:

Vilka ingår i Närståendekretsen?

Innehållsförteckning:

  1. Vilka ingår i Närståendekretsen?
  2. Vem är närstående enligt Skatteverket?
  3. Vem räknas som närstående vid utdelning?
  4. Vad räknas som närstående k10?
  5. Hur definieras närstående?
  6. Vad menas med närstående parter?
  7. Vad är det för skillnad på anhörig och närstående?
  8. Vad räknas som närstående?
  9. Vem är närstående 3 12?
  10. Hur räknar man ut K10?
  11. Måste man lämna in K10?
  12. Vad är skillnaden på närstående och anhörig?
  13. Är syskonbarn närstående?
  14. Vad är anhörig och närstående?
  15. Är närstående och anhörig samma sak?

Vilka ingår i Närståendekretsen?

En närstående är en fysisk eller juridisk person som har släktband eller rättsliga band till ett bolag eller dess befattningshavare som ger eller kan ge ett inflytande över bolagets beslutsprocesser. Bolags mellanhavanden med närstående är ofta reglerade på olika sätt eftersom det finns anledning att misstänka att intressekonflikter kan uppstå vid transaktioner mellan bolaget och den närstående.

I bolagsrätten finns flera olika närståenderegleringar, se Näståendetransaktioner. I omgivande rättsområden finns också andra närståenderegleringar, se Närstående i Rätt Skatt och Närstående i Redovisa rätt.

Vem är närstående enligt Skatteverket?

Som närstående räknas make, förälder, mor- och farföräl- der, avkomling och avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling samt dödsbo som den skattskyldige eller någon annan av de nämnda personerna är delägare i.

Vem räknas som närstående vid utdelning?

05 / 07 / 18Aktuellt Coelis jurist

För dem som äger kvalificerade aktier i ett fåmansföretag (deklarera på blankett K10) är det bra att ha ett så högt så kallade gränsbelopp som möjligt. Gränsbeloppet är det belopp upp till vilket aktieägare kan ta utdelning till 20 procent skatt. Gränsbeloppet beräknas årligen antingen enligt en huvudregel alternativt en så kallade schablonregel.

Vad räknas som närstående k10?

Lönedelen av årets gränsbelopp beräknas i procent av ett löneunderlag, som normalt är hela årslönesumman i företaget under kalenderåret före året då gränsbeloppet beräknas. Även löner från dotterbolag får räknas in i löneunderlaget enligt särskilda regler. Bara den som äger minst fyra procent av aktierna i ett företag får beräkna en lönedel i gränsbeloppet.

Lönedelen av årets gränsbelopp för hela företaget beräknas som 50% av hela löneunderlaget.

Till den del vissa andelar inte ägts under hela året före inkomståret, får löneunderlag för dessa andelar enbart beräknas på lön som utbetalats under den tid då man ägt andelar. Detta löneunderlag ska enligt Skatteverket dessutom beräknas separat.

Hur definieras närstående?

Närstående kallas medlem i familj och andra nära anhöriga, det vill säga make och maka, sammanboende, registrerad partner, barn och barnbarn.

Närståendebegreppet är inte enhetligt definierat, utan beror på sammanhanget.

Vad menas med närstående parter?

En närståendetransaktion är en transaktion mellan ett bolag och dess Närstående. Närståendetransaktioner är känsliga i aktiebolag och andra bolag eftersom det finns en överhängande risk att villkoren i transaktionen är fördelaktiga för den närstående och inte tar hänsyn till bolagets andra ägare och intressenter.

Hur transaktioner med närstående regleras beror dels på vad det rör sig om för transaktion, dels vad det rör sig om för typ av aktiebolag. I några situationer finns det fall där närståendetransaktioner regleras genom att beslutet om transaktionen måste fattas i förväg genom en särskild beslutsordning. Dessa situationer presenteras i separata rubriker nedan. Det finns också regler som är generellt tillämpliga på ekonomiskt obalanserade transaktioner och kan tillämpas i efterhand.

Transaktioner med närstående som visat sig vara skadliga för bolaget eller dess aktieägare omfattas av de regler som värnar aktiebolagslagens grundprinciper. En aktieägare har därmed flera möjligheter att i efterhand angripa en närståendetransaktion om den innehåller moment av ekonomisk obalans mellan bolaget och den närstående. Reglerna är generellt tillämpliga och aktiveras inte bara för att de involverat en närstående.

Vad är det för skillnad på anhörig och närstående?

Anhörig är den person som inom familjen, släkten eller vänkretsen hjälper någon som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte klarar av vardagen på egen hand. Som anhörig kan man vara till exempel partner, förälder, barn, syskon, barnbarn, sammanboende, vän eller granne.

2014 presenterade Riksrevisionen rapporten ”Stödet till anhöriga omsorgsgivare” (RiR 2014:9) där man granskat samhällets stöd till anhöriga omsorgsgivare. I rapporten lyfter man fram en lång rad brister och förbättringsområden.

Slutsatsen är att många anhöriga tvingas ta ett större ansvar för en närståendes vård och omsorg än de vill och orkar på grund av brister i det offentliga utbudet. Samtidigt får anhöriga inte det stöd som de behöver för att kunna hantera sin situation.

Vad räknas som närstående?

Informationen ska vara anpassad så att både den som behöver vård och du som närstående förstår den. För att förstå lättare kan ni få tolkhjälp eller annan hjälp om det behövs. Det är viktigt att tolkningen blir så korrekt som möjligt och därför ska du som är närstående inte tolka.

Ni ska båda få information om den som är sjuk ger samtycke till det. Det kan vara följande information om den som får vård:

Informationen ska vara anpassad så att både den som behöver vård och du som närstående förstår den. För att förstå lättare kan ni få tolkhjälp eller annan hjälp om det behövs. Det är viktigt att tolkningen blir så korrekt som möjligt och därför ska du som är närstående inte tolka.

Ni ska båda få information om den som är sjuk ger samtycke till det. Det kan vara följande information om den som får vård:

  • Hur sjuk personen är.
  • Vilka undersökningar och behandlingar som ska göras.
  • Vilka risker för komplikationer och biverkningar som finns.
  • Vilka hjälpmedel som kan användas.

Vem är närstående 3 12?

3:12-reglerna har två huvudsakliga syften som kan tyckas vara motsträviga. Det ena syftet är att stimulera egenföretagande genom lägre beskattning av fåmansbolag. Samtidigt är entreprenörsskatt ett sätt att se till att för stora inkomster inte tas ut i form av en lägre beskattad utdelning. Skillnaden mellan beskattningen av kapitalinkomst och tjänsteinkomst kan vara mycket stor.

Utformningen av entreprenörsskatten beskattar en viss del av utdelningen som en kapitalinkomst, och en annan del som tjänsteinkomst. De nivåer som anses vara rimliga kallas för gränsbelopp för kapitalbeskattad utdelning. Det kapital som överstiger gränsbeloppet blir beskattat som tjänst.

Tjänster kan beskattas så högt som 58 %, vilket gör att skillnaden kan bli mycket stor. Hur hög skatten för inkomstslaget tjänst exakt uppgår till beror på ägarens förvärvsinkomst och aktuell kommunal skatt. Man behöver dock inte betala arbetsgivaravgift för den del som beskattas som tjänst. Det finns ett tak för beskattning av tjänster som är på 100 inkomstbasbelopp, ca 6 miljoner kr.

Värt att tänka på är att man kan spara utrymmet under gränsbeloppet till nästa år om man inte använt hela. Det kan användas under nästföljande år. Då räknas det upp med statslåneräntan samt tre procent (räntesats från november året före utdelningsåret).

Hur räknar man ut K10?

K10-blanketten är alla företagares välsignelse. Dock är det många som missar att ta ut tillräckligt med lön från sitt bolag för att maximera utdelningsutrymmet i sitt företag. För att underlätta min och andras beräkningar i framtiden så tog jag därför fram den här lilla enkla räknesnurran. Syftet är att du ska använda den här kalkylatorn i slutet av året för att se till så att du tar ut tillräckligt med lön. Men du skulle såklart också kunna använda den i deklarationstider för att se om du kan använda Huvud- eller Förenklingsregeln.

Måste man lämna in K10?

K10-blanketten är en bilaga du som ägare till kvalificerade andelar i ett fåmansbolag lämnar in till Skatteverket tillsammans med din inkomstdeklaration. Ett fåmansbolag är (bland annat) ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre personer äger mer än 50% av rösterna för samtliga andelar i bolaget.

K10-blanketten kan i vissa situationer vara extra komplicerad och kräva att du tar hjälp av experter för att blanketten ska bli rätt ifylld. Exempelvis kan det röra sig om att det har kommit in nya delägare, att någon delägare har lösts ut eller att bolaget har förvärvat ett annat bolag.

Låt våra experter hjälpa dig med din deklaration!

Du som ska fylla i K10-blanketten är ägare till kvalificerade andelar i fåmansbolag. Att det ska vara ”kvalificerade” andelar innebär att du själv, eller närstående, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren, ska ha varit ”verksam i betydande omfattning” i bolaget.

En person ska alltid anses verksam i betydande omfattning om hans eller hennes arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget.

Om du INTE är verksam i betydande omfattning i bolaget (och inte heller någon närstående) är andelarna du äger “okvalificerade”.

Utdelning och vinst vid försäljning av okvalificerade andelar beskattas då med 25%. Observera att det kan finnas situationer då andelarna i bolaget ändå är kvalificerade om du eller närstående är verksam i betydande omfattning i ett annat bolag. 

Det finns inget krav på att lämna in K12-blanketten om det inte har skett någon försäljning eller utdelning under året.

Vad är skillnaden på närstående och anhörig?

Du ska ha möjlighet att få information om en närstående persons vård. Som närstående räknas till exempel barn, partner, sambo, syskon eller en nära vän.

Här kan du läsa om vad som händer efter att någon har dött och vad du som närstående kan få för stöd.

Är syskonbarn närstående?

Närstående definieras i 28 § 2–3 mom. i förvaltningslagen. I lagen indelas de närstående i tre grupper. Till den första gruppen hör personens allra närmaste krets. Den kallas i lagmotiveringen personens ”familjekrets”. Till den andra gruppen hör sådana släktingar som är mera avlägset släkt än familjekretsen samt tidigare make eller maka. Till den tredje gruppen hör makens eller makans närmaste släktingar (makens eller makans ”familjekrets”). Se nedan:

Närstående enligt lagrummet är en förtroendevalds, en tjänsteinnehavares, en arbetstagares eller en revisors 

  • make samt barn, barnbarn, syskon, föräldrar, far- och morföräldrar samt också den som på något annat sätt står personen särskilt nära liksom även dessa personers makar,
  • Vad är anhörig och närstående?

    Enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska socialnämnden ”erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder”. I bestämmelsen används benämningen anhörig om den som ger hjälp och benämningen närstående om den som mottar hjälpen.

    Syftet med stödet till anhöriga är framför allt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Den anhöriga kan genom stödet få en förbättrad livssituation samtidigt som risken att drabbas av ohälsa minskar. Kommunen bör ha ett brett utbud av stöd för att kunna tillgodose gruppers och individers olika behov.

    Varje kommun måste informera sina invånare om möjligheten att man som anhörig som vårdar och stödjer en närstående kan få stöd enligt bestämmelsen.

    När socialsekreterare, omsorgshandläggare och biståndshandläggare tar emot ansökningar om insatser ska de informera om kommunens stöd till anhöriga. Många kommuner har särskild personal som organiserar arbetet med stöd till anhöriga, till exempel anhörigkonsulenter och anhörigsamordnare. De arbetar med att utveckla, informera om och erbjuda olika former av stöd till anhöriga.

    Kommunens skyldighet att erbjuda stöd gäller anhöriga till personer som är äldre, långvarigt sjuka och personer vars närstående har en eller flera funktionsnedsättningar. Det innebär att arbetet med stöd till anhöriga ska omfatta socialtjänstens alla verksamheter.

    Är närstående och anhörig samma sak?

    Det skiljer sig åt mellan olika kommuner vilken typ av stöd du kan få. Ta kontakt med din kommun för att få reda på vilket typ av stöd som kan vara lämpligt för just dig.

    Avlösning är en form av stöd. Det kan fungera på olika sätt.