Hur ofta gör Skatteverket revision?

Revision får ske i syfte att kontrollera att uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. SFL har fullgjorts (41 kap. 2 § första stycket 1 SFL). Uppgiftsskyldigheten fullgörs genom att den som ska lämna uppgifter lämnar riktiga och fullständiga uppgifter till Skatteverket. Uppgiftslämnandet är nödvändigt bl.a. för att Skatteverket ska få tillräckligt med uppgifter för att kunna fatta korrekta beslut i enlighet med den materiella skattelagstiftningen. Uppgiftsskyldigheten enligt 15–35 kap. SFL avser bl.a. lämnande av kontrolluppgifter, deklarationer och andra uppgifter. Då möjligheten att revidera begränsats till sådant uppgiftslämnande som ska ske enligt dessa kapitel så innebär det att revision t.ex. inte kan ske för att kontrollera registreringsskyldigheten enligt 7 kap. SFL (däremot får den som har anmält sig för registrering revideras men då enligt de syften som anges i 41 kap. 2 § första stycket 1 och 2 SFL samt 2 a § SFL).

Kontroll av att uppgiftsskyldigheten i 15–35 kap. SFL har fullgjorts innebär att revisionen bl.a. kan avse följande uppgiftslämnanden:

kontrolluppgifter, t.ex. om intäkt och avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet eller om ränteutgifter i inkomstslaget kapital
kontrolluppgifter om rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet eller med anledning av informationsutbyte om finansiella konton
kontrolluppgifter om inkomster från digitala plattformar
deklarationer, t.ex. uppgifter (eller avsaknad av uppgifter) i skattedeklarationer eller inkomstdeklarationer
land-för-land-rapporter
uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang
periodiska sammanställningar.

Revision får ske för att kontrollera att det finns förutsättningar att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. SFL som kan antas uppkomma (41 kap. 2 § första stycket 2 SFL). Med det avses att revision kan genomföras även för en period för vilken uppgiftsskyldighet ännu inte inträtt (s.k. löpande period). Kontroll av löpande års räkenskaper får då ske utan samband med granskning av tidigare år (prop. 1996/97:100 s. 651).

När revisionen avser kontroll av att förutsättningar finns för att fullgöra uppgiftsskyldigheten som kan antas uppkomma (löpande år) omfattas endast de tidsperioder där uppgiftsskyldigheten inte har inträtt vid datumet för revisionsbeslutet.

Skatteverket får besluta om revision i syfte att kontrollera skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi (41 kap. 2 § första stycket 3 SFL).

Det kan finnas skäl att kontrollera hur skatteupplagens säkerhetsanordningar m.m. ser ut för att bedöma om en ställd säkerhet kan anses godtagbar. En revision av skatteupplag behöver inte ha ett direkt samband med skatteredovisningen utan det är också möjligt att besluta om revision för att kontrollera att skatteupplaget uppfyller de krav som bör ställas på sådana lokaler och utrymmen (prop. 2000/01:118 avsnitt 10.1 och 15.5).

Hur går en revision till Skatteverket?

Ert Dnr 15-32 Srf konsulternas förbund (tidigare Sveriges Redovisningskonsulters Förbund) har beretts tillfälle att lämna synpunkter på ert förslag nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2).

Vilka får revision?

Det egna kapitalet uppstår initialt av den investering företagets ägare gör när de startar aktiebolaget.

När det gäller bundet eget kapital så innebär bundet precis som det låter att pengarna inte får disponeras fritt. Det fria egna kapitalet får däremot användas till exempelvis aktieutdelning. Om företaget gör en vinst så ökar det egna kapitalet (och vice versa vid förlust).

Så här kan det se ut i balansräkningen (se också vår balansräkningsmall):

Med fritt eget kapital menas den del av det egna kapitalet (den andra delen kallas alltså bundet eget kapital) som får disponeras fritt, exempelvis kan fritt eget kapital användas för utdelning till aktieägarna.

Givet att företaget ifråga inte har gjort en nyemission eller en fondemission (läs mer om dem via länkarna nedan) så beräknas fritt eget kapital enligt följande:

Fritt eget kapital = Förra årets värde för fritt eget kapital + Årets resultat - Beslutad utdelning.

I det fall nyemission eller fondemission gjorts så ska ovanstående beräkning justeras för förändring i det egna kapitalet som följer av dessa; läs mer om hur det går till i våra artiklar om:

Årets resultat, vilket motsvarar företagets finansiella resultat under året, som kan vara både positivt och negativt.
Balanserat resultat, vilket är summan av tidigare års värden för årets resultat, det vill säga den sammanlagda vinsten/förlusten genom åren, med avdrag för samtliga aktieutdelningar.
I förekommande fall den fria delen av överkursfonden, vilka kan uppstå i samband med nyemission.

För att se hur detta ser ut i praktiken hänvisas till bilden nedan men även till vår mall för årsredovisning.

När får man revision?

Viktiga nyckeltal ger ekonomi- och redovisningsteamen data som hjälper dem förstå hur de hanterar månadsbokslutet. Den här informationen blir ännu viktigare när organisationer funderar på att skala upp verksamheten eftersom nyckeltalen från bokslutet ger djupare insikter i ekonomi- och redovisningsteamens aktiviteter.

Nyckeltal kommer att se lite olika ut för varje organisation, beroende på vilka mätvärden de vill spåra och insikter de vill få. Det finns dock några nyckeltal som varje organisation bör överväga och som hjälper till att ge insikter i bokslutets övergripande hälsa.

Hur ofta blir man granskad av Skatteverket?

Nyckeltal används för att utvärdera ett företag och dess verksamhet. Nyckeltalen har en stor betydelse i årsredovisningen och redogör hur det har gått för företaget under det gångna året. Att analysera nyckeltal för företaget kan vara ett bra sätt att jämföra nutida resultat mot föregående för att se om företaget är på rätt väg. Det kan också ge dig information om något behöver uppmärksammas och ses över för att förbättra resultaten.

Banker och investerare i bolaget kan också vara intresserade av att ta del av nyckeltalen för att få bättre förståelse för företagets ekonomiska ställning. I följande blogginlägg tittar vi närmare på några av de vanligaste nyckeltalen och hur nyckeltalsanalys kan hjälpa ditt företag.

Hur många år bakåt kan Skatteverket granska?

Hur funkar det här med årsredovisning? I den här filmen går vi igenom vad du behöver göra i sex olika steg. (Längd: 4:03 minuter.)

ska ta fram en årsredovisning och lämna in den till Bolagsverket. När årsstämman har fastställt balans- och resultaträkningen har du en månad på dig att lämna in årsredovisningen till Bolagsverket. Det innebär att årsredovisningen ska finnas hos Bolagsverket senast sju månader efter räkenskapsårets slut. Du kan välja att lämna in din årsredovisning digitalt till Bolagsverket eller skicka den med posten.

Hur noga granskar Skatteverket min deklaration?

Som en följd av implementeringen av EU:s direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag (redovisningsdirektivet) har det införts en generell väsentlighetsprincip i ÅRL. I artikel 6.1 j i direktivet anges att de krav som anges i direktivet behöver inte uppfyllas om följderna av att uppfylla dem är oväsentliga.

I redovisningsdirektivet definieras begreppet väsentlig på följande sätt. Information är väsentlig om ett utelämnande av eller felaktigheter i den rimligen kan förväntas påverka de beslut som användarna fattar på grundval av företagets finansiella rapporter. Bedömningen av hur väsentliga enskilda poster är ska göras mot bakgrund av andra liknande poster (artikel 2.1 punkt 16 i direktivet).

Vilka har revisionsplikt?

Försiktighetsprincipen för risk management säger att när osäkerhet råder om huruvida exempelvis en ny teknik, eller en politisk åtgärd kan skada allmänheten eller miljön, och vetenskaplig konsensus saknas om tekniken eller åtgärden är farlig, skall tekniken eller åtgärden betraktas som farlig. Bevisbördan faller på verksamhetsutövaren, och på dem som hävdar dess ofarlighet.

Vissa definitioner och juridiska överenskommelser är exempel på den svaga försiktighetsprincipen, vilken tillåter preventiva åtgärder när osäkerhet råder om farligheten, men inte kräver åtgärder. Den ger utrymme för en viss skälighetsbedömning.

Andra definitioner är exempel på den starka försiktighetsprincipen, som innebär att en verksamhet måste upphöra närhelst potentiella skadeeffekter är okända, oavsett kostnad. Det innebär även att en verksamhetsutövare har ett juridiskt ansvar att välja det säkra alternativet före det osäkra vid en åtgärd, om åtgärden riskerar att innebära skada för människors hälsa eller miljö. Kunskapsbrist ska inte kunna användas som ett skäl för att inte använda sig av kostnadseffektiva skyddsåtgärder.

Försiktighetsprincipen är inom ekonomin en redovisningsprincip som innebär att alla värderingar i räkenskaperna ska göras med rimlig försiktighet. Tillgångars och skulders värden är beroende av framtida händelser. Vid osäkerhet ska man i allmänhet välja en lägre värdering av tillgångar och en högre värdering av skulder.[5]

Hur långt tillbaka kan Skatteverket granska företag?

Först ska vi börja i rätt ändå - vad är egentligen ett räkenskapsår?

Jo, det är den period som omfattas av ett årsbokslut eller en årsredovisning. Det vanligaste är att ett räkenskapsår är 12 månader långt, men det kan i vissa fall förlängas eller förkortas.

I Sverige är det vanligt att räkenskapsåret är detsamma som kalenderåret, d v s 1 januari till 31 december. De bolag som saknar möjligheten att välja brutet räkenskapsår är försäkringsbolag, finansbolag, samfällighetsförvaltande juridiska personer, handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets intäkter och enskilda firmor. Dessa måste alltså följa kalenderåret som sitt räkenskapsår.

Vad tittar Skatteverket extra på 2023?

Att försöka förlänga räkenskapsåren är ett sätt att få skattekredit. Om man exempelvis startar aktiebolagets verksamhet i januari år 1 kan man välja 30/6 år 2 som slut på första räkenskapsåret. Räkenskapsåret har då omfattat nästan 18 månader och deklareras inte förrän år 3.

Därefter kan detta bolag gå över till kalenderår, vilket alltid är tillåtet. Även andra räkenskapsåret omfattar då 18 månader. På tre år har då bolaget haft två räkenskapsår och revisionskostnader för bara två bokslut.

Vad ska Skatteverket granska 2023?

– Elstödet är en lindring för hushållen i en svår tid, inte minst för barnfamiljer och äldre med små ekonomiska marginaler. Regeringen vidtar en rad åtgärder för att stötta hushåll och företag. Men på lång sikt måste vi bygga upp elsystemet starkt, så att vi inte hamnar i detta sårbara läge igen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

– Höga elpriser och hög inflation har satt press på hushållen och därför kommer elstödet väl till pass i hushållen. Elstöd till södra och mellersta Sverige uppgår till cirka 17 miljarder kronor. Där det finns pengar, finns bedragare och jag vill återigen varna framför allt äldre personer som är en särskilt utsatt grupp. Ingen kommer bli uppringd av myndigheter, bank eller elbolag i samband med utbetalningen, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Hur långt tillbaka i tiden kan Skatteverket?

Om du inte har fått någon utbetalning kan det bero på att du tidigare har anmält ett konto till Swedbanks kontoregister, till exempel ett lönekonto. Det kan också vara ett konto som du tidigare har anmält till Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Kontrollera om fått en utbetalning märkt ”elstöd” eller ”insättning” till ett sådant konto.

Att du inte fått någon utbetalning kan också bero på att elnätsföretaget inte har lämnat de uppgifter om dig som vi behöver för att betala ut elstödet. Kontrollera med elnätsföretaget vilka uppgifter de har lämnat till oss, (namn, adress, personnummer eller samordningsnummer och elförbrukning). Om något saknas måste de skicka nya uppgifter till oss.

Vi har skickat en förfrågan till dig som bor utomlands om vi inte hittat något konto att betala elstödet till. Om du inte har fått något brev kan du behöva kontakta oss.

När får man reda på om man blir granskad av Skatteverket?

Nu är det snart dags igen! Skaffa Kivra senast 5 mars så kommer deklarationen mellan 6-10 mars. Vill du ha återbäringen så snart som möjligt? Vi berättar hur.

Rätt snart, faktiskt. Goda nyheten är att du ofta själv kan påverka hur tidigt du får din skatteåterbäring. För att få den så tidigt det går, det vill säga 5-6 april, behöver du ha godkänt din deklaration utan ändringar eller tillägg senast den 30 mars. Kom ihåg att du behöver ha registrerat bankkonto på Skatteverket eller i appen så pengarna har någonstans att landa.

När inträder revisionsplikt?

Elstöd 1 Du har rätt till ersättning om du har ett elnätsavtal och använt el i hushållet i elområde 3 och 4 som avser mellersta och södra Sverige. Användningen ska ha skett mellan 1 oktober 2021 till 30 september 2022. Den person som stått på elnätsavtalet vid brytpunkten den 17 november 2022 är den som är berättigad till ersättning.

Elstöd 2 Du har rätt till ersättning om du har ett elnätsavtal och använt el i hushållet i elområde 1 till 4 som avser hela Sverige. Användningen ska ha skett mellan november och december 2022. Den person som stått på elnätsavtalet vid brytpunkten den 31 december 2022 är den som är berättigad till ersättning.

Försäkringskassan hanterar tillsammans med Swedbank utbetalningen av elstödet (Försäkringskassan 2023). Du behöver anmäla ditt bankkonto till Swedbanks kontoregister innan den 13 februari för att utbetalningen av elstöd 1 ska ske snarast det blir möjligt. Du kommer få dina pengar även om du inte anmäler något konto men då kommer utbetalningen försenas. Det finns inget krav på att vara kund hos Swedbank för att kunna anmäla konto för utbetalning.

Du som är pensionär – och får pension via Pensionsmyndigheten kommer få elstödet utbetalt till det konto som redan är anmält hos dem. Du behöver således inte anmäla något konto hos Swedbank.
Du som bor utomlands – kan i undantagsfall behöva skicka in dina kontouppgifter brevledes.
Du som saknar konto – kommer istället få dina pengar utbetalda via en utbetalningsavi.

När upphör revisionsplikt?

Swedbank har fått i uppdrag av Försäkringskassan att betala ut elstöd till privatpersoner i hela Sverige för perioden november - december 2022. De allra flesta har fått sitt elstöd, och utbetalningarna har gjorts via Swedbanks utbetalningssystem.