:

Är dröjsmålsränta avdragsgill?

Innehållsförteckning:

  1. Är dröjsmålsränta avdragsgill?
  2. Hur bokför man en dröjsmålsränta?
  3. Vad gäller vid dröjsmålsränta?
  4. Vilka räntekostnader är ej avdragsgilla?
  5. Hur bokför man Dröjsmålsavgift?
  6. Hur beskattas dröjsmålsränta?
  7. Är dröjsmålsavgifter avdragsgilla?
  8. Hur mycket är dröjsmålsräntan 2023?
  9. Måste man avtala om dröjsmålsränta?
  10. Kan man jämka ränteavdrag?
  11. Vilka utgifter är avdragsgill som Ränteutgift?
  12. Vad bokförs på 6991?
  13. Hur gör man ränteavdrag i deklarationen?
  14. Måste man betala dröjsmålsränta?
  15. Får man dra av förseningsavgift?

Är dröjsmålsränta avdragsgill?

Du får göra avdrag för de räntor som du betalat under inkomståret. Banker och kreditinstitut lämnar kontrolluppgift på den ränta som du betalat under året. Har du fått kontrolluppgift är denna ifylld i din inkomstdeklaration.

Det är bara för räntor på lån som du själv varit personligen betalningsansvarig för som du kan göra avdrag.

Hur bokför man en dröjsmålsränta?

Hej Anna-Karin

För räntan kan du använda konto 8313 som Markus skrev ovan.Påminnelseavgiften bokförs på konto 359X Övriga fakturerade kostnader 

Vad gäller vid dröjsmålsränta?

Redan på ett tidigt stadium bör dröjsmålsränta

, förfallodag och eventuell påminnelseavgift specificeras i offert eller avtal. Det går att avtala bort rätten till dröjsmålsränta när du säljer till konsument men det går inte att avtala bort rätten till dröjsmålsränta mellan näringsidkare.

Dröjsmålsräntan ska beräknas på faktureringsbeloppet inklusive moms

Vilka räntekostnader är ej avdragsgilla?

In addition to cookies that are strictly necessary to operate this website, we use the following types of cookies to improve your experience and our services: Functional cookies to enhance your experience (e.g. remember settings), and Performance cookies to measure the website's performance and improve your experience., and Marketing/Targeting cookies, which are set by third parties with whom we execute marketing campaigns and allow us to provide you with content relevant to you.

We have detected that Do Not Track/Global Privacy Control is enabled in your browser; as a result, Marketing/Targeting cookies, which are set by third parties with whom we execute marketing campaigns and allow us to provide you with content relevant to you, are automatically disabled.

Hur bokför man Dröjsmålsavgift?

De beror ju på hur du gör med din fakturor.

Standard bokföring är ju vid registrering av fakturan 2440 mot 6990, sen vid betalning 1930 mot 2440.

Hur beskattas dröjsmålsränta?

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

Vid försummelse att inom utsatt tid betala skatt som avses i 1 § i lagen om skatteuppbörd (11/2018) beräknas dröjsmålspåföljder på skatten enligt denna lag. Denna lag tillämpas också på andra skatter som ska betalas till staten och kommunen och på prestationer som ska jämställas med skatter, om inte något annat föreskrivs om påföljderna av försummad eller fördröjd betalning i någon annan lag. (12.1.2018/20)

Är dröjsmålsavgifter avdragsgilla?

Ett begrepp som ofta dyker upp i bokföringssammanhang är avdragsgillt. Men vad är det? Vad betyder avdragsgill? Hur vet jag om något är avdragsgillt eller inte?

När du registrerade ditt företag fick du registrera ett område som företaget är verksamt inom. Det området innebär också att ditt företag fick en s.k. SNI-kod. SNI betyder Svensk NäringsIndelning, och är indelad i olika kategorier och undergrupper. Koden innehåller alltid fem siffror, och den kod ditt företag har skall också ge en bild av vilket område företaget är verksamt inom.

Jag tänkte att vi skall börja med att kika på vad avdragsgillt betyder för att börja svara på den frågan.

Avdragsgilla kostnader betyder att du kan dra av den kostnaden från ditt företags resultat. Att du “drar av” något från ditt resultat innebär i sin tur att du gör mindre i vinst, vilket leder till att du betalar mindre skatt. Kanon, kan man tycka!

Men du kan inte dra av vad som helst från ditt resultat. För att något skall vara avdragsgillt behöver kostnaden vara förenlig med företagets verksamhet. 

Kommer du ihåg SNI-koderna vi pratade om i början av artikeln? 

Just det. SNI-koderna beskriver som vi nämnde vad ditt företag skall syssla med. För att du som företagare skall kunna dra av “rätt” kostnader behöver den typen av kostnad kunna “passa in” i din SNI-kod. Även kostnader som som är nödvändiga för att driva verksamheten får tas upp som avdragsgilla. Det kan vara till exempel kontorshyra, elräkning för lokal och så vidare. 

Hur mycket är dröjsmålsräntan 2023?

  • Mitt företag är baserat i ett EU-land och jag har fordringar hos ett företag som bedriver verksamhet i mitt land.
  • Mitt företag är baserat i ett EU-land och jag har fordringar hos ett företag som bedriver verksamhet i ett annat EU-land.
  • Mitt företag är baserat i ett EU-land och jag har fordringar hos en myndighet som bedriver verksamhet i mitt land.
  • Mitt företag är baserat i ett EU-land och jag har fordringar hos en myndighet som bedriver verksamhet i ett annat EU-land.

Du får inte ta ut dröjsmålsränta för transaktioner med privatkunder. Om du har en tvist med en kund gäller inte reglerna ovan. Läs mer om tvister med kunder:

Om du har fullgjort dina avtalsenliga och lagstadgade skyldigheter och kunden är ansvarig för dröjsmålet (dvs. om det inte beror på omständigheter som står utanför dennes kontroll) får du ta ut dröjsmålsränta för sen betalning och ersättning för indrivningskostnader.

Du kan ta ut dröjsmålsränta från den första dagen efter förfallodatumet i avtalet.

Om det inte finns någon fastställd betalningsperiod i avtalet är kunden automatiskt skyldig att betala ränta 30 kalenderdagar efter mottagandet av fakturan eller begäran om betalning.

Om du inte vet när kunden tog emot fakturan kan du ta ut dröjsmålsränta 30 kalenderdagar efter leveransen av tjänsten eller varan.

Måste man avtala om dröjsmålsränta?

En ränta som ska erläggas vid försenad betalning av en fordran.

Dröjsmålsräntan kan ses som en form av sanktion vid dröjsmål. Den bestäms enligt räntelagen och är lika med referensräntan plus åtta procentenheter (6 § räntelagen)

Kan man jämka ränteavdrag?

Ränteavdraget innebär att du får göra avdrag med 30 % av räntekostnaderna upp till 100 000 kr på den totala skatten. Har du haft högre räntekostnader än så under året så är avdraget istället 21 % på den del som överstiger 100 000 kronor. Det finns dock en del villkor som måste uppfyllas för att du ska få göra ränteavdrag på ditt bolån. Du måste:

  • ha betalat skatt och ränta under det år du vill göra avdrag för.
  • ha ett underskott i kapital, alltså måste dina räntekostnader vara större än dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
  • vara betalningsansvarig för lånet. Om någon mer står med på lånet – se Flytta ränteavdrag mellan sambos.
  • ha räntekostnader på minst 1000 kr.

Beloppet betalas ut en gång per år i samband med din skatteåterbäringen, om du inte väljer att jämka din skatt. Du kan även göra ränteavdrag om du har en privat långivare som till exempel en släkting. Då uppger du bara långivarens namn eller personnummer under Övriga uppgifter i inkomstdeklarationen.

Om du uppfyller kraven ovan återstår bara en fråga: hur gör man skatteavdraget? Det korta svaret på det är genom att signera och lämna in din inkomstdeklaration. Vanligtvis brukar det vara så smidigt att din bank, kreditinstitut eller långivare redan har gett Skatteverket kontrolluppgifter på dig som låntagare, så att dessa siffror redan är förifyllda i din deklaration. Det enda du behöver göra då är att lämna in den.

Om det inte finns några förifyllda siffror på din deklaration, eller om du vill uppskatta siffran innan deklarationsåret är slut, räknar du ut skattereduktionen på ditt bolån såhär:

  • Kolla hur mycket ränta du betalat under inkomståret du deklarerar för. En enkel övning för dig som har fast ränta, och lite mer tålamodskrävande om du har rörlig.
  • Se över dina kapitalinkomster, exempelvis från räntor och aktieutdelningar.
  • Dra sedan bort dina räntekostnader från dina kapitalinkomster.
  • Om du får ett underskott, alltså mindre än noll, får du göra ränteavdrag och kan skriva in resultatsiffran i din deklaration.

Vilka utgifter är avdragsgill som Ränteutgift?

En ränteutgift är en kostnad för en kredit, d.v.s. det belopp låntagaren betalar till långivaren utöver kapitalbeloppet som ersättning för att hen får låna pengar. För att betecknas som ränta ska ersättningen vara förutbestämd och beräknas utifrån lånebeloppets storlek och lånets löptid (RÅ 1997 ref. 44, RÅ 2001 ref. 21 samt HFD 2021 ref. 30).

Det saknar betydelse om ersättningen betecknas som ränta eller som något annat. Det innebär att även en ersättning som beräknas efter ett index kan anses vara ränta. Räntesatsen bestäms med ledning av marknadsräntan vid lånetidpunkten, säkerheten för lånet, och lånets löptid.

Alla ränteutgifter som inte dras av i inkomstslaget närings­verksam­het är i princip avdragsgilla i inkomstslaget kapital (41 kap. 1 § IL och 42 kap. 1 § IL). Detta gäller, med vissa undantag vid t.ex. tillämpning av skatteavtal, även om ränteutgifterna inte är en omkostnad för intäkternas förvärvande. Ränta på en skuld som en person har tagit för sin utbildning eller i och för tjänsten hör till inkomstslaget kapital, se även ränta på studiemedel. Avdrag för sådan ränta görs inte i inkomstslaget tjänst.

Vissa utgifter är inte räntor men lagstiftaren har ändå valt att behandla dem som ränteutgifter. Detta gäller

  • Tomträttsavgäld, d.v.s. den årliga avgift som en innehavare av tomt med tomträtt får betala till fastighetsägaren, som oftast är en kommun (42 kap. 27 § IL).
  • Ränteersättning till långivaren för utebliven ränta vid förtida återbetalning av lån (42 kap. 7 § IL). Kallas även för ränteskillnadsersättning.
  • Räntekompensation (42 kap. 8 § IL)
  • Ränteförmån som ska beskattas i inkomstslaget tjänst för att en anställd har fått låna pengar från sin arbetsgivare till en ränta som vid lånetillfället understiger marknadsräntan. Den anställde får avdrag för denna förmån som en ränteutgift (42 kap. 11 § IL).

Huvudregeln är att man inte får göra avdrag för sina levnads­kostnader (9 kap. 2 § IL). Även om man har lånat pengar och sen använt dem för att betala personliga levnads­kostnader är dock räntan på lånet oftast avdragsgill. Men ibland kan det som kallas för ränta anses vara en sådan personlig levnads­kostnad som inte är avdragsgill.

En person som hade hyrt en båtplats hade lånat pengar med 15 procent ränta från ett närstående bolag till uthyraren. Sedan lånade personen i sin tur ut pengarna till uthyraren utan ränta. Högsta förvaltnings­domstolen ansåg att konstruktionen med ett låneavtal mellan privatpersonen och bolaget uppenbarligen hade till syfte att privatpersonen skulle kunna göra ett ränteavdrag vid sin taxering för att därigenom reducera den verkliga ersättningen för båtplatsen. Domstolen medgav inte avdrag för ränteutgiften eftersom räntan kunde jämställas med hyra och därför var en personlig levnadskostnad (RÅ 1984 1:39). Samma bedömning har Högsta förvaltnings­domstolen gjort i ett fall som gällde leasing där ett lån togs från ett utomstående finansieringsbolag men där motparten var så involverad att leasingavtalet och kreditavtalet sågs som delar av en och samma transaktion (RÅ 1982 Aa 72).

I ett liknande fall har Högsta förvaltnings­domstolen ansett att en betalning inte var en ränta utan en medlemsavgift som inte var avdragsgill (RÅ 1979 Aa 67). I andra fall, där upplåning har skett från en utomstående person, har Högsta förvaltnings­domstolen medgett avdrag för ränta på lånat belopp men beskattat mottagaren för en ränteintäkt.

Vad bokförs på 6991?

Utgifter för avdragsgilla inköp av mindre belopp kan debiteras konto 6991 Övriga externa kostnader, avdragsgilla. Utgifter för icke avdragsgilla inköp debiteras konto 6992 Övriga externa kostnader, ej avdragsgilla.

Hur gör man ränteavdrag i deklarationen?

Om du har bolån eller andra lån har du kanske hört att du kan göra ränteavdrag på deklarationen. Här beskriver vår privatmarknadschef Johan Rosengren allt om vad det innebär.

Ränteavdrag är ett avdrag på skatten för dig som har lån. Det innebär att staten ger tillbaka lite av de räntekostnader du betalat under året. Ränteavdraget infördes i slutet av 70-talet för att det skulle bli lättare för privatpersoner att låna pengar för att kunna köpa och äga sitt eget boende.

Ränteavdrag innebär att du får göra avdrag på den totala skatten med upp till 30% av räntekostnaden på dina lån upp till 100 000 kr. Har du räntekostnader över 100 000 kr får du dra av 21% på den del som överstiger 100 000 kr.

Måste man betala dröjsmålsränta?

Den lagstadgade 30-dagars regeln och krav på dröjsmålsränta ska tydligt framgå på kundens faktura. Ett företag har ingen lagstadgad skyldighet att skicka ut någon påminnelse till kunder som inte betalar sina fakturor. Företaget kan välja att skicka skulden till inkasso omgående när kunden inte betalat sin faktura. Skulle företaget skicka ut en påminnelse så kan företagaren alltså inte addera dröjsmålsränta förrän 30 dagar efter att påminnelsen skickats ut. Om skulden är hög blir det alltså högre kostnader för kunden om företaget skickar skulden till inkasso direkt.

Hur företaget väljer att hantera en skuld som förfallit till betalning kan dels bero på vilken policy man har som företagare. Det finns dock inga krav på att agera enligt någon speciell mall. Eftersom det kostar kunden ytterligare i de fall kunden inte betalar sina fakturor får man utgå ifrån att företaget agerar så som det passar företaget från fall till fall. Är det obetalda fakturabeloppet lågt kan det bli dyrare för kunden om företaget skickar ut en påminnelse med påförd påminnelseavgift.

Får man dra av förseningsavgift?

Du kan bli tvungen att betala en förseningsavgift eller en skatteförhöjning om du

  • deklarerar för sent
  • lämnar skattedeklarationen för sent
  • inte alls lämnar din skattedeklaration
  • inte korrigerar fel på skattedeklarationen 
  • inte deklarerar en skattepliktig inkomst
  • deklarerar en kostnad som avdrag som inte kan dras av i beskattningen.

Observera att den elektroniska skattedeklarationen eller pappersblanketterna ska vara framme hos Skatteförvaltningen senast på den sista inlämningsdagen för skattedeklarationen!