:

Vad är kostnadsränta Skatteverket?

Innehållsförteckning:

  1. Vad är kostnadsränta Skatteverket?
  2. När ska Restskatt betalas 2023 för att slippa ränta?
  3. När får man betala hög kostnadsränta?
  4. Hur bokföra korrigerad kostnadsränta skattekonto?
  5. Hur hög är kostnadsräntan?
  6. Är kostnadsränta avdragsgill?
  7. När ska man betala skatt för att slippa ränta?
  8. Vad ska Skatteverket granska 2023?
  9. När kan räntorna sänkas igen?
  10. Hur bokför jag kostnadsränta?
  11. Hur bokför man kostnadsränta?
  12. Hur hög kan räntorna bli?
  13. Hur beräknas kostnadsränta?
  14. Kan man göra en avbetalningsplan med Skatteverket?
  15. Vad händer om jag sätter in för mycket pengar på skattekontot?

Vad är kostnadsränta Skatteverket?

Den 1 augusti 2023 höjdes den låga kostnadsräntan från 3,75 procent till 5 procent, och den höga kostnadsräntan från 18,75 procent till 20 procent. Intäktsräntan på belopp som är innestående på skattekontot höjdes från 1,6875 procent till 2,25 procent.

Basräntan på skattekontot som fastställs av Skatteverket är 5 procent från och med 1 augusti 2023. Den beräknas till 125 procent av den genomsnittliga säljräntan på sexmånaders statsskuldväxlar under tiden från och med den 16 i en månad till och med den 15 i månaden efter. Räntorna kan därför komma att ändras ytterligare under året. Basräntan är alltid lägst 1,25 procent.

Från den 1 augusti 2023 är intäktsräntan 2,25 procent. När basräntan är högre än 1,25 procent blir intäktsräntan 45 procent av basräntan.

När ska Restskatt betalas 2023 för att slippa ränta?

Nu är det snart dags att deklarera för dina inkomster och eventuella avdrag under 2022. Innan du sätter igång kan det vara bra att ha koll på vilka datum som gäller, bland annat för när du ska lämna in fastighetsdeklaration och när du ska betala in kvarskatt.

Senast den 2 maj 2023 måste din inkomstdeklaration finnas hos Skatteverket, men ett gott råd är att inte vänta för länge med att göra din deklaration. Du kanske behöver kolla upp och stämma av en del uppgifter och då kan det vara skönt att vara ute i god tid. Det är också bra att tidigt beräkna om du kommer få kvarskatt. För belopp över 30 000 kronor börjar nämligen en kostnadsränta på 1,25 procent att räknas från och med den 13 februari.

Om du sålt en bostad under året ska du deklarera för vinsten eller förlusten. Vi förklarar allt om hur det går till. 

När får man betala hög kostnadsränta?

Undvik kostnadsränta och förseningsavgifter - viktiga datum för privatpersoner inför inkomstdeklarationen!

Inför den kommande deklarationssäsongen vill vi göra dig uppmärksam på följande viktiga datum:

Hur bokföra korrigerad kostnadsränta skattekonto?

Jo kostnadsräntan brukar vara något som dras, men nu har de förmodligen dragit för mycket vid något tillfälle och då lägger de tillbaka den. För att det ska bli korrekt i bokföringen, den är ju inte avdragsgill, så minskar du den tidigare bokförda kostnadsräntan. D 1630, K 8423.

Hur hög är kostnadsräntan?

Kostnadsränta tas ut i två nivåer. Den låga kostnadsräntan motsvarar basräntan och den höga kostnadsräntan motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. Den höga kostnadsräntan kan som lägst uppgå till 16,25 procent eftersom basräntan som lägst kan uppgå till 1,25 procent. Kostnadsränta beräknas, om inte annat föreskrivs, efter en räntesats som motsvarar basräntan (65 kap. 4 § första stycket SFL).

Kostnadsränta beräknas dag för dag på det underskott som finns på skattekontot. Den påförs varje månad i samband med avstämning och läggs till skattekontots saldo (65 kap. 2 § SFL). Detta medför en beräkning av ränta på ränta, d.v.s. en kapitalisering. Kostnadsränta beräknas för de dagar den skattskyldiga har ett underskott på sitt skattekonto.

Ett underskott på skattekontot för skatt som har fastställts genom ett beslut om skatt t.ex. på grund av en lämnad skattedeklaration eller debiterad preliminär skatt, uppkommer först från och med dagen efter ordinarie förfallodag. Före denna tidpunkt beräknas ingen kostnadsränta för det förfallna beloppet. Kostnadsränta beräknas på annat sätt för slutlig skatt, sent debiterad preliminär skatt m.m. (se nedan).

Ibland beslutar Skatteverket att höja den debiterade preliminära skatten efter utgången av beskattningsåret. Ett sådant beslut kan bero på att den skattskyldiga begärt att få en höjd debitering, eller att Skatteverket initierar höjningen av annan anledning. Om den beslutade skatten ska betalas den 12:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång eller senare beräknas låg kostnadsränta från och med den 13:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång. Låg kostnadsränta beräknas till och med den dag då betalning senast ska finnas på skattekontot (65 kap. 5 § SFL). Från och med den 13:e i andra månaden till och med den 3:e i femte månaden efter beskattningsåret undantas 30 000 kr (fribeloppet) i underlaget för ränteberäkningen (65 kap. 4 § andra stycket SFL).

Är kostnadsränta avdragsgill?

När man lånar pengar i form av huslån, fritidslån, lån utan säkerhet, kortkredit och andra krediter så betalar man ränta på pengarna. På de årliga räntekostnaderna har man rätt att göra avdrag i sin deklaration. Räntan på lån och krediter är avdragsgill med 30 % upp till 100 000 kronor om året. Skulle man däremot ha betalat mer än 100 000 kronor i ränta så får man dra av 21 % på den ränta man har betalt mer än 100 000 kronor.  

Vi listar några räkneexempel nedan för att enkelt förklara hur man menar med avdragsgill ränta.

  Exempel 1: Kalle har en årsinkomst på 300 000 kronor och har 30 % i skatt. När deklarationen kommer så ska Kalle alltså betala 90 000 kronor i skatt. Men Kalle har flera lån och har under året betalat 75 000 kronor i ränta på sina olika krediter. Han kan därför dra av 30 % på det årliga räntebeloppet vilket blir 22 500 kronor. Kalles skatt under året blir då 67 500 kronor i stället för 90 000 kronor.

När ska man betala skatt för att slippa ränta?

I den här artikeln går vi bland annat igenom vem som ska lämna inkomstdeklaration och sammanfattar de viktigaste tidpunkterna för årets deklarationsarbete. Vi fokuserar på vad som gäller för deklarationen för fysiska personer och dödsbon.

Det börjar närma sig deklarationstider för fysiska personer. Det första datumet att hålla reda på är den 5 mars, senast då bör man skaffa en digital brevlåda för att få deklarationen digitalt. Då kommer deklarationen redan i början av mars och den 14 mars kan man deklarera Inkomstdeklaration 1. De som inte har digital brevlåda får deklarationen med posten mellan 15 mars och 15 april. Senaste dagen att deklarera är den 2 maj.

Vad ska Skatteverket granska 2023?

Om din deklaration väljs ut för vidare kontroll kommer vi att kontakta dig per telefon eller brev. Vi berättar då vad det är vi vill kontrollera och varför vi gör kontrollen. Du får också veta vilken information vi behöver för att kunna ta ställning i ditt ärende.

När vi har påbörjat en kontroll kommer vi att ha kontakt med dig tills ditt ärende är avslutat. Oftast kan kontrollen avslutas snabbt, men ibland tar den längre tid och då har vi löpande kontakt. Om vi skriver till dig för att få in uppgifter anger vi alltid när du senast ska svara. Det är viktigt att vi gör det för att vi ska kunna hålla en rimlig arbetstakt så att du kan få ett slutligt besked så snabbt det går. 

När kan räntorna sänkas igen?

Boräntenytt beskriver den internationella räntemarknaden, läget i svensk ekonomi och tillhandahåller en prognos på boräntor med olika långa bindningstider.

Hur bokför jag kostnadsränta?

Kostnadsränta tas ut i två nivåer. Den låga kostnadsräntan motsvarar basräntan och den höga kostnadsräntan motsvarar basräntan plus 15 procentenheter. Den höga kostnadsräntan kan som lägst uppgå till 16,25 procent eftersom basräntan som lägst kan uppgå till 1,25 procent. Kostnadsränta beräknas, om inte annat föreskrivs, efter en räntesats som motsvarar basräntan (65 kap. 4 § första stycket SFL).

Kostnadsränta beräknas dag för dag på det underskott som finns på skattekontot. Den påförs varje månad i samband med avstämning och läggs till skattekontots saldo (65 kap. 2 § SFL). Detta medför en beräkning av ränta på ränta, d.v.s. en kapitalisering. Kostnadsränta beräknas för de dagar den skattskyldiga har ett underskott på sitt skattekonto.

Ett underskott på skattekontot för skatt som har fastställts genom ett beslut om skatt t.ex. på grund av en lämnad skattedeklaration eller debiterad preliminär skatt, uppkommer först från och med dagen efter ordinarie förfallodag. Före denna tidpunkt beräknas ingen kostnadsränta för det förfallna beloppet. Kostnadsränta beräknas på annat sätt för slutlig skatt, sent debiterad preliminär skatt m.m. (se nedan).

Ibland beslutar Skatteverket att höja den debiterade preliminära skatten efter utgången av beskattningsåret. Ett sådant beslut kan bero på att den skattskyldiga begärt att få en höjd debitering, eller att Skatteverket initierar höjningen av annan anledning. Om den beslutade skatten ska betalas den 12:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång eller senare beräknas låg kostnadsränta från och med den 13:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång. Låg kostnadsränta beräknas till och med den dag då betalning senast ska finnas på skattekontot (65 kap. 5 § SFL). Från och med den 13:e i andra månaden till och med den 3:e i femte månaden efter beskattningsåret undantas 30 000 kr (fribeloppet) i underlaget för ränteberäkningen (65 kap. 4 § andra stycket SFL).

Hur bokför man kostnadsränta?

För dig som är enskild när­ings­idkare omfattar skattekontot både företagets och dina privata skatter och avgifter. Som företagets skatter och avgifter räknas t ex

Som privata skatter och avgifter räknas t ex inkomstskatter, egen­avgifter och särskild löneskatt på det egna pensionssparandet.

Hur hög kan räntorna bli?

Jämför bankerna & få den lägsta räntan på ditt bolån, lånelöfte eller privatlånPå Lånekoll.se kan du söka lånelöfte samt jämföra räntor på bolån och privatlån hos ett stort antal olika banker med en enda ansökan och kreditupplysning. Lånekoll presenterar bankernas erbjudanden för dig på en lista så att du kan välja själv om du vill acceptera något erbjudanden eller inte.

Lånekoll kan även hjälpa dig att få ner räntan på dina befintliga bo- och privatlån. Du förbinder dig inte till något när du gör en ansökan och det är helt gratis.

När du binder bolåneräntan så bestämmer du tillsammans med banken en fast nivå på räntan som du förbinder dig att betala under en viss tid. De vanligaste bindningstiderna på bolån är 1, 2, 3, 5 eller 10 år

Det innebär att du skriver ett avtal med banken om att du skall betala till exempel 1,5% i ränta på lånet under kommande 5 år. Om räntan gå upp eller ner under de 5 åren spelar ingen roll, din ränta är densamma oavsett. Om du istället har rörlig ränta så blir ditt lån dyrare om räntan går upp och billigare om räntan går ner.

Vanligtvis är den bundna räntan högre än den rörliga räntan. Det beror på att du som låntagare betalar en liten premie för den tryggheten som bundna räntor innebär. Om räntan stiger kraftigt kan du ju faktiskt sova lugnt om natten eftersom din räntenivå är bunden/fast.

Bör man då binda räntan eller ej? Det är den stora frågan. Svaret på den frågan beror på vad du har för syn på räntans utveckling framöver. Om du tror på:

  • Stigande räntor under kommande år = bind räntan
  • Sjunkande räntor under kommande år = behåll rörlig ränta
  • Stillastående räntor under kommande år = behåll rörlig ränta

Hur beräknas kostnadsränta?

Räntan på skattekontot räknas dag för dag på det aktuella saldot, från och med dagen efter den dag då ett överskott eller ett underskott har uppkommit på kontot. Intäkts- och kostnadsränta registreras på skattekontot en gång i månaden.

Räntan på skattekontot bestäms utifrån den genomsnittliga säljräntan för sexmånaders statsskuldväxlar. Höjningen som kommer att ske den 1 februari sker på grund av att den genomsnittliga säljräntan har höjts.

Kan man göra en avbetalningsplan med Skatteverket?

Skatteverket får efter ansökan förlänga anståndstiden med som längst 36 månader efter att den maximala anståndstiden enligt 1 § tredje stycket respektive 1 a § tredje stycket har upphört (1 c § lag [2009:99] om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall). Denna ytterligare förlängningsperiod räknas från den tidpunkt då den tidigare förlängningsperioden upphör, förutsatt att den tidigare möjligheten till förlängning då har utnyttjats till fullo. Detta inträffar i regel när två år har gått från det att anståndsbeslutet ursprungligen fattades. En ytterligare förlängd anståndstid kan beviljas om inte särskilda skäl talar emot det, på samma sätt som vid bedömningen av tidigare beviljat anstånd.

Vad händer om jag sätter in för mycket pengar på skattekontot?

Om kontoutdraget som du får i samband med slutskattebeskedet visar att du har ett överskott på skattekontot, betalas pengarna i regel ut automatiskt.

Om du har anmält ett bankkonto för återbetalning (mottagarkonto), sätts pengarna in där. Insättning på konto är det snabbaste och tryggaste sättet att få tillbaka pengarna. Ditt mottagarkonto framgår av kontoutdraget.