum. Kontakta landets ambassad för att veta vad som gäller.

Måste man betala dödsboets Restskatt?

Identifiera dig digitalt med ditt svenska pass eller nationella ID-kort. Allt som behövs är du, din ID-handling och din mobil.

Med digital ID-kontroll kan du utföra vissa bankärenden digitalt, utan att behöva besöka ett bankkontor. Du kan använda det för att identifiera dig, skaffa Mobilt BankID eller aktivera utökad användning som att lägga till betalningsmottagare eller öka Swish-gränsen.

För ett starkare skydd mot bedrägerier kan du behöva bekräfta din identitet med ett pass eller nationellt ID-kort (ej körkort) när du beställer ett nytt BankID med säkerhetsdosa. Kontrollen görs i BankID appen, se till att ha din ID-handling nära till hands ifall du behöver den.

För att se detta innehåll behöver du först godkänna cookies för Funktioner, prestanda och statistik.

Hur betalar jag in Restskatt till Skatteverket?

Hur ska jag deklarera?

Om du saknar en giltig id-handling kan din ansökan intygas av en så kallad godkänd intygsgivare som är med när du besöker ett av Skatteverkets servicekontor.

En godkänd intygsgivare ska:

Vad händer om man missar att lämna in deklaration?

Det går att ansöka om pass även om ditt nuvarande pass är utgånget. Ta med ditt nuvarande pass/ID-kort till den bokade tiden (körkort/pass). Om ditt nuvarande pass/ID-kort inte är giltigt krävs att du har med en annan giltig id-handling (brittiska körkort/pass godtas av ambassaden).

Om ditt pass har gått ut och du inte har en annan giltig id-handling måste du ta med dig någon till din bokade tid som kan styrka din identitet. Denna person (intygsgivaren) behöver ha med sig giltig id-handling och bevis på er relation. Bevis kan vara en räkning där båda era namn framgår som styrker att ni bor tillsammans, arbetskontrakt med samma arbetsgivare som visar att ni är kollegor, eller födelsebevis som styrker ert släktskap. Komplett lista över godkända intygsgivare hittar du här.

Vad händer om man inte skriver under en bouppteckning?

När en person går bort lämnar han eller hon saker efter sig. Det kan exempelvis vara ett hus, möbler eller pengar på ett bankkonto. Sådana saker kallas för kvarlåtenskap.

Vanligtvis delar den avlidnes anhöriga upp kvarlåtenskapen mellan sig. Men innan arvet kan delas ut behöver tillgångar och skulder kartläggas.

Det kallas för bouppteckning. Och en bouppteckning är alltså en kartläggning av vad en person hade för tillgångar och skulder vid sin bortgång. Samt vilka som ska ärva personen.

Det hela startar med ett frivilligt möte där alla arvtagare kan delta. Under mötet listas den avlidnes tillgångar och skulder. Dessutom fastställer man vilka som har rätt att ärva och vem som ska företräda dödsboet.

Den som företräder dödsboet kallas för bouppgivare. Det är bouppgivarens ansvar att alla tillgångar och skulder listas på ett korrekt sätt. Så att kvarlåtenskapen efter den avlidne blir korrekt fördelad när bouppteckningen är registrerad och klar.

När allt är klart skickas bouppteckningen in till Skatteverket tillsammans med övriga relevanta dokument. Det måste göras inom fyra månader från dödsdagen.

Ja, en bouppteckning måste upprättas senaste fyra månader efter dödsfallet.

I undantagsfall kan däremot socialförvaltningen bestämma att en så kallad dödsboanmälan ska genomföras. Men det förutsätter att den som avlidit har mycket små tillgångar.

En bouppteckning innehåller många delar som är reglerade i lag.

Exempelvis måste arvtagare kallas till bouppteckningsmöte. Dessutom är det bra om två vittnen är med som intygar att allt gått rätt till. Vittnena måste vara oberoende och kallas för förrättningsmän.

Eftersom själva bouppteckningen är en genomgång av skulder och tillgångar är det även viktigt att ha med så mycket information som möjligt. Det kan vara en fastighetsbeteckning, uppgifter om bankkonton och aktieinnehav.

Kan man få rutavdrag på dödsbo?

Ni som har planerat en resa till Sverige i sommar kan se fram emot att kunna köra bil med ett giltigt pass i handskfacket.

Tidigare i år beslutades att svenska medborgare som bor utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) endast kan förnya sitt körkort om de är permanent bosatta i Sverige eller studerar i Sverige sedan sex månader. Lagen trädde i kraft den 1 maj 2017 och omöjliggör för svenska medborgare som är bosatta utomlands att förnya sitt svenska körkort. Tanken bakom förslaget är att personen som bor utomlands istället ska införskaffa ett körkort i det land hen bor i. Det uppkommer dock problem när bosättningslandet inte tillåter den svenska medborgaren att skaffa ett körkort i landet samt att vissa länders körkort inte är giltiga i andra länder.