Vilken veckodag brukar man ha begravning?

Absolut på en fredag och inte gärna före lunch! Det är den lämpligaste tidpunkten för en begravning om svenskarna får välja. Och många anhöriga verkar vara beredda att vänta länge på en passande begravningstid. Så länge att Sverige blivit det land i världen där längst tid förflyter mellan död och begravning.

Vardagsrutinerna får ej brytas-Det är en tydlig trend i samhället, dödsfall och begravningar har inte längre särskilt hög prioritet. Det verkar som om vardagen inte får ändras – även vid dödsfall ska det flyta på som vanligt, säger Ulf Lernéus, förbundsdirektör för SBF, Sveriges Begravningsbyråers Förbund.

Hur snabbt måste begravning ske efter dödsfall?

Enligt begravningslagen ska kremering ske så snart som möjligt, men senast en månad efter dödsfallet. Vanligtvis sker kremeringen någon eller några dagar efter begravningsceremonin. Gravsättning ska därefter ske inom ett år från kremeringen.

Om ni har några fler frågor kring kremering är ni välkomna att kontakta er närmsta Fonusbyrå.

Hur kan jag få reda på när en begravning ska ske?

Du får veta den avlidnes namn (i vissa fall yrke), ålder eller födelsedatum, hemort, anhörig, ur vilket arkiv originaluppgifterna är hämtade, tidpunkt för dödsfallet och begravningen samt dödsorsaken.

Källan är kyrkans död- och begravningsbok. Dödboken är en i datum kronologisk förteckning över avlidna personer i församlingen. Registret innehåller uppgifter från församlingar i Gotlands, Jämtlands och Västernorrlands län. Observera att en del av församlingarna kan förekomma i mer än ett register.

Hur snabbt är en begravning?

Enligt begravningslagen skall gravsättning av kista eller kremering ske inom en månad från dödsfallet. Man kan sedan vänta upp till ett år med gravsättningen av urnan. Under tiden förvaras den avgiftsfritt hos kyrkogårdsförvaltningen. Man bör dock inte i onödan dröja alltför länge med begravningen. Det känns ofta rätt att ordna begravningen så snart som möjligt, men å andra sidan skall man heller inte ha för bråttom. Då kanske man som efterlevande varken hinner förstå att den avlidne verkligen är död eller förmår ordna begravningen på ett sätt som man skulle vilja.

Den vanligaste tiden mellan dödsfall och begravning i Stockholmsområdet är 2-3 veckor. Ibland kan det gå att ordna en begravning tidigare och ibland kan väntetiden bli längre. Om väntetiden blir längre beror det oftast på att man har önskemål om en speciell officiant eller att man valt en viss kyrka. En del kyrkor och kapell är mer bokade än andra. Vad gäller gravsättningen så skall den ske senast 12 månader efter begravningsceremonin.

Själva begravningsceremonin kan ske i princip var som helst. Den kan vara i kyrka eller kapell, i hemmet, i trädgården, vid stranden, vid graven, i allmän samlingslokal osv. Det går naturligtvis inte att ordna begravningen på en plats där den väcker allmänt anstöt. Vad gäller gravsättningen av stoftet eller askan finns dock regler. Ett stoft får endast begravas på en enskild eller allmän begravningsplats. Efter tillstånd från Länsstyrelsen finns dock möjlighet att strö askan över öppna vatten eller naturmark. Tillstånd medges normalt aldrig för utströende på villa- eller fritidstomt, allmän plats och liknande.

Begravningsavgiften är en årlig avgift som beräknas efter den kommunala beskattningsbara inkomsten och betalas av alla, även de som inte tillhör Svenska kyrkan. De som tillhör Svenska kyrkan betalar kyrkoavgift. För den som tillhör Svenska kyrkan ingår begravningsavgiften som regel i kyrkoavgiften. På beskedet från Skattemyndigheten om den slutliga skatten anges hur stor begravningsavgiften är. Begravningsavgiften används till att betala landets begravningsverksamhet, och kan variera mellan olika begravningshuvudmän, denna avgift betalar bland annat för personal, maskiner, gravsättning, vissa transporter, kremering, bisättningslokaler, tillhandahålla lokaler för icke religiösa begravningsceremonier, anlägga och vårda kyrkogårdar och begravningsplatser samt tillhandahålla gravplats. För den som tillhör Svenska kyrkan är också begravningsgudstjänsten kostnadsfri, antingen denna äger rum i den egna församlingen eller i någon annan församling. För den som inte tillhör någon kyrka eller samfund alls får de efterlevande ordna en borgerlig begravning eller avstå från att ha någon ceremoni. Om de efterlevande ändå önskar en begravning i Svenska kyrkan får man göra en förfrågan till kyrkoherden som beslutar om detta kan ske. En avgift kommer då att tas ut; denna täcker kostnader för präst, musiker och eventuellt kyrka.

Måste anhöriga betala begravning?

Ibland saknar den döda personen tillgångar och det finns inga pengar till begravningen. Om det helt saknas medel kan man ansöka om begravningshjälp hos kommunen där den avlidne är folkbokförd. Ungefär 7 % av begravningarna i Sverige bekostas helt eller delvis med hjälp av bistånd från kommunerna.

Begravningshjälp är ett ekonomiskt bistånd som man ansöker om hos socialkontoret genom att göra en sk dödsboanmälan. Vilka kostnader som berättigar till begravningshjälp och hur mycket som ersätts skiljer sig åt från kommun till kommun. I Uppsala är summan för närvarande 13950 kr till begravningen samt 9300 kr till gravstenen (2019).

Måste man ha en begravning?

Kistläggning på sjukhus
Transport till krematorium
Transportkista
Gravsättning minneslund
Fyll i blanketter online här
Följande orter: Stockholm, Göteborg, Uppsala, Västerås, Linköping

Kistläggning på sjukhus
Transport till krematorium
Transportkista
Gravsättning valfri grav
Hjälp av personlig rådgivare (fr. 1h)
Minnessida, läs mer
Tillgängligt i hela Sverige

Hur mycket kostar en begravning om man inte är med i kyrkan?

Det är viktigt att skilja på begravningsavgiften och kyrkoavgiften då dessa ofta blandas ihop.

Begravningsavgiften ger rätt till en kostnadsfri gravsättning och betalas av samtliga folkbokförda i Sverige.

Hur mycket kostar det att begravas?

Enligt Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) kostar en snittbegravning ca 27 000 kr, då ingår inte gravsten, dödsannons och eventuella juridiska kostnader så som bouppteckning, bodelning och arvskifte.

En begravning utan ceremoni kostar inte lika mycket som en kyrklig begravning eller en borgerlig begravning. En enkel begravning kan kosta från ca 10 000 kr. Då tar ni viss hjälp av er begravningsrådgivare men ni kanske gör en del arbete själva.

En begravning med ceremoni kostar i regel mellan 18 000 – 30 000 kr. Skillnaden i pris beror på detaljer som val av lokal, blomsterarrangemang, ceremonin, förtäring under minnesstund med mera.

Dödsboet betalar för sin egen begravning. Om dödsboets medel inte räcker till begravningskostnaderna så ansöker de ansvariga för dödsboet om en dödsboanmälan med bidrag hos socialtjänsten i den avlidnes hemkommun.Läs mer här

Att driva begravningsbyrå är förknippat med höga fasta kostnader i termer av lokaler och inventarier. Kostnader som i hög grad är frikopplat från hur många uppdrag man som begravningsbyrå har.

Vi på Lavendla prioriterar kundservice och vårt bokningsverktyg online, och är inte i samma behov av lokaler med attraktiv geografisk placering, och dyra inventarier såsom outnyttjade begravningsbilar. Det innebär lägre kostnader i slutändan, för dig som kund.

Vi tycker att det finaste beviset på att vårt koncept fungerar är de omdömen som våra kunder lämnar tills oss. Gå gärna in och läs dem på Trustpilot:

Hur länge väntar man innan begravning?

Hur lång tid tar det innan dödsfall registreras?

För de allra flesta kan det vara svårt att veta vad man ska göra vid dödsfall och i vilken ordning. Börja med att informera om dödsfallet, förbereda begravning, avsluta abonnemang och autogiron.

Du kan använda Efterlevandeguidens checklista för att se vilka praktiska saker du behöver göra först.

Ta en sak i taget och börja med det viktigaste.

Hur länge kan en kropp ligga i kylrum?

Ett dödsfall i familjen kan komma mycket oväntat och det är viktigt att veta att hos oss kan man få hjälp och råd om var man skall börja.

Om dödsfallet inträffar på sjukhus eller äldreboende får man som anhörig vägledning och upplysning där om vad som sker med den döde.

Vad ska betalas först vid dödsfall?

Hoppa till sökfunktionen Hoppa till innehållet

När någon avlider är det många praktiska frågor som de närstående måste hantera. För de allra flesta kan det vara svårt att veta vad man behöver göra och i vilken ordning. Här har vi samlat det viktigaste du behöver känna till vid dödsfall och vad du behöver ta hand om när det gäller dödsboet efter den avlidne.

Är det tillåtet att tömma dödsbo innan bouppteckning?

Vi ska strax kika på de olika stegen för hur man avvecklar ett dödsbo, men innan vi gör det så finns det en sak som är bra att känna till. Ni som dödsbodelägare kan göra i princip vad som helst – så länge som ni är överens.

De steg som anges nedan motsvarar alltså inte en turordning som måste följas. Det finns dock två saker som ni bara kan göra i en viss ordning och det är följande:

Vad gäller bostad (fastighet och bostadsrätt, inte hyresrätt) så kan den nya ägaren inte få tillträde förrän bouppteckningen är klar och registrerad hos Skatteverket. Däremot är det möjligt att tömma bostaden och lägga ut den för försäljning innan bouppteckningen är registrerad. Det är alltså bara själva tillträdet som måste vänta.
Vad gäller bankmedel så kan ingen få tillgång till dessa förrän bouppteckningen är klar och registrerad hos Skatteverket.

Det första som kan vara bra att ta tag i är att säga upp olika typer av avtal. Detta för att slippa extra kostnader. Vanliga avtal att hålla koll på är följande:

Värt att känna till är att en månads uppsägningstid gäller vid dödsfall för hyreslägenheter, under förutsättning att ni säger upp lägenheten inom en månad från dödsdagen.
IT och telefoni.
El, vatten och värme. Dessa ska dock sägas upp till avflyttningsdagen. Detta för att det ska vara möjligt att städa m.m.

Kan man ordna begravning utan begravningsbyrå?

Vanligtvis ordnas begravningen av den avlidnes

Den som den avlidne under sin livstid önskade att ska ta hand om begravningsarrangemangen är i första hand ansvarig för uppgiften. De närstående kan inleda begravningsarrangemangen genast när de blivit informerade om dödsfallet.

Kan man kremeras utan kista?

I situationer där en begravningsceremoni med kista inte önskas är direktkremering och en begravningsceremoni med urna ett alternativ. Vid en urnbegravning har den avlidna kremerats innan själva begravningsceremonin. Under ceremonin finns den avlidnas aska med i en urna som kan prydas med vackra blomsterarrangemang och minnessaker. Urnan fyller samma funktion som kistan vid en begravning med kista.

Genom att välja direktkremering öppnar det upp för möjligheten att hålla en begravningsakt med urna längre fram i tiden än vad som skulle ha varit möjligt vid en begravningsakt med kista.

Med en urnbegravning kan det bli enklare att hålla ceremonin på mindre lättillgängliga platser, till exempel vid havet, i skogen eller i trädgården, eftersom den är lätt att transportera och tar lite plats jämfört med en kista.

Innan kremeringen kan äga rum krävs det ett kremering- eller gravsättningsintyg från Skatteverket. Vid kremeringen ligger den avlidna i den kista ni har valt. Även vid direktkremering utan ceremoni krävs det att den avlidna ligger i en kista av både arbetsrättsliga och etiska skäl.

Efter kremeringen placeras askan i den urna som ni har valt ut. Innan askan hälls ner i urnan plockas eventuella metallföremål bort, till exempel titanskruvar.

Därefter kan urnan gravsättas i en urngrav, kistgrav, minneslund, askgravlund eller askgravplats. Före gravsättningen finns möjlighet att placera en minnessak i eller runt urnan som ni vill ska begravas tillsammans med urnan. Vid gravsättning i minneslund förvaras askan i ett kärl av kartong eller papper som Kyrkogårdsförvaltningen står för tills den gravsätts. Anhöriga närvarar inte vid gravsättning i minneslund.