:

Hur beräknas underlaget vid avsättning till periodiseringsfond?

Innehållsförteckning:

  1. Hur beräknas underlaget vid avsättning till periodiseringsfond?
  2. Hur mycket får avsättas till periodiseringsfond aktiebolag?
  3. Vad är avsättning till periodiseringsfond?
  4. När avsätter man till periodiseringsfond?
  5. Vad är skattemässigt tillägg vid återföring av periodiseringsfond?
  6. Hur mycket kan man sätta av i obeskattade reserver?
  7. Hur redovisas avsättningar?
  8. Hur räknar man ut schablonintäkt periodiseringsfond?
  9. Hur redovisas en avsättning?
  10. Vad är uppräknat belopp vid återföring av periodiseringsfond?
  11. Är det bra att ha obeskattade reserver?
  12. När ska en avsättning redovisas?
  13. Hur påverkar en avsättning bokslutet?
  14. Hur redovisas periodiseringsfonder?
  15. Är det bra med periodiseringsfond?
  16. Vad är avsättning till periodiseringsfond?
  17. Vad gäller återföring av periodiseringsfond?
  18. Vad är periodiseringsfond i deklarationen?
  19. Vad är ditt skattemässiga resultat före periodiseringsfond?

Hur beräknas underlaget vid avsättning till periodiseringsfond?

En periodiseringsfond är en obeskattad reserv, en bokslutsdisposition, som låter dig skjuta upp en del av vinstskatten till senare. En periodiseringsfond är en möjlighet att periodmässigt föra över företagets pengar till en särskild fond. Man kan säga att du tar undan en del av årets vinst från det slutliga resultatet. Eftersom du gör det innan du beräknar årets vinstskatt sänker du skatten som ska betalas för året.

Enligt gällande svenska skatteregler så får man helt enkelt göra avdrag för de belopp man väljer att sätta in i en sådan fond. I praktiken innebär det att man i upp till sex år kan skjuta upp beskattningen av en del av resultatet. Detta bjuder på en helt och hållet laglig, och ibland även riktigt fördelaktig, chans till skatteplanering.

  • Juridiska personer, det vill säga aktiebolag, ekonomiska föreningar och så vidare, kan som högst göra en avsättning motsvarande 25% av näringsverksamhetens överskott.
  • I enskild näringsverksamhet, och som delägare i ett svenskt handelsbolag, får man som högst göra en avsättning motsvarande 30% av överskottet efter justering för egenavgifter och sociala avgifter.

Periodiseringsfond är ett sätt att planera vinst och skatt över tid. I och med att du sätter av en del av vinsten blir årets resultat lägre och minskar skatten du måste betala för året. På så sätt kan du jämna ut vinsten över flera år, vilket kan vara bra om du ser att resultatet kommer variera mycket. Reserven i periodiseringsfonden kan bli din räddning som låter dig ta ut lön under ett år när verksamheten haltar.

Periodiseringsfonder används också för att behålla likvida medel i verksamheten som annars skulle försvunnit i skatt. Det är till exempel bra om du behöver pengar för att göra investeringar just nu. 

När det gäller aktiebolag så ska en eventuell avsättning till en periodiseringsfond vid skatteberäkningen tas upp som en årligt återkommande schablonintäkt. Detta innebär att en sorts fiktiv intäkt, ibland kallad för ränta, beräknas utifrån gällande statslåneräntan året före beskattningsåret multiplicerad med summan av de avdrag som gjorts för avsättningen till periodiseringsfonder.

Hur mycket får avsättas till periodiseringsfond aktiebolag?

För att få rätt till ett skattemässigt avdrag för en periodiseringsfond i ett aktiebolag måste bolaget göra en avsättning i sina räkenskaper. Beloppet behöver inte sättas in på något speciellt bankkonto eller liknande. Det belopp aktiebolaget satt av ett år blir en egen fond. Aktiebolag får göra avdrag till periodiseringsfond med högst 25 procent av överskottet av näringsverksamheten. Det är beskattningsårets skattemässiga överskott som utgör underlag för beräkningen av avdraget, det vill säga efter avdrag för tidigare års underskott och återföring av tidigare periodise­ringsfonder, men före årets avdrag för periodiseringsfond.

I Inkomstdeklaration 2 tas avsättningen upp i resultaträkningen i punkt 3.22.

Konsult AB har ett överskott på 100 000 kronor räkenskapsåret 2022-01-01 till och med 2022-12-31. Bolaget vill göra en maximal avsättning till periodiseringsfond eftersom man tror att det kommer några år med sämre resultat. Man gör därför en avsättning till periodiseringsfond på 25 000 kronor (25 procent av 100 000 kronor) i räkenskaperna. I Inkomstdeklaration 2 tas avsättningen upp i punkt 3.22.

Vad är avsättning till periodiseringsfond?

Ett företag kan vilja jämna ut resultaten över flera år genom att minska det skattemässiga resultat under de år som det gått med vinst. Detta kan göras genom att upprätta en periodiseringsfond, där företaget avsätter pengar för att sedan kunna ha dem tillhanda vid ett senare tillfälle. När periodiseringsfonden upplöses tas den upp som en intäkt i resultaträkningen och ökar då det redovisade resultatet.

Hur mycket pengar som får sättas i fonden beror på vad för företag det rör sig om. Juridiska personer får max sätta av 25 % av inkomsten, medan fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag samt enskilda näringsidkare får göra avdrag med högst 30 % av inkomsten. Juridiska personer måste även ta upp en schablonintäkt baserad på periodiseringsfonderna vid årets ingång till beskattning.

När avsätter man till periodiseringsfond?

Ett företag kan vilja jämna ut resultaten över flera år genom att minska det skattemässiga resultat under de år som det gått med vinst. Detta kan göras genom att upprätta en periodiseringsfond, där företaget avsätter pengar för att sedan kunna ha dem tillhanda vid ett senare tillfälle. När periodiseringsfonden upplöses tas den upp som en intäkt i resultaträkningen och ökar då det redovisade resultatet.

Hur mycket pengar som får sättas i fonden beror på vad för företag det rör sig om. Juridiska personer får max sätta av 25 % av inkomsten, medan fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag samt enskilda näringsidkare får göra avdrag med högst 30 % av inkomsten. Juridiska personer måste även ta upp en schablonintäkt baserad på periodiseringsfonderna vid årets ingång till beskattning.

Vad är skattemässigt tillägg vid återföring av periodiseringsfond?

En redovisningsenhet kan göra en avsättning till en periodiseringsfond för att minska det skattepliktiga resultatet under inkomståret men måste återföra samma periodiseringsfond till beskattning under det sjätte året efter avsättningsåret.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar redovisar avsättningar till och återföringar från periodiseringsfonder som bokslutsdispositioner i bokföringen medan enskilda näringsidkare, delägare i handelsbolag och delägare i kommanditbolag enbart redovisar periodiseringsfonder i inkomstdeklarationen.

Hur mycket kan man sätta av i obeskattade reserver?

Periodiseringsfonder kan användas av de flesta aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor. De som inte får använda periodiseringsfonder är privatbostadsföretag och investmentföretag. Reglerna är delvis annorlunda beroende av företagsform, till exempel med hänsyn till vilket belopp som får avsättas.

Detta blogginlägg kommer fortsättningsvis att fokusera på periodiseringsfonder i aktiebolag. Många av frågorna är dock generella och kan appliceras på flera företagsformer.

En periodiseringsfond är en obeskattad reserv och kan användas för att skjuta upp beskattningen av delar av det skattemässiga resultatet. Detta förklaras tydligare genom exempel längre ned i detta blogginlägg.

Det kan finnas flera anledningar till att ett företag gör en avsättning till periodiseringsfond. En anledning kan vara att det ger möjligheten att jämna ut resultat och skatt mellan olika räkenskapsår. En annan anledning är att det kan förbättra likviditeten, eftersom skatt behöver betalas först vid en senare tidpunkt. Om ett företag gör vinst under ett år och en förlust under ett senare år kan en periodiseringsfond även innebära en lägre beskattning totalt sett. Detta förklaras närmare i ett exempel längre ned i detta blogginlägg.

I ett aktiebolag får maximalt 25% av det skattemässiga resultatet sättas av till periodiseringsfond.

Hur redovisas avsättningar?

Alla följande tre kriterier ska vara uppfyllda samtidigt för att en myndighet ska redovisa en avsättning i balansräkningen:

  • Det finns en förpliktelse (legal eller informell) till följd av en inträffad händelse.
  • Det är sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att kunna reglera förpliktelsen.
  • Hur räknar man ut schablonintäkt periodiseringsfond?

    Har du enskild firma kan du läsa om periodiseringsfond här

    Eftersom juridiska personer beskattas för en schablonränta på avsättning till periodiseringsfond är det viktigt att beräkna och planera för eventuella avsättningar, det är nämligen inte alltid lönsamt med avsättning till periodiseringsfond. Schablonintäkten beräknas genom att summan av gjorda avsättningar till periodiseringsfonder som bolaget har vid ingången av räkenskapsåret, multipliceras med statslåneräntan 30 november året före beskattningsåret. Statslåneräntan anses vara lägst 0,5% från och med beskattningsår som börjar 1 januari 2017 och senare.

    Hur redovisas en avsättning?

    Som avsättning redovisar man sådana förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till beloppet eller till den tidpunkt då de ska infrias (3 kap. 9 § ÅRL).

    I redovisningsnormgivningen förtydligas vad som krävs för att ett företag ska få redovisa en avsättning. Generellt gäller enligt normgivningen att följande tre krav ska vara uppfyllda:

    • företaget har på balansdagen en förpliktelse till följd av en inträffad händelse
    • det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen
    • en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

    Om någon av förutsättningarna inte är uppfylld ska någon avsättning inte redovisas. En avsättning får endast användas för de utgifter som avsättningen ursprungligen var avsedd för (BFNAR 2012:1 punkt 21.11).

    Vad är uppräknat belopp vid återföring av periodiseringsfond?

    Ett aktiebolag har en skattepliktig vinst på 72 000 kr. Man väljer att sätta av maximala 25%, dvs 18 000 kr, av inkomsten till periodiseringsfond [8811] och bokför avsättningen som en obeskattad reserv på kontot periodiseringsfond 2022 [2122].

    Aktiebolag gör avsättningen till periodiseringsfond i bokslutet och beskattas för en schablonränta på gjorda avsättningar till periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång. Schablonräntan ska inte bokföras utan tas endast upp i deklarationen som en intäkt och ska räknas med i underlaget för beräkning av årets skatt. Avsättningen ska återföras senast efter sex år. Varje års avsättning bildar en egen periodiseringsfond vilket innebär att det går att ha maximalt sex fonder samtidigt.

    Är det bra att ha obeskattade reserver?

    Inom redovisning ingår obeskattade reserver, vare sig i skulder eller eget kapital, och placeras därför mellan dessa i balansräkningen. Enkelt uttryckt är obeskattade reserver det sammanlagda värdet av vinster som ännu inte har beskattats. Företagslån kan ibland vara nödvändigt ifall det saknas likviditet i en expansionsfas. Bokslutsdispositionerna görs för att påverka företagets resultat och därmed också beskattningen. Då posterna med obeskattade reserver inte har beskattats går det att säga att de består av såväl eget kapital som av en dold skatteskuld.

    Vi jämför bland upp till 30 banker för att du ska få så bra erbjudande som möjligt.

    När ska en avsättning redovisas?

    Garantiåtaganden, bindande kontrakt att köpa råvaror och banklån – vilken av dessa räknas som en avsättning? Det är inte alltid lätt att veta. FAR:s expert hjälper dig navigera rätt.

    Ett företag har sålt varor och skickat ut dem till kund. Samtidigt har man genom ett garantiåtagande förbundit sig att ersätta eller reparera fel i varan. Hur redovisas det här?  

    Hur påverkar en avsättning bokslutet?

    En juridisk person får sätta av upp till 25% av årets vinst i en periodiseringsfond. Avsättningen gör att bolagets resultat sänks med det avsatta beloppet, och därmed sänks den skatt som bolaget ska betala. Avsättningen måste återföras senast det 6:e året efter att avsättningen gjordes, men man får göra en frivillig återföring tidigare, på del av eller hela beloppet. Återföringen betyder att bolagets resultat ökas med det belopp som återförs, och skatten därmed ökar. Periodiseringsfonderna fungerar alltså som en sorts buffert som kan jämna ut resultatet mellan år med olika bra rörelseresultat.

    Det är värt att notera att avsättning till en periodiseringsfond inte minskar den totala skatten som ett företag betalar. Däremot kan det förbättra företagets likviditet (genom att man slipper ligga ute med skatt) och därför kan avsättningar ändå vara lämpliga. Aktiebolag betalar också skatt på en schablonintäkt som baseras på hur stor den totala avsättningen var vid beskattningsårets ingång. Det finns alltså även en kostnad förknippad med att använda sig av periodiseringsfonder.

    Hur redovisas periodiseringsfonder?

    Ett aktiebolag har en skattepliktig vinst på 72 000 kr. Man väljer att sätta av maximala 25%, dvs 18 000 kr, av inkomsten till periodiseringsfond [8811] och bokför avsättningen som en obeskattad reserv på kontot periodiseringsfond 2022 [2122].

    Aktiebolag gör avsättningen till periodiseringsfond i bokslutet och beskattas för en schablonränta på gjorda avsättningar till periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång. Schablonräntan ska inte bokföras utan tas endast upp i deklarationen som en intäkt och ska räknas med i underlaget för beräkning av årets skatt. Avsättningen ska återföras senast efter sex år. Varje års avsättning bildar en egen periodiseringsfond vilket innebär att det går att ha maximalt sex fonder samtidigt.

    Är det bra med periodiseringsfond?

    Kort sagt är det en fond dit du avsätter vinst för att kunna skatta lite mindre, jämna ut ditt resultat mellan år helt enkelt. Men varför är det bra då? Wints skatteexpert Anders Nilsson reder ut begreppen!

    Periodiseringsfonden är till för att kunna jämna ut bolagets resultat mellan åren. Går det bra ett år kan bolaget sätta av 25 % av (det skattemässiga) resultatet till en form av reserv som kallas periodiseringsfond. Går det sämre ett senare år kan reserven användas för att bättra på resultatet. Avsättning till och återföring från periodiseringsfond är endast en bokföringsmässig grej (dvs. det finns ingen egen fond med pengar i) men med fördelen att bolaget inte behöver betala in lika mycket skatt det år som avsättningen sker.

    Vad är avsättning till periodiseringsfond?

    Avsättning periodiseringsfond. Enskilda firmor, ägare i handelsbolag och ägare i kommanditbolag får göra avsättning till periodiseringsfond med 30% av årets resultat. Juridiska personer, så som aktiebolag, får sätta av 25% av årets resultat innan skatt i periodiseringsfond.

    Vad gäller återföring av periodiseringsfond?

    Återföring av periodiseringsfond. Återstående del av periodiseringsfonden som avsattes vid deklarationen sex år före den nu aktuella deklarationen och som ännu inte återförts, måste nu återföras som inkomst. Den återförda fonden får samtidigt ingå i underlaget för avsättning av årets periodiseringsfond, vilket programmet tar hänsyn till.

    Vad är periodiseringsfond i deklarationen?

    Med stöd av beräkningsbilagan Periodiseringsfond kan du lätt hålla reda på gjorda avsättningar och återföringar av periodiseringsfonder från olika inkomstår. Du får också besked om återföring som måste ske i den aktuella deklarationen liksom högsta möjliga avsättning till periodiseringsfond i det aktuella årets deklaration.

    Vad är ditt skattemässiga resultat före periodiseringsfond?

    Om ditt skattemässiga resultat före avsättning till periodiseringsfond är 600 000 kr per år kan du sätta av 30% x 6 000 kr till periodiseringsfond. Efter sex år har du därmed = kr avsatta obeskattade i periodiseringsfonder.